Etikett: traktor (Sida 1 av 2)

Att försöka bombera grusvägen

Vi bor vid en grusväg som saknar vägförening. Två tredjedelar av vägen ligger på vår mark, dessutom är vi de som har tillgång till fungerande traktorer, så det blir vi som grejar med vägen. Tillsammans med en ihärdig granne som kommer med skottkärra emellanåt.

Vi får ett kommunalt bidrag som räcker till ett mycket tunt lager grus vartannat år. Det är egentligen för lite grus men eftersom vi inte har en vägförening har vi heller inga medlemsavgifter. Så vi får hantera det vi har.

Grusvägar är i allmänhet stabila men med tiden kommer hjulspåren att synas. På de lägsta punkterna samlas vatten och när en bil passerar skvätter vatten och grus iväg. Efter varje bil blir fördjupningen lite djupare tills vägen har fått ett klassiskt potthål. Vattnet stannar kvar länge i gropen och förvärrar läget efter varje bil som kör genom gropen.

Det finns en klassisk metod för att minska uppkomsten av potthål. Det kallas för att bombera vägen. Bombering är när grusvägen formas så att den är högst i mitten och sluttar svagt åt sidorna.

Det är en rimlig tanke att en väg ska vara så plan som möjligt men det sker två saker som gör att det inte är någon bra idé. Den första är att bilar med tiden bildar hjulspår, så som jag beskrev i inledningen. Det sker kanske inte särskilt mycket när vägen är helt torr men alltid annars, särskilt vid källossning.

Den andra anledningen är att det alltid växer gräs på grusvägens sidor. Kanske inte första året efter att vägen fixats till men efter det. Gräset vissnar och bygger på jordlagret så att kanten höjer sig över vägbanan. Så fort det sker kommer vatten att bli stående i de lägsta partierna efter ett regn och sedan kommer potthålen.

Ett alternativ till potthål är att hjulspåren blir till bäckar i backarna. Vattnet för med sig grus vilket fördjupar hjulspåren. Vattnet hamnar inte i diket utan stannar på vägens lägsta punkt, det blivande potthålet.

Så det finns all anledning till att försöka förekomma genom att bombera. Regnet ska rinna av vägen på tvären utan att bilda bäckar. Så har i alla fall jag uppfattat saken. I eftermiddags fick jag tid så jag monterade på schaktbladet och sänkte ner det högra fästet ganska ordentligt,

Första åtgärden var att skrapa ner grässvål från vägen på platser där det inte finns ett dike utan bara en slänt. Sedan vinklade jag om bladet så att det skulle skrapa grus från vägens ytterkant in mot mitten. Det är lätt hänt att bladet hugger tag och skadar vägen så arbetet fick ske i omgångar med många körningar.

Vårt schaktblad är ett slitet blad från Kellfri. Det glappar i alla leder och är en välkänd lågprisprodukt även som ny, men det fungerar någorlunda. Hjulen har pajat så jag kör med en hand på spaken till trepunktslyften. Inte optimalt. Stödhjulen går nog att fixa. Borde kanske göra det.

Skymningen kom och avbröt innan jobbet blev klart men det kändes som en bra början. Ett minus var att ett regn som försvunnit från prognosen dök upp igen. Det kommer att regna i morgon och det är inte bra när vägen är nyskrapad och mjuk på ytan. Vi får se hur det går.

Same Taurus

Tack vare våra största sponsorer har vi fått möjlighet att uppgradera maskinparken. Köpt på telefon för ett par veckor sedan och i torsdags anlände den från handlaren i Jönköping. En Same Taurus.

En ganska nätt liten traktor från mitten av 80-talet. Italiensk! 60 hästkrafter, fyrhjulsdrift och lastare.

Hugo har kört mer traktor än någon av oss, så han fick provsitta först av alla.

Med lastaren uppe syns några detaljer. De syns extra tydligt eftersom grillen är borta. Det får bli en ersättningsgrill eller en hålplåt. Eller kanske ett nät.

Den uppmärksamme ser att det saknas en kylare. Motorn är nämligen luftkyld och tillverkad av tyska Deutz. I stället för kylare så finns en luftfläkt innanför det runda hålet till höger. Den ljusa runda till vänster är luftfiltret och det rektangulära svarta innanför lyktorna är batteriet. Det är ju kul att se detaljer men det skulle sitta fin med någonting som i alla fall hindrar fåglar från att bygga bo i fläkten.

Skyltarna säger inte mycket mer att den är gjord i Italien och som alla italienska fordon går bäst på Agip-olja. Det hänger också en lös kabel med kabelsko. Intressant. Undrar vad som händer om den kopplas in?

Enda skälet till att Samen inte rullar fram och tillbaka på gården är att grenröret läcker. Om det nu kallas att läcka när hålet är stort som en snusdosa. Hur som helst så är säljaren kontaktad och han skulle fundera ut någon lösning.

Vi väntade oss inte någon traktor i nyskick när vi köpte en fyrhjulsdriven med lastare för 55 000 plus moms. Men vi väntar oss något mindre krångel med den här traktorn från 84 än vår förra från 70.

Rasande väggar och tak

Läckande tak ger ruttnande bjälkar. Speciellt om bjälkarna dessutom varit utsatta för kondens från mjölkkor som stått i utrymmet under. När vi köpte gården så hittade vi en avruttnad bjälke som vi påtalade för förra ägaren som då åtgärdade den innan vi flyttade in. Efter hand så har väggen under bjälken börjat luta allt mer och takbjälkarna i före detta kostallet har blivit hängande i luften då väggen som de lutar sig mot har gett sig av utåt. Denna vägg bär dessutom upp snedbjälkar ovanför som nu inte längre har en vägg att vila på. p1180394Väggen har glidit ut minst sju centimeter och bjälkarna har inte längre någon vägg att vila på. Det hela har sett värre och värre ut under året som gått och vi har känt en viss oro för vad som ska hända om det kommer ett rejält snölager på taket. Vi kontaktade en timmerman i Vänga som är pensionerad numer men som kan det mesta om gamla ladugårdskonstruktioner. Han var vänlig nog att komma och titta på vår vägg och gav oss goda råd. För någon vecka sedan fällde vi en halvstor gran som vi gjorde till en fyra meters stolpe som förankrades under en vågrät bjälke som vi lyfte upp med hjälp av en domkraft under stolpen. p1180390I söndags så började vi så smått att åtgärda väggen. Vi lånade ihop ett ytterligare antal domkrafter och lyfte bjälkarna i kostallets tak så vi kunde ställa under nya bärande stolpar under dem innanför den lutande väggen. Inte helt perfekt med verkstadsdomkrafter eftersom de har hjul. Det fick bli några spikar kring hjulen för säkerhets skull.p1180410Sedan körde vi in traktorn i ladan och knuffade tillbaka väggen. Det gick ganska lätt men om vi backade traktorn igen så gav väggen sig iväg utåt igen. Vi fick sätta snedsträvor på ladusidan av väggen som höll den på plats. p1180399Därefter tog jobbet stopp. Vi visste inte riktigt hur vi skulle gå vidare. Det visade sig att bjälken ovanpå den lutande väggen var i princip helt genomrutten. p1180419Det fanns bara ett skal kvar och stolparna hade inte längre något att stå på. Vi insåg att vi nog skulle vara tvungna att byta ut den helt. p1180413Vi började ta bort ruttna brädor i kostallets tak och det var många som var helt bortom räddning. Jag (Ylva) har gått igenom taket med ett ben vid ett tillfälle och det är nog väldigt tur att det inte hänt någon mer olycka med tanke på takets skick. p1180398Man ser en klack i ändan av varje bjälke som förut legat på väggen. När väggen glidit iväg så finns det inte längre något som bjälken vilar på. Vi ringde vår kontakt igen och har nu fått fler tips så vi vet hur vi ska gå vidare. Ovanför kostallet är ett loft och taket ovanför loftet består av sneda långa bjälkar som går ihop i nock. Bjälkarna står på väggarna och har hållits ihop av bjälkarna i kostallets tak. p1180417På bilden ovan syns hur den sneda bjälken är helt rutten i botten mot den vågräta bjälken som också är helt rutten. När väggen har gett sig iväg och bjälkarna ruttnat så finns det inte längre något som håller ihop de långa lutande bjälkarna som bär upp taket. Det är naturligtvis inte bra men nu tror vi att vi vet hur vi ska göra för att åtgärda felet.

Fortsättning följer … när vi har hunnit fortsätta med arbetet.

Ännu en harv

Hela den senaste veckan har varit solig och varm. Det har känts som midsommar, med ovanligt bra väder. Lövsprickning och allt som har med vår och sommar att göra har kommit snabbt.

En av de saker som vi gjort är att harva för första gången. Vi har ingen plog men grannen Richard kunde tänka sig att plöja två små fält när han ändå hade plogen monterad på traktorn. Plöjningen gick bra. Det översta jordlagret var verkligen upp- och nervänt och det syntes inte mycket grönt. Sedan ”bultade” han det plöjda med en ringvält för att mjuka upp jorden inför harvningen.

Harvningen skulle vi sköta själva. Vi hade ju redan en tallriksharv. Skönt att för en gångs skull ha redskapen på plats i god tid och till och med ha provkört!

Nej, nej! Inte en tallriksharv sa Richard. Den skär för djupt och vänder upp gräset igen.

Vi har känt på oss att det finns alldeles för många sorters harvar och att det inte bara är för skojs skull. Skulle en C-harv eller en S-harv fungera? Vi visste inte men vi visste var det stod en gammal S-harv och väntade. En traktorresa på ett par mil, 500 spänn, sedan var harven här. Storleken var en chansning. Var den för liten så skulle vi få köra över fälten många gånger. Var den för stor skulle kanske inte traktorn orka dra den. Men det var den harv som vi kunde köpa snabbt, så det bara att hoppas.

P1140839

Den var naturligtvis rostig. Den hade ju inte stått i vardagsrummet, om man säger så. Men det är en enkel konstruktion så de borde gå att få den att fungera. Den heter Lilla Harrie. Det låter som den lilla modellen i en serie, men det är företaget som heter så.

P1140814

Lilla Harrie är en skånsk by och där finns, eller förmodligen fanns, Lilla Harrie Verkstads AB.

P1140834

Typ: HH och Serie: 11. Det betyder naturligtvis något men vi har inte hunnit leta efter bakgrund till nyförvärvet. Vårens timmar är för få.

Vi har lagt ner lite tid för att hitta en instruktionsbok på nätet, men utan att lyckas. Det finns en hydraulcylinder med tillhörande slang. Det räckte för att kunna fälla upp och ner de båda halvorna av harven. Vid transport är de båda sidorna uppfällda för att bli smalare. Den är bred nog ändå. Kör man på något kommer det att få märken.

P1140853

Längst fram sitter sladdbrädor, sedan tre rader med S-formade ”fingrar” av fjäderstål som sitter ihopkopplade och är ställbara när det gäller vinkeln mot jorden. Sist sitter ”räfspinnar” som jämnar till. Kanske. Eller så har de en annan uppgift?

P1140813

Harven är ganska tung men kan ändå hänga på trepunktslyften. Om traktorn hade varit utan lastare där fram så hade den nog blivit baktung.

Hydrauliken är lite i enklaste laget på vår traktor. Det är samma reglage för att höja/sänka harven och för att fälla upp/ner harvens sidor. En ventil ska ändras för att ge tryck till det ena eller det andra. Därför hoppar harven ner en bit på filmen. Reglaget var lite för lågt ställt när ventilen slogs över. Fåren står bakom kameran och påpekar att de minsann vill ha nytt bete. De är ganska bra på på det så det är svårt att glömma bort dem.

På de bearbetade ytorna ska vi så in en fårvall anpassad för våra djur.

« Äldre inlägg

© 2024 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑