Etikett: ympning

I lördags var det så dags för en ny kurs på Östängs gård. Den här gången var Bosse Blomqvist tillbaka för att lära oss att ympa. Vi började med lite teori och fick klart för oss att det finns många olika ympmetoder och att vi skulle pröva två av dem.

Inför kursen hade vi beställt av äpple men innan vi fick börja använda det materialet så gick vi och hämtade rönngrenar att öva på. Det tar ett tag innan man får in rätta snittet. Vi hade beställt speciella ympknivar till alla kursdeltagarna för att alla skulle ha en vass kniv att använda. När vi packade upp dem så visade det sig att de var alldeles för slöa. Försökte med bryne och slip men fick inte till någon riktig skärpa så till slut fick vi plocka fram mattknivar och brytknivar och som tur var fanns det så det räckte till alla i alla fall.

Skarvympning var det vi prövade först. Vi prövade och Bosse kontrollerade. Ibland fick vi godkänt och ibland goda råd om hur vi kunde göra annorlunda. När man skarvympar väljer man en grundstam som är lika tjock som ympriset och gör ett lika stort snitt på både grundstammen och ympriset. Dessa passas sedan samman. Under ytterbarken och innerbarken finns kambiumskiktet. Det är det som växer samman när man lyckas med ympen. Därför måste man vara noggrann så att det ligger precis för varandra åtminstone på ena sidan. Det var tur att vi hade rönngrenar att öva på för det var inte lätt att få till ett bra snitt som dessutom hade samma storlek som det på grundstammen.

Läggympning var nästa metod att pröva. Den används när grundstammen är tjockare än ympriset. Man skär precis som ovan ett snitt i ympriset och sedan skär man bort lika stort på den tjockare grundstammen. I princip blir det att man skär bort en bit av barken. Sedan lägger man ytorna mot varandra på samma sätt som vid skarvympningen. 

I båda fallen surrade vi ihop grenarna med gummiband som vi sedan band om med specialtejp för att få det tätt. Öppna sårytor beströks med sårbalsam för att grenarna inte skulle torka ut.

Så var det så småningom dags att välja ympris till våra grundstammar. Vi hade beställt en A2- och en P60-grundstam från Ebeplant till varje deltagare. A2 är en starkväxande grundstam som har ett bra rotsystem så den står stadigt. Den kommer alltså inte att behöva ha stöd mer än i början. Vinterhärdig upp till zon 6. Den kräver en planteringsyta på 15-25 kvadratmeter. A2 är grundstam på nästan alla äldre äppleträd man ser i trädgårdar.

P60  är en mycket mindre grundstam som bara blir cirka 40% av träd ympade på A2. Redan efter 2-3 år kan man få frukt men i gengäld så håller inte trädet i lika många år. Livslängden är cirka 30 år. Trots att P60 ger små träd har de ett relativt kraftigt rotsystem och en bra vinterhärdighet. Planteringsytan för träd på P60 stammar är 6-8 kvadratmeter. Det finns mindre grundstammar men de kräver i allmänhet stöd hela livet för att inte blåsa omkull eller lägga sig när de bär mycket frukt. Grundstammen påverkar i allmänhet inte storlek eller smak på äpplena.

Eftersom vi var tvungna att beställa grundstammar i god tid innan kursen så visste vi inte hur många kursdeltagare det skulle bli så vi tog i för att vara på den säkra sidan. Det gjorde att när alla deltagare fått sina stammar så blev det fler grundstammar kvar att öva på.   Det var roligt att ympa så vi gjorde slut på resten också och fick en stor variation med äpplen.

Ympat på grundstam A2

• Amorosa
• Jamba
• Melon
• Åkerö
• Husmodern
• Gul Richard
• Mantet
• Röd Melon
• Filippa

Ympat på grundstam P 60

• Röd Melon
• Gravensteiner
• Förlovningsäpple
• Gul Richard
• Mantet
• Åkerö
• Filippa

Vi har också satt en ren P60. Den är inte framtagen för att ge goda äpplen, men några äpplen blir det nog. Framför allt så kanske vi kan göra egna grundstammar från den så småningom.

Äpplesorten Filippa kommer från eget ympris som vi tagit från ett träd i trädgården. Det är gammalt och lite risigt så vi tänkte att det vore bra med en föryngring. Övrigt ympris är beställt från Ebeplant som har ett enormt utbud och väldigt bra service.

Äpplen behöver pollineras för att ge bra frukt. Vi har bin som hjälp i trädgården men det är också viktigt att det finns rätt sorter som blommar samtidigt så att bina kan flyga från träd till träd med pollen. Det brukar anges vid äpplesorterna vilka andra sorter som blommar samtidigt och vi borde klara oss bra eftersom vi kommer att ha så många olika sorter.

Alla färdiga ympar sattes i en hink med vatten och varje stam märktes med grundstam och äpplesort. Vi tog en promenad upp till skogsträdgården där vi bland annat planterat ett äppleträd där Bosse förra året hjälpte oss att ympa in ympris från ett träd vi hade i vår koloni. Vi vet inte sortnamn men det gav friska goda äpplen som vägde upp till 800 gram. På bilden ser man hur fint det läkt – men då är det ju också Bosse som ympat. Bosse berättade också att eftersom äpple är släkt med rönn så går det att ympa in äpple på rönnbärsträd. Det var roligt att ympa så bli inte förvånade om ni kommer till Östäng i framtiden och hittar äpplen och rönnbär på samma träd.

När alla deltagarna åkt hem med sina alster planterade vi varje ymp i en kruka med jord som sedan ska stå i skuggan tills trädet har börjat växa och är färdigt för utplantering. Hur noga vi än var med alla namnlappar blev det till slut en kruka med okänt innehåll. Träden kan stå i kruka en eller ett par säsonger utan att det gör något så riktig panik är det inte även om vi plötsligt står med 17 äppleträd som vi ska ha ner i jorden någonstans. Helst ska även den ytan stängslas… Dessutom har Jonas beställt ett okänt antal äppleträd med okänd ankomstdatum…