En gård för omställning

Etikett: traktor

Same Taurus

Tack vare våra största sponsorer har vi fått möjlighet att uppgradera maskinparken. Köpt på telefon för ett par veckor sedan och i torsdags anlände den från handlaren i Jönköping. En Same Taurus.

En ganska nätt liten traktor från mitten av 80-talet. Italiensk! 60 hästkrafter, fyrhjulsdrift och lastare.

Hugo har kört mer traktor än någon av oss, så han fick provsitta först av alla.

Med lastaren uppe syns några detaljer. De syns extra tydligt eftersom grillen är borta. Det får bli en ersättningsgrill eller en hålplåt. Eller kanske ett nät.

Den uppmärksamme ser att det saknas en kylare. Motorn är nämligen luftkyld och tillverkad av tyska Deutz. I stället för kylare så finns en luftfläkt innanför det runda hålet till höger. Den ljusa runda till vänster är luftfiltret och det rektangulära svarta innanför lyktorna är batteriet. Det är ju kul att se detaljer men det skulle sitta fin med någonting som i alla fall hindrar fåglar från att bygga bo i fläkten.

Skyltarna säger inte mycket mer att den är gjord i Italien och som alla italienska fordon går bäst på Agip-olja. Det hänger också en lös kabel med kabelsko. Intressant. Undrar vad som händer om den kopplas in?

Enda skälet till att Samen inte rullar fram och tillbaka på gården är att grenröret läcker. Om det nu kallas att läcka när hålet är stort som en snusdosa. Hur som helst så är säljaren kontaktad och han skulle fundera ut någon lösning.

Vi väntade oss inte någon traktor i nyskick när vi köpte en fyrhjulsdriven med lastare för 55 000 plus moms. Men vi väntar oss något mindre krångel med den här traktorn från 84 än vår förra från 70.

Rasande väggar och tak

Läckande tak ger ruttnande bjälkar. Speciellt om bjälkarna dessutom varit utsatta för kondens från mjölkkor som stått i utrymmet under. När vi köpte gården så hittade vi en avruttnad bjälke som vi påtalade för förra ägaren som då åtgärdade den innan vi flyttade in. Efter hand så har väggen under bjälken börjat luta allt mer och takbjälkarna i före detta kostallet har blivit hängande i luften då väggen som de lutar sig mot har gett sig av utåt. Denna vägg bär dessutom upp snedbjälkar ovanför som nu inte längre har en vägg att vila på. p1180394Väggen har glidit ut minst sju centimeter och bjälkarna har inte längre någon vägg att vila på. Det hela har sett värre och värre ut under året som gått och vi har känt en viss oro för vad som ska hända om det kommer ett rejält snölager på taket. Vi kontaktade en timmerman i Vänga som är pensionerad numer men som kan det mesta om gamla ladugårdskonstruktioner. Han var vänlig nog att komma och titta på vår vägg och gav oss goda råd. För någon vecka sedan fällde vi en halvstor gran som vi gjorde till en fyra meters stolpe som förankrades under en vågrät bjälke som vi lyfte upp med hjälp av en domkraft under stolpen. p1180390I söndags så började vi så smått att åtgärda väggen. Vi lånade ihop ett ytterligare antal domkrafter och lyfte bjälkarna i kostallets tak så vi kunde ställa under nya bärande stolpar under dem innanför den lutande väggen. Inte helt perfekt med verkstadsdomkrafter eftersom de har hjul. Det fick bli några spikar kring hjulen för säkerhets skull.p1180410Sedan körde vi in traktorn i ladan och knuffade tillbaka väggen. Det gick ganska lätt men om vi backade traktorn igen så gav väggen sig iväg utåt igen. Vi fick sätta snedsträvor på ladusidan av väggen som höll den på plats. p1180399Därefter tog jobbet stopp. Vi visste inte riktigt hur vi skulle gå vidare. Det visade sig att bjälken ovanpå den lutande väggen var i princip helt genomrutten. p1180419Det fanns bara ett skal kvar och stolparna hade inte längre något att stå på. Vi insåg att vi nog skulle vara tvungna att byta ut den helt. p1180413Vi började ta bort ruttna brädor i kostallets tak och det var många som var helt bortom räddning. Jag (Ylva) har gått igenom taket med ett ben vid ett tillfälle och det är nog väldigt tur att det inte hänt någon mer olycka med tanke på takets skick. p1180398Man ser en klack i ändan av varje bjälke som förut legat på väggen. När väggen glidit iväg så finns det inte längre något som bjälken vilar på. Vi ringde vår kontakt igen och har nu fått fler tips så vi vet hur vi ska gå vidare. Ovanför kostallet är ett loft och taket ovanför loftet består av sneda långa bjälkar som går ihop i nock. Bjälkarna står på väggarna och har hållits ihop av bjälkarna i kostallets tak. p1180417På bilden ovan syns hur den sneda bjälken är helt rutten i botten mot den vågräta bjälken som också är helt rutten. När väggen har gett sig iväg och bjälkarna ruttnat så finns det inte längre något som håller ihop de långa lutande bjälkarna som bär upp taket. Det är naturligtvis inte bra men nu tror vi att vi vet hur vi ska göra för att åtgärda felet.

Fortsättning följer … när vi har hunnit fortsätta med arbetet.

Ännu en harv

Hela den senaste veckan har varit solig och varm. Det har känts som midsommar, med ovanligt bra väder. Lövsprickning och allt som har med vår och sommar att göra har kommit snabbt.

En av de saker som vi gjort är att harva för första gången. Vi har ingen plog men grannen Richard kunde tänka sig att plöja två små fält när han ändå hade plogen monterad på traktorn. Plöjningen gick bra. Det översta jordlagret var verkligen upp- och nervänt och det syntes inte mycket grönt. Sedan ”bultade” han det plöjda med en ringvält för att mjuka upp jorden inför harvningen.

Harvningen skulle vi sköta själva. Vi hade ju redan en tallriksharv. Skönt att för en gångs skull ha redskapen på plats i god tid och till och med ha provkört!

Nej, nej! Inte en tallriksharv sa Richard. Den skär för djupt och vänder upp gräset igen.

Vi har känt på oss att det finns alldeles för många sorters harvar och att det inte bara är för skojs skull. Skulle en C-harv eller en S-harv fungera? Vi visste inte men vi visste var det stod en gammal S-harv och väntade. En traktorresa på ett par mil, 500 spänn, sedan var harven här. Storleken var en chansning. Var den för liten så skulle vi få köra över fälten många gånger. Var den för stor skulle kanske inte traktorn orka dra den. Men det var den harv som vi kunde köpa snabbt, så det bara att hoppas.

P1140839

Den var naturligtvis rostig. Den hade ju inte stått i vardagsrummet, om man säger så. Men det är en enkel konstruktion så de borde gå att få den att fungera. Den heter Lilla Harrie. Det låter som den lilla modellen i en serie, men det är företaget som heter så.

P1140814

Lilla Harrie är en skånsk by och där finns, eller förmodligen fanns, Lilla Harrie Verkstads AB.

P1140834

Typ: HH och Serie: 11. Det betyder naturligtvis något men vi har inte hunnit leta efter bakgrund till nyförvärvet. Vårens timmar är för få.

Vi har lagt ner lite tid för att hitta en instruktionsbok på nätet, men utan att lyckas. Det finns en hydraulcylinder med tillhörande slang. Det räckte för att kunna fälla upp och ner de båda halvorna av harven. Vid transport är de båda sidorna uppfällda för att bli smalare. Den är bred nog ändå. Kör man på något kommer det att få märken.

P1140853

Längst fram sitter sladdbrädor, sedan tre rader med S-formade ”fingrar” av fjäderstål som sitter ihopkopplade och är ställbara när det gäller vinkeln mot jorden. Sist sitter ”räfspinnar” som jämnar till. Kanske. Eller så har de en annan uppgift?

P1140813

Harven är ganska tung men kan ändå hänga på trepunktslyften. Om traktorn hade varit utan lastare där fram så hade den nog blivit baktung.

Hydrauliken är lite i enklaste laget på vår traktor. Det är samma reglage för att höja/sänka harven och för att fälla upp/ner harvens sidor. En ventil ska ändras för att ge tryck till det ena eller det andra. Därför hoppar harven ner en bit på filmen. Reglaget var lite för lågt ställt när ventilen slogs över. Fåren står bakom kameran och påpekar att de minsann vill ha nytt bete. De är ganska bra på på det så det är svårt att glömma bort dem.

På de bearbetade ytorna ska vi så in en fårvall anpassad för våra djur.

Stängsling runt grönsakerna

Nu har stängslingen av grönsaksodlingen kommit en bit på väg. P1140479Härom dagen började vi att spetsa och slå ner långa ekstolpar. Det är ett rätt tufft jobb eftersom stolparna är så höga så man får slå över axelhöjd även om vi använde stege. När man har slått ett antal slag går det bättre eftersom höjden minskar. Stolparna ska helst ner 60 centimeter i marken. Hörnstolparna är tjockare och sedan har vi satt smalare stolpar var tionde meter för att kunna sträcka nätet. 210 centimeter över marken fäster vi en stållina. I hörnena gräver vi ner en så kallad död man som är ett T av ekstolpar. P1140482Guillaume var här härom dagen och hjälpte oss att tillverka åtta stycken ”dödman”. P1140512Han och Jonas  hjälptes sedan åt att gräva ner och fästa dem i hörnstolparna och i stolparna vid portarna så de inte ska vika sig inåt. Det var en kall och blåsig dag, men ska odlingen stängslas in så blir det att jobba på öppna fältet.P1140513

En sak som är irriterande med stängsel är att de ofta hindrar en från att gå där man vill. Det är bra att djur inte kan gå dit de vill men vill vill kunna röra oss utan att behöva ta omvägar. Därför har vi gjort ganska många öppningar för människor med skottkärra. En på varje långsida och en i hörnet som vetter mot huset. Därutöver kommer vi att ha tre portar för traktor. Vi vill inte använda traktor i grönsaksodlingen när vi väl har gjort fasta bäddar men vi inser att vi kommer att tycka det är jobbigt om vi inte kan köra in om vi skulle behöva det. Kanske behöver vi ett lass gödsel eller också kommer vi på att vi behöver flytta något tungt. Jätteskördar?P1140623Idag började vi hänga på nätet. Ett alloxnät som är 200 centimeter högt. Det är lätt att jobba med och vi har tidigare använt det i skogsträdgården. Den största fördelen är att det är svårt att se det så det stör inte ögat. P1140624Nätet fäster vi i stålvajern med svarta buntband. I hörnen och i skarvarna mellan två nät trär vi in glasfiberpinnar som vi fäster mot ekstolparna med längre buntband.

Det blåste rätt friskt även idag så nätet stod rätt ut och fastnade i det mesta som fanns att fastna i. P1140625Till slut kom vi på att vi kunde fästa det nedtill med hjälp av gamla tältpinnar som vi hade liggande.

Nätet är till för att skydda odlingarna mot rådjur. Det är därför det är två meter högt. Rådjuren är dock inte något större problem så här års till skillnad från våra hönor.P1140323De älskar när någon jobbar i grönsakslandet eftersom det då kommer upp diverse kryp. När vi satte jordgubbsplantor häromdagen var de raskt där och grävde upp dem igen. Det känns inte så meningsfullt att sätta igång med sådder när det finns risk för hönsbesök.

Naturligtvis räckte inte nätet, det fattas några meter, så sådderna får vänta ett par dagar till.

Kedjor

När vi köpte vår gamla traktor följde det med snökedjor. De var inte i toppskick men de fungerar. När vi monterade dem förra året så var det ganska kämpigt trots att vi var två. Vi slet och tog i och fick dem till slut på plats. Då upptäckte vi att de satt ut och in. ”Piggarna” var in mot däcken, så det var bara att börja om. Innan dess hade vi inte ens sett att det fanns piggar på kedjorna. De var bara en rostfärgad hög kedjor som kanske skulle passa. Men passade gjorde de även om de hålls samman av 10-15 shackel.

I år gick det lättare. Vår vän Lars hade lärt sig via YouTube hur man gör det enklare för sig med hjälp av ett kort rep. Kedjor002

Knepet är enkelt och fungerar även på våra halvslitna däck.

Kedjor003

Kedjan måste läggas lite utsträckt. Det är viktigt att de två sidokedjorna hamnar på var sin sida av däcket. Det går inte av sig själv. Är man själv är det bara att hoppa ur traktorn några gånger för att justera. Läsglasögonen borde vara på näsan oftare. Lyckades montera en kedja ut och in även i år…

Kedjor006

Försiktig körning framåt, sedan är det bara att montera samman de båda ändarna.

På filmen ser man att platsen är långt från perfekt. Svagt motlut och blankis under snön. Men man ser också att diffspärren fungerar på traktorn. När Jonas väl fått trampat ner högerfoten och spärrar differentialen så att bakhjulen håller samma hastighet, så tuffar det på även om det är halt.

 

 

Djurägare

Efter en dag på jobbet så är det skönt att komma hem till gården och alla djuren. Traktorn har varit trasig ett tag men idag fick vi äntligen igång den igen så vi kunde flytta ett av grisarnas hästsläp in i en ny hage. P1120372Det är området som ska grävas till grönsaksbäddar nästa säsong. Där har vi i år odlat diverse biväxter och andra insektsväxter. Nu ska grisarna få jobba på under vintern så nästa års grävning blir något lättare än årets. P1120371Hagen som grisarna har varit i nu i november är helt lerig. De verkar inte ha något emot det men det är inte så mycket växter kvar att böka upp så det kändes bra att äntligen kunna flytta dem.

Det är smidigt med grisar eftersom man lätt stänglar in dem med en eller två låga eltrådar. De är så känsliga för elen så oftast räcker det med en låg tråd. Långa tider även utan el, men vi vågar inte chansa. Eftersom det var nära mellan hagarna så spände vi denna gången bara upp två trådar så de hade en passage in i nya hagen.

De verkade väldigt nöjda och gick runt och utforskade hela hagen.
P1120376Vissa växter smakar helt klart bättre än andra.

Synd bara att kvickroten inte är deras favorit. I går fick jag lära mig att man kan koka kvickrot till grisarna så ska de gilla det bättre. Frågan är dock om vi någonsin får det gjort.

Hos fåren hade det hänt grejor idag.

Glitter har varit dålig i magen ett par dagar. Förmodligen för att vi ville stärka upp honom med lite kraftfoder. Han är magrare än alla tackorna förmodligen för att han har annat att tänka på än att äta. Därför började vi ge honom kraftfoder så han skulle orka med att betäcka alla våra tackor. Men då pajade hans mage ihop och han fick diarré. Nu har vi slutat med kraftfoder igen och han är påtagligt piggare och idag hade han betäckt två av de äldre tackorna. P1120384Det innebär att han har två gammeltackor kvar att betäcka. I år var det just de två tackorna som lammade sist. En vecka efter de andra. Det kanske blir likadant nästa år. P1120387Glad blir man i alla fall när man ser att ens djur mår bra och ännu gladare av att se blåfärgade ryggar på tackorna så vi kan börja vänta oss lamm till våren.

P1120393Innan det blev helt mörkt han vi sopa ut allt strö ur hönshuset och fylla på med nytt spån. P1120395

Majsstärkelseduk

24 bäddar i år är fortfarande målet. Vill helst inte släppa det. Plantorna behöver dock ut i landet innan bäddarna är klara så nu gör vi ett test. Det kan gå bra – eller inte. Igår tog Jonas fram tallriksharven som vi precis köpt in begagnat. Tanken var att harva över en del av åkern där grisarna gått och bökat för att störa kvickroten ännu mer. Den har blivit störd av grisarna ett bra tag nu så den borde gå att bearbeta med harv nu tänker vi. Vi har två i familjen som är intresserade av maskiner. P1090642Jonas och så Svinto. Hon försöker alltid att följa med alla bilar som är på besök och vill gärna klättra in och vara med överallt där en motor finns. När Jonas började köra framåt insåg hon dock att hon inte borde åka med längre. Efter två vändor så gick fästöglan sönder på harven så den blev stående medan traktorn åkte en bit och därmed drogs även hydraulslangen sönder. Suck. P1090654Fick fram vår gamla spadrulleharv och köra färdigt.P1090650

Tanken var sedan att klippa gräset för att täcka med men då gick gräsklipparen sönder. Suck. Det är något med maskiner. På något sätt så verkar de alltid krångla. Oftare och oftare blir det lien som åker fram och jag funderar mer och mer över hur mycket arbete vi egentligen spar på de maskiner vi har. Dels kostar de pengar och dels tar det alltid tid att hålla dem igång. Men vissa saker klarar vi inte utan maskiner eftersom vi inte har häst som t.ex. att dra ut timmer så än så länge…

Samlade sedan ihop det lilla gräsklipp jag fått ihop och kompletterade med lieslaget gräs. Täckte en remsa med det och rullade sedan ut majsstärkelseduk. Tanken med duken är att den ska täcka ut ogräs under säsongen men sedan brytas ner. Den är godkänd i ekologisk odling. Skottade upp jord på kanterna eftersom vinden annars kommer ta med sig duken.

Sedan rullade vi ut tidningspapper som ska bli gång mellan ”bäddarna”. Tidningspapper utan trycksvärta på rulle hämtar vi på det lokala tryckeriet. De får en bit över i slutet av varje rulle som de gärna vill bli av med. P1090656Det blir visserligen bara ett lager åt gången men om man trär i ett skaft och är två som går så täcker man snabbt ganska många lager. Smidigt. P1090644Rullade ut ytterligare en ”bädd” av majsstärkelseduk. P1090653Gjorde sedan hål i zick-zack med 50 cm mellanrum i tre rader och planterade ett brätte grönkål och ett brätte brysselkål.

P1090648Täckte delar av majsstärkelseduken med halm och vattnade i varje hål med nässelvatten.

P1090645

Jag har absolut inte någon aning om om detta är ett lyckat förfaringssätt men det är roligt att pröva sig fram. Tack och lov så var det en ganska vindstilla dag där jag hann få plantorna på plats och duken delvis täckt för att hålla för vind. Risken är nog annars att plantorna slits sönder om duken fladdrar för mycket.

© 2020 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑