Idag var det dags. Vi skulle för första gången ta död på en helt frisk tupp. Vi har tidigare nackat sjuka hönor men aldrig tidigare tagit livet av en frisk fågel. VI förberedde med huggkubben på plats, bra belysning och slipad yxa. 
Alla hönor och tuppar satt lugnt på sina pinnar och sov när det var dags så vi kunde enkelt gå in och lyfta ner Caligula. Han var helt lugn och vi kunde lyfta ut honom. De andra hönorna och tupparna fortsatte att sova på sina pinnar.
Själva slakten gick bra. Först ett bedövande slag, sedan nackning. En del blod och sprattel i en dryg minut.
Sedan var det dags att flå honom med hjälp av en instruktion från Internet. Vassa slaktknivar fram och så följa instruktionerna steg för steg. 
Det finns flera olika varianter på nätet. Den här började med att ta bort fötterna. Ett snitt och så kom ett lår fram. 
Sedan in med händerna för att lossa skinnet från köttet. Enligt instruktionen skulle det ta cirka 40 minuter men vi som aldrig har gjort detta förut fick nog hålla på längre. Det blir en hel delmuskelarbete när skinnet och kroppen ska skiljas åt.
Det var svårt att få ut alla inälvor ordentligt. 
Till slut var alla fjädrar borta och vi kunde väga upp 1,4 kg tupp. Hittade ett recept på Coq au vin och gick ut och hämtade morötter, lök och purjolök i landet samt vitlök i förrådet. Nu puttrar en gryta på spisen. Hoppas att det blir gott. 
Det var mycket lättare än vad vi förväntade oss. Det känns bra att äta kött från djur som haft det bra hela livet. Kyckling är nog annars något av det värsta köttet man kan äta ur djurrättssynpunkt.
Birgitta och Britt-Marie har inte riktigt hängt med utan stannar mest inne i hönshuset medan Benedictus går på upptäcktsfärd i trädgården med fyra av sina damer.
Det är mysigt att ha hönor frigående i trädgården. De låter väldigt trevligt. De sprätter och letar efter kryp under vinrankor och tomatplantor och en och annan planta har nog strukit med. Vindruvsplantorna har vi fått återplantera och lägga sten runt så att de inte ska bli för hårt åtgångna.
