Det går ju ändå framåt – fast långsamt. Över hälften är gjorda och vi vill inte ge upp årets beting även om vi är väl sent ute. Nu blir det så att när något ”måste” ut i landet så blir det ännu en bädd gjord. Vissa fröpåsar kommer vi dock att få spara tills nästa år. Idag har vi gjort tre bäddar. Lite fusk kanske någon tycker men annars når vi inte vårt mål.
Började med att mäta ut var gångar och tre bäddar skulle vara. Grävde bort översta lagret med kvickrot och annat ogräs där gångarna ska vara. Körde iväg detta med skottkärra till ett område utanför själva odlingsområdet där vi tänker göra en vall som vi så småningom ska plantera buskar på som vindskydd. Rullade sedan ut tidningspapper på rulle fram och tillbaka över området. Det var vindstilla när jag började men ganska snart började det blåsa så jag fick parera med tyngder i form av stenar, redskap och gamla stolpar. La sedan tjockt med tidningar i gångarna och ett lager tidningspapper på rulle för att hålla det på plats. Där bäddarna ska vara täckte jag istället med kartong.
I gångarna mellan bäddarna vill jag ha något förutom tidningspapper. Helst hade jag velat ha ull i alla gångar men ullen är slut så jag fick ta vad jag hade till hands. I en gång blev det bark och annat som jag hämtade i vedboden. 
I andra gången blev det flisade äpplegrenar. 
I tredje gången blev det sågspån och halm. 
Man får helt enkelt ta det man har hemma.
På bäddarna där jag lagt kartong körde jag sedan ut fårbädden som har legat och brunnit i fårstallet. Ett tjockt lager på varje bädd. Sedan planterade jag ut gurkorna som höll på att bli för stora i gropar där jag fyllde med jord. ”Bäddade” runt plantorna med gräsklipp och la på en fiberduk så att de ska klara vinden.
Bara tio bäddar kvar att gräva i år.
Dillen däremot har precis blivit stor nog för att skördas. 
Det hade inte skadat att vänta lite till men eftersom det är midsommar skördade vi idag 31 knippen som vi satte ihop med gummiband och levererade till vår favoritbutik Planeten när vi ändå skulle in till staden. 
Nu är bädd nummer tio påbörjad! Två till så är hälften av årets beting gjort. Det är bara att inse att utan hjälp så hade vi inte kommit så här långt. Det ger oss hopp och glädje att så många människor vill dela våra vedermödor och komma och hjälpa till på gården. I går hade vi besök av Lesley och Olivia från Omställning Alingsås som var här hela dagen och grävde och luckrade blivande bädd tio. Marken var på vissa ställen så hård så de fick stampa flera gånger på grepen för att över huvud taget komma ner. På många ställen är härvorna av kvickrot så enorma så det nästan är mer rötter än jord. 
När vi gick grundkursen i Permakulturkur på Ankhult i Skåne ingick ett studiebesök på skogsträdgården på Holma. Spännande plantering av ätbara träd, buskar och marktäckande plantor som är planterade för att gynna varandra och ge skörd utan att man behöver så, plantera och rensa ogräs i någon större utsträckning. Det låter för bra för att vara sant och det kan nog också stämma. Men värt att lära sig mer om i alla fall. Jag gick sedan en studiecirkel på Studiefrämjandet i Göteborg där Bo Blomqvist lärde ut en massa om ätbara växter som kan växa i svenskt klimat. Bosse har själv en skogsträdgård i Gråbo på andra sidan Mjörn så efter kursen har Omställning Alingsås vid två tillfällen ordnat studiebesök hos Bosse. Där finns bland annat wasabi och fikon och många växter som man inte trodde kunde växa i Sverige.
Eftersom vi inte har så stor erfarenhet av anläggningsarbete och odling av perenna växter så ville vi lära oss mer. Tänkte också att det finns kanske fler människor som vill anlägga skogsträdgårdar. Därför beslöt vi oss för att ordna en studiecirkel och blev väldigt glada när Bosse tackade ja till att leda den. Kontaktade även studiefrämjandet i Alingsås och fick på så sätt till en studiecirkel med fyra träffar varav en teoretisk följt av tre träffar ute på Östängs gård när vi ska arbeta praktiskt med att anlägga skogsträdgården. Vi startar redan 17 januari och intresset har varit enormt så vi är 25 deltagare. Det känns fantastiskt att få tillgång till Bosses expertis under vårt arbete samt så många deltagare som kan hjälpa oss att tänka och få till odlingen.
