Förutom den nya Kunskapsparken besökte vi också Alnarpsparken som har rätt många fler år på nacken. Redan 1880 anlades den men projekteringen startade redan 1859. Parken är på 26 hektar och rymmer 2500 olika vedartade växter från hela världen.

Parken är öppen för allmänheten och man kan fritt ströva omkring bland alla träden. Många använde parken som promenadställe och flera hade picknick. Huvudsyftet med parken, förutom att samla ett stort antal vedartade växter, är att den används i undervisningen vid SLU – Sveriges Lantbruksuniversitet. Här läser cirka 1200 studenter inom programmen trädgårdsingenjör, lantmästare, landskapsarkitekt, landskapsingenjör och forest and landscape eller vid någon av alla enstaka kurser som ges.

Så här ser alltså deras skolgård ut. Vi hade med oss fika men fick leta upp en bänk bakom ett hus för det var kallt och blåsigt.

Till skillnad från Kunskapsparken så finns här skyltar på i princip alla träd.

Både de svenska namnen och de latinska. Här finns träd som jag aldrig tidigare sett men också mer vanliga träd.

Även här finns en del ätbart och du hittar äkta kastanj, pinjenöt, flera sorters valnöt med flera. 25 rödlistade svampar förekommer i parken. Många svampar behöver träd som växer länge och där inget ”modernt” kalhyggesbruk sker och på den här platsen är många träd mycket äldre än parken som ju ändå har en ansenlig ålder. Här häckar också häckar kattuggla, skogsduva, korp, taltrast, nötväcka, stenknäck med flera.

För en trädnörd är det här nog himmelriket och för oss andra blir det en trevlig promenad. Det är lätt att svänga av E6:an som går strax utanför.

Vi han bara se en bråkdel av parken och kommer gärna tillbaka även hit.