Vi bor 300 meter in på en grusväg som sedan fortsätter till ytterligare två gårdar och en villa. Före vår gård finns tre hus så sammanlagt är vi 6 bostäder längs vägen. Grusvägen är ingen egen fastighet utan ägs av oss som bor här och det är också vår skyldighet att sköta om den. Vi får ett litet bidrag till vägunderhåll från Alingsås kommun. Bidraget är så pass stort så det räcker till att köpa ett lass grus vartannat år men det räcker absolut inte till något arbete. För att vägen över huvud taget ska fungera hänger det alltså på att de boende efter vägen sköter om sin väg. Om det är längre grusvägar så brukar det finnas en vägförening. Det gör det inte i vårt fall. Inte heller några avtal om vem som ska göra vad. 

En grusväg kräver mer underhåll än vad vi trodde. Det bildas ganska snabbt sådana här hålor där vatten samlas. Vissa delar av grusvägen sluttar och då blir det märkbart färre hålor. Första sträckan av vägen är platt och efterhand växer gräs och annat upp på sidorna och bildar vallar som gör att vattnet inte rinner bort.  

Det som behöver göras regelbundet är att gräva i sidan så att vattnet kan rinna av. När en håla väl bildats måste den fyllas igen för annars blir den bara större och större. Förr var ju alla svenska vägar grusvägar och de flesta var förmodligen i bedrövligt skick. De breda däcken på nutidens bilar fördelar trycket jämnare vilket minskar risken för att göra spår men ökar risken för att skyffla vatten framför sig och på så sätt skapa gropar.

Att fylla igen hålor tar tid eftersom det går åt mycket mer grus än vad man tror. Man måste också fylla mer än själva hålet eftersom gruset pressas ihop när bilar kör på det. 

Tre skopor grus gick det åt för att laga de hålor som uppkommit och då känns det väldigt bra att ha en traktor. Att göra det här jobbet med skottkärra går naturligtvis men det tar väldigt mycket mer tid. 

Det har regnat en hel del det sista och grannens åker är vattenfylld till en del. Idealt så hade vägen varit som en lång kulle, svinrygg sade vissa, med avrinning åt båda håll utan de jordvallar som syns på bilden. Vi borde ta och skrapa bort mer av grässvålen så blev det inte så mycket att gräva men vi har inte vågat oss så långt ut med traktorn. I de flesta fall kanske det är så att kantgräset tas bort när dikena restaureras men det dröjer nog innan det sker längs vår väg.

Med några meters mellanrum gräver vi diken i grässvålen för att skapa avrinning och sedan fylls håla efter håla igen. 

När vi flyttade in så sköttes både vägunderhåll och snöskottning av en äldre herre som bor på en av gårdarna. Det har inte känts rätt att han ska göra allt jobb så när vi fått i ordning på maskiner och förstått hur saker och ting ska göras så har vi försökt att ta över en del av sysslorna. Skönt att få ut och jobba igen efter några dagars vila och för mycket julmat.