Idag har vi haft Ingemar Zachrisson här för att mönstra våra får. Han assisterades av Margareta Zachrisson. Jag har tidigare gått en studiecirkel hos dem och lärt mig ganska mycket om får. De har haft gotlandsfår i många år och när vi skulle starta upp vår besättning vände vi oss till Ingemar och Margareta för att få råd och tips om var vi skulle kunna köpa tackor. De verkar känna till de flesta fårinnehavare i våra trakter och visste några som tänkte minska sin besättning. På så sätt kom vi över fem tackor som de tidigare ägarna betäckte. Baggen som betäckte våra får kommer från Lindholmen. Lindholmen ägs av Benny Averpil & Helen Björk Averpil och tittar man på topplistorna över bästa avelsbesättningarna så kommer de på femte plats i landet. Om detta visste vi i princip inte någonting när vi bestämde oss för de fem tackor som vi köpte.
Vi tycker naturligtvis att våra får är jättefina men eftersom vi är part i målet så har vi inte riktigt trott på vår egen bedömning. Därför var det väldigt spännande att få fåren mönstrade idag. Man kan inte mönstra får som är genomblöta men idag skulle det inte regna så vi lät dem vara ute i hagen. Efter lunch började det dock regna så vi fick ta in alla i fårstallet. De hann bli lite våta vilket kan dra ner bedömningen på deras lock eftersom vätan tynger pälsen. De är vana vid att följa efter oss när vi går med en hink men vi var lite osäkra på om de skulle vilja följa med inomhus. Lammen har ju inte varit inne mer än sina allra första dagar men det var inte något problem. Alla följde snällt med in och sedan ville alla bagglammen gosa med Jonas. 
Ingemar hade med sig sin egen våg där vi lyfte upp lammen och låste fast deras huvuden. 
De flesta fann sig rätt bra men några lamm tyckte att det var otäckt till att börja med.
Först noteras lammens vikt. Bagglamm bör väga 45 kilo och tacklamm 40 kilo innan de skickas till slakt. Ett av våra bagglamm och ett av våra tacklamm hade redan nått slaktvikt. Enligt Ingemar så är det lättare att hålla fåren med bra beten de första åren man har får. Beten som betats av får år efter år blir sämre och sämre och det kan till slut vara svårt att få upp lammen i slaktvikt.
För att baggarna ska vara bra att ha till avel så tittar man på kroppens uppbyggnad. Det bör helst vara brett mellan skulderbladen så man får in två fingrar. 
Benen bör vara raka och fina. Ett av våra bagglamm hade inte speciellt snygga ben.
Klövarna pekade rätt ut på frambenen som synes i bilden ovan och bakbenen var veka. Men de flesta bedömdes som ok.
Tänderna inspekterades också och Ingemar tittade efter missbildningar. 
Ibland händer det att lamm föds tvåkönade men det gällde inte något av våra.
Därefter noterades kroppens tillväxt. Man tittar på bog, rygg och lår. 
Bogen och låret känner man på med båda händerna så att musklerna är välfyllda. De ska ge bra stekar. Ryggen ska vara välfylld men man ska kunna känna ryggraden ordentligt, annars är kroppen för fet. 
Det kan man också känna genom att föra handen över revbenen. Om man knyter sin egen näve så ska revbenen kännas ungefär som över fingrarna framför knogarna. Känns det mer som ovanpå handen så är kroppen för fet och känns det som på knogarna så är kroppen för mager. För varje kroppsdel så sätts en siffra. Vi fick många sexor och sjuor men även några åttor. Vill någon läsa mer om mönstring så finns här en utförlig pdf. Kroppsdelarnas poäng vägs ihop till ett sammanlagt värde som anges som en bokstav på EUROP-skalan. E får man för väldigt svällande kroppar och P för väldigt magra kroppar. Vi fick R- och O+ vilket är ungefär i mitten.
Därefter tittar man på färg. Det finns många nyanser från ljusgrå till mörkgrå och färgen får också ett värde. 
Man vill inte ha för stora skiftningar i pälsen. Det ska helst vara samma färg över hela skinnet. 
Man tittar inte på de yttersta lockarna utan det är färgen närmast huden man är intresserad av. I protokollet noteras om det är skiftningar i färg och var den uppträder.
Locken bedöms också. Stora, medelstora eller små lockar. Helst ska locken vara stor som en snickarpenna och hålla ihop bra. Om man drar i en lock ska den dra ihop sig igen. Bästa värde här är 6 och det fick inget av våra lamm men vi hade flera femmor.
Vidare får varje lamm ett värde för pälshår där man tittar på glans, grovlek och silkighet och slutligen tittar man på täckning vilket betyder pälsens täthet. Helhetsbedömningen är en siffra där man väger samman alla pälsegenskaperna. Här ska man ha så högt värde som möjligt.
Sammantaget så blev resultatet bättre än vad vi vågade hoppas på. Alla våra fem tacklamm bedömdes värda att bevara som livdjur. Det innebär att vi inför nästa säsong har dubblat vår fårbesättning. Av bagglammen så var det framför allt ett som bedömdes som avelsvärdigt. Nummer ”nollnio”. Vi får se om vi hittar en köpare till honom. Nu ska vi själva leta bagge till våra tio tackor som ska betäckas i oktober.
När grisarna har fått mat i var sin hög så fyller vi på vatten i deras ho. Ibland är den omkullvält så det är viktigt att kolla så de verkligen har vatten. 
Fårens hage till exempel har vi stängslat in med ordentligt stängsel. Vi har slagit ner ekstolpar och fäst fem isolatorer på varje stolpe där vi dragit eltråd och elrep. Ett fält har blivit inhägnat på det sättet än så länge. Helst vill vi ha det runt alla våra skiften men det lär ta tid. Vi vill att våra får betar av markerna ordentligt och vi vill flytta dem ofta för att minska parasittrycket. Hittills har vi satt upp elnät som vi flyttat varje gång de ska ha nytt bete vilket blir ungefär var tredje dag. Det är jobbigt att flytta elnät med hungriga får runt benen. Får som gärna vill sticka ut till nytt bete. Hade vi haft vallhundar hade det varit en annan sak men nu har det hänt mer än en gång att fåren smitit ut när vi stängt av elen för att flytta näten. Det går alltid att locka tillbaka dem genom att hämta en hink med havre men det är ett meck. Nu när vi stängslat in ett helt skifte så kan vi enkelt dela av det skiftet med elnät. När ett bete är slut så öppnar vi bara nätet och fåren går in i nästa fålla. 
Det som bestämmer när vi ska flytta fåren är istället frekvensen på deras bräkande. Avbetad yta till vänster och nytt bete till höger. Hungriga får talar om när de vill ha mer mat helt enkelt.
