En gård för omställning

Etikett: vinterfoder

Misslyckande

Att som stadsbo flytta ut på landet och bli lantbrukare är en stor utmaning. Det känns ibland som om vi tagit oss vatten över huvudet men vi försöker se det som om vi går i skolan och lär oss efter hand. Ofta tänker vi på hur det hade varit om vi var uppväxta på ett lantbruk eller om vi hade gått på lantbruksskola. Många misstag och misslyckanden hade nog kunnat undvikas då. Samtidigt så är det en utmaning att inte behärska det vi ger oss in på – och vi gillar utmaningar även om vissa misslyckanden känns värre än andra. Vi behöver vinterfoder till våra får. Vi har aldrig tidigare sysslat med sådant utan bara försökt läsa oss till. Ni som följer vår blogg vet att vi i somras tog in löshö eftersom vädret var så fint ett par dagar så det torkade även utan att vi hässjade det. Höet har räckt fram till veckan innan jul. Då fick fåren det allra sista. De har gillat hö men grova strån har de ratat och dragit ut i ströbädden. Det gör att vi har en väldigt hög ströbädd som kommer att bli täckmaterial och odlingslimpor nästa säsong.

P1120694Vi tog också in en del ensilage. Vi har en balpress för småbalar. Anledningen till att vi gillar hö är att det känns fel att förbruka så mycket plast. Samtidigt så vet vi att det kommer komma år då vi inte har möjlighet att ta in löshö på grund av vädret. Därför tänker vi att kombinationen är bra. Löshö i första hand och ensilage när det inte fungerar. Eftersom hö kan börja mögla senare på säsongen så fick fåren äta upp höet först. När höet nu var slut så var det dags för ensilaget. Men det blev en besvikelse. Bal efter bal som vi öppnade var möglig. Bara att kassera. P1120703

Den här balen var helt klart värst medan andra bara hade lokala angrepp på ett enstaka ställe. P1120704

De flesta balarna har bara mögel i ändarna. Det känns lite konstigt eftersom där är fler plastlager än på sidorna. P1120701

Möglet kommer förmodligen av att vi snålat med plasten. Det krävs förmodligen fler lager plast. Det är lätt att misströsta men nu vet vi det till nästa år. Får försöka se våra misslyckade ensilagebalar som en resurs istället. De kommer att bli täckmaterial under bärbuskar och annat under nästa säsong.

P1120691Det vi lyckats bättre med i år är hamlingen. Våra lövknippen är populära och äts helt rena från löv. Oftast ger vi fåren löv när vi bråkar med en ensilagebal. Det är stressande med hungriga får som bräker, men ger man dem lite löv så kan man öppna och ta isär ensilage under tiden. Våra torkade nässlor har också varit populära så de är redan slut. Det får bli mer av det nästa år.

Våra små balar är i alla fall lätta att hantera. Man lyfter dem inte gärna själv men man kan lätt rulla dem på egen hand och lyfta dem på två man. Stora ensilagebalar däremot får man vara fyra personer om man vill rulla dem om man inte använder hävstång eller traktor. Nu blir det ändå den stora sorten resten av vintern. Vi har tur som har kontakt med dem vi köpte fåren av så vi kan köpa ensilage av dem. Vi vet från förra säsongen att de har bra foder. Till nästa säsong är dock målet att klara av att skörda tillräckligt med vinterfoder.

Hamling

Det står fem lindar framför boningshuset. De är typiska hamlingsträd, korta, ihåliga och utan större grenar. Dessutom är grenarna jämnlånga, så det är tydligt att de har hamlats för bara några år sedan. Och nu är det dags igen. De har vuxit till sig så att ljuset inte når in i huset.

När man beskär ett träd och sparar löven till vinterfoder för djur, då hamlar man. Det är en gammal metod. Man har hamlat redan innan man började med hö som vinterfoder. Hamlade träd kan se döende ut länge. Att hela stammens mitt ruttnat bort är inget problem. Hamlade träd lever längre än andra, kanske beror det på att de är mindre och inte lika känsliga för stormar som knäcker andra gamla träd.

Träd är olika känsliga för att beskäras. Lind är klart tåligast, vide, sälg, alm, ask och al är ganska tåliga. Asp är klart känsligast, bok, ek och björk är nästan lika känsliga. Så en björk kan dö om den förlorar flera grenar medan en lind bara sätter fart och skjuter ut nya.  Den som vill veta mer letar upp en gratis pdf som heter ”Hamla lövträd – En manual” av Rune Stenholm Jakobsen. Den är fantastisk och finns även att köpa som pappersbok på drygt hundra sidor. I den beskrivs de olika lövträden, hur och hur ofta de bör hamlas mm. Där står bland annat att en hamlad lind kan bli 800 år. Ingemar Zachrisson på gården Mysten i Hemsjö är en av de tyngre källorna i boken.

Vi har en extrakort lind också. Vi har tänkt på den som en buske som börjat skymma sikten men när vi planerade att hamla två lindar så  passade vi på att träna hamling utan att behöva stå på en stege

Lindbuske

Lite för stor för att vara buske.

Kortlind2

Det blev inte mycket kvar och känns nästan lite hårt. Vi hoppas verkligen att den repar sig till våren.

P1110317

Sedan blev till att tillbringa några timmar på stege. Sara är med. Många grenar, men en efter en faller de ner.

Grensåg

När man arbetar från en stege eller klättrar i träd är den här typen av såg bra att ha. Vi har visat den förr men när det gäller klättersågning tycker vi att den är bäst. När den är dubbelvikt i fickan är den ofarlig och man kan öppna eller stänga den med en hand. Den sågar vid drag, vilket ger mindre vingel uppe i trädet, och den sågar mycket i varje drag. Grenar upp till 5-6 centimeter är snabbt avklarade. Den är grym!

P1110314

Lindar växer på ett vackert sätt med lätt grönska men det blir ändå mörkt när de får bre ut sig.

Hamling1

Man ser tydligt de två nivåer som tidigare hamlare lämnat efter sig. Vi tycker nog att de långa grenresterna ska bort men det finns å andra sidan många startpunkter för nya grenar. Vi får se om vi hinner putsa träden. När man hamlar ska man göra tvärtom jämfört med att beskära vattenskott på fruktträd. Vattenskotten vill man inte ha tillbaka, därför kapar man dem alldeles intill stamman eller grenen för att barken ska växa över snittet. Vid hamling vill man ha många grenar nästa år, alltså ska det finnas en grenstump kvar så att barken inte förhindrar nya skott. Så har vi fattat det i all fall. Den som hinner läsa ”Hamla lövträd” från pärm till pärm får gärna rätta oss.

Hamling3b

En mulen dag sett från köksfönstret. Skillnad.

Alla fem lindarna lutar åt olika håll och är ihåliga. Linden till höger på bild har ett hål som är stort nog att svälja en katt. Sansa kunde lyckligtvis klättra baklänges rakt upp. Duktig katt.

Hamlingsbuntar

Av de tre träden (två och ett halvt om man ska vara petig) fick vi 75 buntar som hänger på tork i ladan. Det luktar gott och ger lite midsommarstämning på höstkanten. Löven ska bli lördagsgodis till fåren. Det blir bara två buntar per vecka men kan nog bli välkommen omväxling från hö och ensilage.

© 2020 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑