Gödsel

Vi har en bok i bokhyllan som heter Gödsel. Vi hinner sällan läsa men nu när jag går kurs så blir det nödvändigt att lära sig mer. Eftersom jag gjorde jordanalysen insåg jag att vi hade brist på det mesta så jag gick in och bläddrade i boken. Där finns ett uppslag med en tabell för olika sorters stallgödsel.

Det är lätt att tänka ”skit som skit” men så enkelt är det inte. Hönsgödsel är det som skiljer ut sig mest ifrån de andra gödselmedlen när det gäller makronäringsämnen NPK. Inom konventionell odling har det ofta varit just NPK man tittat på och man har inte brytt sig lika mycket om övriga näringsämnen. Vi behöver titta på NPK vi också men inte bara det även om det är en bra start. Som hobbyodlare så har jag mer tänkt att vi får utgå från det vi har. Behövs det mer näring så får man lägga på det som finns tillgängligt eller vattna med nässelvatten eller vallörtsvatten. Det har fungerat bra men om vi nu ska försöka få inkomst på gården så blir det nödvändigt att bli mer rationell och effektiv. Då behövs helt enkelt mer kunskap om olika gödsel och hur de verkar. Så här ser värdena i procent ut för de olika gödselmedlen. Det kan vara svårt att bara titta på tabellen med olika decimaler så jag gjorde ett diagram för att få det mer överskådligt och då ser man verkligen skillnaden. Det är inte bara ”skit som skit” utan stora skillnader på den kemiska sammansättningen i olika gödselmedel. Det borde vara så att får och kor var mest lika eftersom de äter gräs båda två och har samma uppbyggnad på magarna. Gris och höns borde vara mest lika eftersom de äter säd båda två. Men det stämmer ju inte alls och jag har än så länge inte listat ut varför det är så här men det kanske någon vet? 

Hönsgödsel har vi gott om. Frågan är om vi kan använda det då vi inte bara får kväve och kalium utan också väldigt mycket fosfor. Vi kommer nog att använda en del hönsgödsel men då på speciella grödor som vill ha mycket kväve. Fårgödsel ser, med mitt otränade öga, ut att vara perfekt för oss. Rikt på kalium och också rikt på kväve utan att för den skull ge för mycket fosfor.

I gödselboken finns det också en tabell över näringseffekten över tid i procent. Den är också intressant men svår att ta till sig om man bara ser siffrorna.

Därför kommer här ännu ett diagram. Även här skiljer hönsgödseln ut sig. Nästan all effekt försvinner efter första året. Det här hade jag inte någon koll på alls. Fårgödsel och hästgödsel är inte heller speciellt bra över tid. Ska man ha något som verkar längre så bör man satsa på gris eller i brist på det kogödsel. Grisgödsel har vi ju en del men den portionerar våra grisar ut själva. Kogödsel har vi inte tillgång till. De bönder som har kor runt omkring oss är KRAV-bönder vilket gör att de själva använder all sin gödsel.

Det bästa hade ju varit om man har långtidsverkande gödsel och kan planera växtföljden så man, av arbetstidsskäl, inte behöver gödsla mer än hälften eller var tredje bädd varje år.

Enligt gödselboken behöver växterna 16 olika näringsämnen. Syre och väte hämtar växterna från vatten och sedan binder de koldioxid från luften. Kolet i koldioxiden är det som bygger upp det mesta av själva växten. Övriga 13 näringsämnen hämtar växterna från jorden. De viktigaste är alltså NPK som räknas till makronäringsämnena dit även magnesium, (Mg), kalcium (Ca) och svavel (S). Dessa näringsämnen behöver växten i ganska stor mängd.

Utöver makronäringsämnen behöver växterna mikronäringsämnena mangan (Mn), järn (Fe), koppar (Cu), bor (B), klor (Cl), nickel (Ni), molybden (Mo) och zink (Zn).

Kväve (N) Alla har väl hört talas om kväveläckage. Kväve behövs i stora mängder, förbrukas snabbt och om det finns för mycket så urlakas det och rinner ut i åar och sjöar. Vi bör alltså vara sparsamma med kväve så vi inte övergöder våra vattendrag. Man kan se om en växt har fått för lite kväve genom att bladen blir bleka och gula samt att växterna blir klena. Blir det för mycket kväve så gynnas bladmassan men blomning och fruktsättning kan bli lidande. Växter med för mycket kväve blir också mindre frosttåliga, känsligare för sjukdomar och skadedjursangrepp. Smak och hållbarhet kan påverkas och spenat, rödbetor och sallat kan innehålla mer nitrat om de får för mycket kväve. Kväverikt gödsel bör inte ges för sent på säsongen. Ingen hönsskit efter juli månad alltså.

Fosfor (P) Fosfor hjälper växterna att sätta blommor och ge mycket frukt. Det är mer stabilt än kväve och därför så är det oftast inte lika mycket brist på fosfor. Växterna kan få brist på fosfor trots att det finns i jorden om det är för kallt eller om PH-värdet är för lågt eller för högt. Växter som har brist på fosfor får svårt att ta upp vissa mikronäringsämnen och då minskar tillväxten. Har man en jord med hög mullhalt så har man sällan brist på fosfor.

Kalium (K) God tillgång på Kalium ger godare, mer motståndskraftiga grönsaker. Kalium hjälper växterna att bilda kolhydrater vilket gör att de växter som har tillräckligt med kalium helt enkelt blir sötare. Det gör också att växten klarar kylan bättre. Man kan se om en växt har brist på kalium genom att kanterna på bladen blir bruna och bladen skrumpnar och blir gula och mattare. Men man måste hålla koll på Kalium/Magnesiumkvoten eftersom växter som har överskott på kalium kan få brist på magnesium. Det är varken bra med överskott eller underskott av kalium och har man sandjord får man vare extra vaksam eftersom sådana jordar oftare har brist.

Magnesium (Mg) Magnesium använder växten för att bilda klorofyll men är också bra för frösättningen. Har växten gott om magnesium tar den lättare upp fosfor. Precis som överskott på kalium kan ge magnesiumbrist så kan överskott på magnesium ge kaliumbrist. Magnesiumbrist visar sig först på äldre blad.

Kalcium (Ca) Kalcium är bra för växternas tillväxt och immunförsvar. Kalcium bygger upp växtcellerna så de blir fasta. Kalciumöverskott kan göra att järn, mangan och bor binds och att växterna därmed inte kan få tillgång till dem. Ihoprullade bladkanter kan vara tecken på kalciumbrist.

Svavel (S) Svavelbrist kan ge bleka plantor men visar sig först på nya blad.

Vad tar jag med mig av detta?

• Variera gödselmedel efter växterna som växer i bäddarna
• Gödsla inte med för mycket kväve sent på året
• Använd hönsgödsel mer på vall än på grönsaker
• Öka mullhalten i alla lägen
• Det räcker inte att kolla om varje ämne finns i tillräcklig mängd – man måste ha koll på kvoterna.

Lite nördigt – men lite kul också.