En gård för omställning

Etikett: virke

Virkeshög med eget liv

Vi har en verkstad som vi är ganska nöjda med – på det stora hela. Verktygen är det ordning på. De hänger på sina krokar – oftast. Övriga pryttlar som muttrar, gångjärn, handtag, kilar, brickor, ikea-rester, häftklamrar m.m. börjar det också bli ordning på. Vi sorterar dem i gamla godisburkar och skriver på vad de innehåller. Riktigt färdiga är vi inte än men vi ser framför oss hur det ska bli.

Värre har det varit med virkeshögen med brädor, reglar, stumpar, listor och annat av trä. Vi har gång på gång försökt for ordning men efter ett par dagars arbete så ligger allt i en enda hög igen. Man letar efter en bräda och drar i den ena korta stumpen efter den andra tills man tröttnar och går och hämtar en jättelång bräda i vårt virkesförråd som man sågar av bara för att nästa dag hitta den perfekta brädan i virkeshögen på verkstadsgolvet. Vi har ett riktigt virkesförråd med långa brädor och reglar i men på verkstadsgolvet samlas allt det där som blir över. Det är allt från tvåmeters reglar till 60 cm långa brädstumpar. Vi har inte kommit på någon riktigt bra lösning och ibland har golvet varit så fullt av virke mellan sågarna så man har fått stå ovanpå för att såga. Det är naturligtvis inte riktigt bra ur säkerhetssynpunkt. Man ska inte slarva när man håller på med cirkelsågar.

Igår när vi började rensa ut utrymmet ovanför verkstaden blev det klart för oss att vi aldrig kommer att använda tratten som de använt för att hälla ner säd från övervåningen till nedervåningen. Om tratten försvann så skulle virkeskatastrofen på verkstadsgolvet kunna få sin lösning.

Idag revs så tratten. Det försvårades en del av att virkeshögen låg under så vi var tvungna att kliva på den för att komma åt att riva. När tratten väl var borta byggdes, av virke som redan låg i högen, en ställning där virke kan sorteras in. För att motverka att allt hamnar huller om buller även i framtiden gjorde vi fem avdelningar för reglar, brädor, lister, spontat, och övrigt. Allt som är kortare än 70 cm la vi på golvet under ställningen med kortsidan ut så det blir lätt att hitta. Golvet sopades och sågen som stått i vägen  direkt innanför dörren kunde flyttas in så att den inte längre står där man vill passera. Just nu känns det som om letandets dagar är över. Får se om det varar mer än en vecka.

En veranda växer fram

Lasse och Agneta är bra på att jobba. När de kommer och vill starta ett projekt så är det bäst att man har förberett för då går det undan. Det senaste projektet är att bygga en veranda till wwoofhuset. För att det skulle kunna göras så behövde vi gräva två hål för att få ner två stolpskor till frostfritt djup. P1150629Vi har bävat lite för att gräva hålen då det är stenigt och hårt utanför wwoofhuset. Det visade sig dock att det gick ganska lätt att få till två hål. Vi stötte dock på ett annat problem eftersom det gick kablar i marken där vi ville ha stolphålen.P1150615 Det gjorde att vi  var tvungna att sätta ner stolpskorna på olika avstånd ifrån huset. Det försvårade Lasses jobb senare men det var inte mycket att välja på. P1150626Stolparna kom ner i marken innan Lasse och Agneta dök upp.
Sedan åkte vi på semester i tre dagar och när vi kom hem så var verandan på god väg.snedStolpskornas placering gjorde att de tvärgående reglarna fick delas i två för att det skulle stämma. golv

När golvet kom på var det dock inte något som syntes. P1160692Första sidan klar. Brädorna hinner dock knappt komma på plats förrän Agneta är där och målar. Och visst gör det skillnad!P1160695Första sidan målad och andra sidan nästan klar. P1160696

På vardera sida blir det en vitmålad bänk. Nu är det bara takstolar och tegel som fattas. Wwoofhuset är litet och ska rymma mycket. Hallen är inte stor och eftersom wwoofarna jobbar ute och blir leriga så tänker vi att det kommer att underlätta om de kan ställa stövlar och skitiga skor under bänkarna. Kanske sätter vi in ett fönster i väggen till höger eftersom det ofta blåser därifrån. I så fall blir det nog ett bra lähörn på bänken. Ytterligare en fördel med verandan med tak är att ytterdörren skyddas. Så småningom ska vi gräva ut ytterligare runt verandan och grusa så det inte är en lerpöl där utanför.

P1160698

Det kommer att bli snyggt. Hela verandan är byggd av vårt eget timmer. Utsatta delar som golvreglar är av tall medan resten är av gran. Vi har sågat upp timret hos grannen så nu har vi ett lager att ta av. Det känns bra att virket har vuxit på gården och inte åkt längre än till grannen mitt över vägen.

Virke från egen skog

Så länge vi har ägt skog har det varit en lockande tanke att få fram egna brädor, plankor och reglar från de träd vi själva fällt. Den här veckan hände det för första gången. Sågverket ser ut så här, en ramsåg som har några år på nacken och finns hos vår granne Mattias i Trålanda.

Ramsåg012

Ramsågar har funnits länge. De är bra på att utnyttja långsamma energislag, som vattenkraft. Ska man driva en cirkelsåg eller bandsåg med vattenkraft får man gå vägen via generator och elmotor för att det ska fungera. Som man kan ana av bilderna konstruerades den här sågen långt innan man hittade på designad livslängd. Med rätt skötsel kan sådan här mekanik leva mycket länge. Den lugna gången gör att den inte låter så högt som man skulle kunna tro.

Ramsåg014

Sågen drivs via en plattrem av en 25 hästkrafters elmotor som finns i källaren. En elektronik, ingen plast, inga säkerhetsdetaljer. Alla inställningar sköts med spakar och rattar som förmodligen haft någon färg på sig för länge sedan. Det finns ingen app för att styra den, om man säger så.

Ramsåg001

Sågbladen kan placeras på olika avstånd. Den här sågningen är det sex tum mellan de två bladen i mitten och en tum mellan de yttre bladen.

Tittar man noga på en sågad yta kan man se vilken sorts såg som har använts. Cirkelsågen är enklast att känna igen. Sågmärkena är bågformade. Mindre radie för mindre sågklinga. Bandsågen ger raka spår tvärs över ytan och det gör ramsågen med. Skillnaden är att ramsågen rörelse fram-och-tillbaka ger ett svagt återkommande mönster som bandsågen saknar.

Vid närmare eftertanke finns det ännu en typ av sågverk. Det är kedjesågen. Man använder en motorsåg eller en elmotor med motorsågssvärd med en specialslipad kedja. Sågen förs på ett spår och sågar genom stocken. Det ger säkert ett typiskt sågsnitt även det, men vi vet inte hur det ser ut.

På filmen syns hur de yttre entumsbrädorna och bakarna lossnar. Mitt jobb var att plocka undan dem, men nån måste ju hålla i kameran. Mitten av stocken är nu ett sex tum tjockt ämne som ska sågas vidare dagen efter. Mattias flyttar sedan stocken med hjälp av en talja. De är cirka fem meter långa och väger en hel del.

Ramsåg010

Inför nästa sågning monteras fler sågblad i mitten. De sågade stockarna sågas nu liggande och man får två tum tjocka plankor plus entums brädor och bakar på kanterna.

Ramsåg002

Nästa steg är att kanta brädorna. Kantverket har två cirkelsågar, en av dem kan enkelt flyttas i sidled. Varje bräda kantas till så stor bredd det går utan att få med för mycket bark.

Ramsåg017

När det var dags att hämta kallades Hugo och Ina in. Det blev ganska mycket virke.

Virke001

Hemma med ett ganska tungt lass. Nu återstår bara att lägga upp allt för torkning.

Virke002

Vi har fått lov att torka virket vid Bengts grustag. Branten bortanför traven ger bra vindar mellan lagren.

Virke003

Vi har aldrig gjort det förut, men vi har hört att det är viktigt att ha gott om ströpinnar mellan varven. Särskilt viktigt är att alla ändar hålls på plats så att de inte kan vrida sig.

Virke004

Regnet hotar och vi jobbar på så snabbt vi kan. Det går åt fler ströpinnar än vad man kan tro. Vi sågade till nya i flera omgångar av gammalt skräpvirke.

Virke005

Traven är klar. Vi är nöjda men Sonja ser måttligt imponerad ut.

Virke006

Taket på plats. Det dröjde en dryg halvtimma innan regnet kom men det kom å andra sidan i rejäla skurar. Vi vill egentligen ha lite större tak och plåtarna räcker till det, men vi vill inte att taket ska blåsa bort i nästa oväder. Plåtarna är ett gammalt blocketfynd som har varit bra till mycket. Markstenarna är nog för få men det var de vi hade. Vi får lägga på fler tunga saker framöver.

Virke007

Det blev drygt 200 löpmeter ”tvåtumsex”, det vill säga 5 x 15 cm plankor. När det gäller de tunnare brädorna så varierar bredderna, från 7,5 cm till 20 cm.  Det gör det lite svårare att veta hur mycket det blev, men det bör vara drygt 600 löpmeter. Några enstaka var dessutom okantade, bara för skojs skull.

Nu återstår bara att låta sommaren göra sitt jobb och att hålla undan gräset. Blir det för högt så hålls virket i botten fuktigt hela tiden. Inte bra.

© 2020 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑