Morgonrundan ser olika ut beroende på säsong men en morgonrunda blir det i alla fall varje dag.
Om katterna varit ute på natten så ska de släppas in och få mat först. Sedan går vi till pannrummet för att hämta grisarnas mat. Då börjar de att låta i hagen. 
Vi groddar havre i brödbackar och de får hälften av en brödback på morgonen och hälften på kvällen. 
Backarna med havre som håller på att gro vattnas för att hållas fuktiga. 
Man känner sig verkligen välkommen när man går ner till hagen.
I början försökte vi ge dem mat i olika typer av kärl men vi insåg snart att det var meningslöst. De välte ändå alltid ut maten eller trampade i den. De bökar ju ändå i jorden jämt så nu lägger vi maten direkt på marken och de är mer nöjda med det.
När grisarna har fått mat i var sin hög så fyller vi på vatten i deras ho. Ibland är den omkullvält så det är viktigt att kolla så de verkligen har vatten. 
Bredvid grisarnas hage odlar vi kål.
Den behöver få daglig tillsyn så inte kållarver kalasar på plantorna. Hittar man larver så får man plocka bort dem. Hittills i år har vi bara hittat två angrepp. Vi har fått rådet att kolla alla blad på undersidan efter ägg så man kan ta hand om dem innan det blir larver men det tar en sådan evinnerlig tid så vi tittar efter larver istället och hoppas att det ska räcka.
Därefter tar vi hand om hönsen.
Deras mat och vatten ska fyllas på om de är tomma, ägg ska hämtas och bajsbrädan ska skrapas ren från nattens lämningar.
Nässlorna som ska bli vinterfoder behöver vändas så de torkar ordentligt.
Fåren ska räknas i hagen. Det är inte alltid så lätt. Har de gott om bete så är det inte alltid att de är så intresserade av oss på morgonen. De ligger hellre kvar och latar sig och det kan vara svårt att se vad som är får och vad som är sten. Är mineralfodret slut ska de fyllas på men annars är det bara vatten som de måste få påfyllning av.
På vägen tillbaka till huset kan man kolla om några tomater har mognat och vattna i växthuset.
Sedan är det dags att ta in tidningen och äta frukost. 
Våra fyra lohman släppte vi ut utomhus i hönsgården och där höll de sig.
Jag ville vara med när de träffade varandra första gången för att se så det gick bra.Men islandshönsen vägrade gå ut och lohmanhönorna vägrade gå in.
Till slut fick jag lockat ut islandshönan i hålet med äpple men de sprang kvickt in igen. Hönan pickade på äpplet så det trillade ut på avsatsen utanför och då sprang hon tillbaka in. Jag la tillbaka äpplet i hålet flera gånger och det hela upprepade sig.
Till slut fick hon med sig tuppen ut i hålet och de vågade så småningom ut på avsatsen. 


Ina och Eira har skrapat färg på huset och även hunnit måla en del innan regnet avbröt den aktiviteten. 





Idag var det hönsmarknad i Alingsås och jag och Tilda åkte dit och köpte oss herr och fru Islandshöna. Eller rättare sagt blivande herr och fru Islandshöna. De är inte färdigväxta än och lär inte lägga några ägg eller alstra några kycklingar på ett bra tag än men de är i alla fall på plats på vår gård.





Efter vad vi har hört och läst så är islandshönor en tuff ras som är duktiga på att söka föda själva. De är tydligen inte kräsna med vad de äter och lägger ägg stora delar av året. De kan ha alla möjliga färger och skiljer sig därför mycket åt när det gäller utseende även inom en flock. Enligt vissa uppgifter så förde vikingarna med sig hönor till Island och där har de sedan blivit en egen ras. Islands klimat borde härda en hönsras så att de klarar även hårda vintrar. De lär värpa stora vita ägg men ska inte vara så villiga att ruva.
