Gröngödslingsgrödor är ett bra sätt att få mer organiskt material ner i bäddarna. Men bäddarna vill man gärna odla grönsaker i så det blir mindre gröngödsling än vad som är bra. Eller rättade sagt det blir i princip ingen gröngödsling alls. Tanken inför nästa säsong är att det ska ändras.
Kanske kommer det till och med bli så att vi avsätter några bäddar helt till gröngödsling. Alltså att vi inte odlar någon avsalugröda i dem alls på hela säsongen. Det tar emot – men det vore bra.
Möjligheten finns också att så in en gröngödslingsgröda efter en tidig skörd. Ska det vara något i den bädden året efter som ska sås tidigt så får man välja en gröngödslingsgröda som dör ner på vintern. Är det istället en bädd som ska sås sent så kan man välja en gröngödslingsgröda som övervintrar men som dör om man myllar ner den på våren.
Följande ettåriga gröngödslingsarter rekommenderar jordbruksverket i ekologisk grönsaksproduktion:
- Perserklöver som växer snabbt och som därför passar både som helårs- och delårsgröda. Har en stor grönmassa ovan jord men klena rötter. Kan slås av flera gånger under odlingssäsongen. Tål ej frost.
- Fodervicker växer snabbt och bildar stor grönmassa samt har ett relativt bra rotsystem. Kan klara en avslagning tidigt men man måste då lämna en hög stubb. Bäst är att inte slå av alls. Ettårig,
- Luddvicker är bra på att konkurrera ut ogräs eftersom den lägger sig ner och kväver ogräset. Luddvicker fixerar kväve och tål köld bra. Ettårig men tål frost så kan sås på hösten och övervintra. Kan odlas tillsammans med åkerböna och sötväppling som den därmed kan klättra på.
- Blodklöver bildar mindre grönmassa än andra klöversorter men har en pålrot. Kan fixera kväve vid låga temperaturer. Ettårig. Sås maj till september. Kan övervintra.
- Subklöver har ett krypande växtsätt och tål skugga bra. Bildar inte så mycket grönmassa så den passar bäst som subgröda. Tål avslagning bra och har pålrot. Ettårig. Kan med fördel sås under kål och majs men bör sås in först när huvudgrödan etablerat sig.
- Lupiner är bra på att förbättra jordstrukturen eftersom den har en djup pålrot. De bör inte slås av. De blir vedartade på hösten och därför svåra att hantera om man inte har maskiner. Ettårig.
- Åkerböna har en djup pålrot och är därför bra på att förbättra jorden. Kan slås av men man bör helst inte göra det. Den förvedas också kraftigt på hösten. Ettårig.
- Honungsört fixerar inte kväve men används för att den har god förmåga att ta upp växtnäring i marken. Används som en tidigt sådd fångstgröda. Trivs den så bildar den bra grönmassa. Går den i frö kan den bli ett ogräsproblem så därför bör den slås direkt efter blomning. Ettårig. Kan sås tidig vår till juni. Tål ej frost. Fröna bör myllas ner då de är mörkgroende.
Andra exempel på gröngödslingsgrödor som jordbruksverket inte tar upp i sin skrift är:
- Bovete som etablerar sig snabbt och därför kan passa bra mellan två kulturer eller efter en kultur. Tål ej frost.
- Westerwoldiskt rajgräs kan vara bra för att fånga in kväve som frigörs om man odlar klöver. Därför är de bra att kombinera. Tål ej frost.
Redan i år prövade jag klöver som subgröda (en gröda man sår under huvudgrödan) till vitkål och majs men det fungerade inte så bra. Jag sådde i samband med plantering och det var för tidigt. Nästa år ska jag pröva igen men så först när plantorna växt till sig lite.
Jag prövade också att så in bovete och perserklöver i en bädd som blev tom. När grödorna växt till sig så täckte jag bädden med plansiloplast. Det ska bli spännande att se hur det ser ut där i vår.
Jag har en yta (den röda) som jag vill använda till att så gröngödsling för avslagning och uppsamling för att lägga mellan raderna i annan växande gröda som t.ex. rödbetor, palsternackor och lök. Det bör vara gröngödslingsväxter som tål avslagning flera gånger per säsong som t.ex. gräs, råg, perserklöver, lusern och havre. Eftersom jag är ny på det här så måste jag pröva mig fram.
Jag har tidigare slagit gräsmattan mellan mina kvarter och använt det som gröngödsling men jag upplever att jag uppförstorar problemen med framför allt vitgröe. Därför undviker jag att täcka med gräsklipp. Vitgröe är nog det vanligast förekommande gräset i vår gräsmatta tyvärr och det fröar av sig flera gånger per säsong. Det är jobbigt att få in det i bäddarna så nu undviker jag gräsklipp bland grönsakerna.
Lämna ett svar