Det har blåst på fältet idag. Vi ligger efter med anläggningen av odlingbäddar men idag blev det dubbla underställ, mössa och halsduk för att över huvud taget kunna jobba ute.Tanken från början var att Agneta och Anni-Frid skulle sköta ogräsrensningen och att vi sedan bara skulle kunna skopa upp jorden i bäddar och sedan så 😉 De gör så gott de kan men marken har varit hård och frusen så de har inte haft så lätt att böka.
Nu har vi därför flyttat på deras stängsel så att ytan för första raden med bäddar hamnar utanför och där har vi börjat att bearbeta jorden själva. Det största problemet är kvickrot men vi har även maskrosor, revsmörblomma och skräppa att strida mot.
När vi har pratat med olika människor om att vi vill börja odla grönsaker så har vi fått väldigt många råd. De flesta har påpekat att om man ska köra ekologiskt så måste man börja i princip ogräsfritt om man ska klara av det. Vi har fått massor av tips på hur det ska gå till. Det vanligaste tipset är att bearbeta marken om och om igen med olika typer av harvar för att sedan plöja med traktor. Ett annat vanligt tips är att inte börja odla alls utan att antingen låta marken ligga i svartträda något år eller att täcka hela ytan i två år för att sedan börja odla och slippa rensa. Vi har även fått tipset av en ekologiskt odlare att spruta hela fältet med Round-up för att sedan starta vår ekologiska odling. Med många råd i ryggen så blir det ibland väldigt svårt att navigera. Vi är inte pigga på att bearbeta för mycket med olika maskiner eftersom marken packas och mycket fossil energi konsumeras på det sättet men vi är inte heller pigga på att vänta i flera år med att sätta igång. Att vi skulle använda kemikalier är förstås helt uteslutet så därför föll vårt val på grisar.
Vi har för avsikt att under fyra års tid anlägga ett kvarter per år. Detta årets kvarter kommer att bearbetas av Agneta, Anni-Frid och oss själva. Nästa års kvarter kommer förhoppningsvis grisarna att klara upp själva utan vår hjälp eftersom de kommer att få gå i det kvarteret större delen av säsongen plus hela vintern. Tredje kvarteret kommer vi att täcka med en blandning av hästgödsel och halm för att sedan lägga en pressening ovanpå för att minska ljusinsläpp och förhoppningsvis ta död på ogräset. Tanken är att maskarna ska ha något att bearbeta och att ogräset ska dö. Presenningen får ligga denna och nästa säsong och sedan blir det förhoppningsvis odlingsbart utan för mycket grävande. Det fjärde kvarteret funderar vi på att täcka med tidningspapper och halm för att odla potatis i halmen i år. Vad vi gör med det skiftet därefter vet vi inte. Som ni förstår så famlar vi oss fram och prövar allt efter som .
Idag har jag äntligen gjort färdig den första bädden av 24!!! i första kvarteret. Det går till så att jag grepar upp en rad på 1.20 m och sätter mig ner för att för hand ta bort all kvickrot. Sedan ställer jag mig upp och grepar nästa rad på 1.20 m och sätter mig ner och fortsätter rensa. Samma procedur upprepas tills den fem meter långa bädden är rensad från ogräs. Jorden är anmärkningsvärt hård. Man får ta i för att få upp den. Jag vet inte om det beror på år av traktorkörning eller om det är något annat som gör att jorden är så packad. När man rensat en koka från ogräs är jorden dock lucker och fin. Tanken är att anlägga fasta bäddar som ingen får gå i för att få bukt med jordpackningsproblemet.
I varje greptag finns väldigt många kvickrötter. En bädd på 1.20 gånger 5 meter har gett sex korgar fulla med kvickrot. De ställs undan och kommer om två till tre år att ha förmultnat till jord.
När vi berättat för människor att vi tänker låta grisar bearbeta kvickroten har många varit väldigt positiva men några har också hävdat att grisar inte äter kvickort. Vi har också hittat en rapport som hävdar att de inte äter kvickrot och när jag rensade idag började jag mer och mer tänka att det nog stämde eftersom det var sådana enorma mängder kvar där de ändå har gått i vinter. Men visst äter de kvickrot när de är hungriga. Här är filmbevis, även om de också gärna tuggar på en del annat.
En annan varning vi fått när det gäller grisarna är att de äter upp alla maskar så fältet skulle bli helt fritt från daggmask. Men det stämmer inte heller. Idag har jag haft glädjen att hitta massor med mask. Därför använder jag också grep istället för spade när jag arbetar med bäddarna. Det är fler maskar som överlever då. Maskarna är de effektivaste jordförbättrarna man kan ha i jorden och kommer att hjälpa oss att omvandla växtrester till ny mullhaltig jord. Det behövs! Fältet vi bearbetar nu består av sandjord men mullhalten är alldeles för låg så att öka den blir en viktig del av odlingsprojektet framöver.
I morgon ska jag angripa bädd nummer två.
Lämna ett svar