På vår gård finns det många tak. Flera av dem läcker och behöver åtgärdas men det finns en gräns för hur mycket vi hinner med. Vi ska så småningom byta ett stort tak som idag har eternitbeläggning men ville träna först så vi valde det betydligt mindre mjölkrumstaket som också läckte.
Att jobba med eternit kräver lite extra eftertanke. Det går att kalla in hantverkare men eftersom de tar 1000 kronor kvadratmetern bara för själva jobbet med att ta bort eternit så blir det väldigt dyrt. Anledningen till det är förmodligen att det finns väldigt många regler för hur en firma ska gå till väga om de arbetar med eternit. Samma regler finns inte för privatpersoner men de är ändå bra att studera då de naturligtvis finns av en anledning.
Innanför den blå dörren regnar det friskt. Det är hål i eterniten och det har även varit hål i hängrännan ovanför taket till vänster. En bild på närmare håll kan ge en liten tydligare bild av behovet av åtgärd.
Dagarna innan själva bytet skulle ske förberedde vi genom att Tilda och jag satte upp byggnadsställningen. Jonas var på Häljebo såg och handlade råspont samt köpte in skruv, takpapp och spik så vi var förberedda.
Fredag morgon iklädde vi oss gummistövlar, overaller, mössor och speciella andningsmasker och skred till verket. Skivorna är hålls fast med skruvar med fyrkantsskalle. Vi hade ett minna av att någon vanlig hylsnyckelstorlek passade men det blev enklare än så.
Vi hade köpt en extra del till hylsnyckelsatsen med en liten sexkanstsstång i ena änden och ett halvtums fyrkantsfäste i den andra. Passade perfekt.
Skruvarna som höll fast skivorna lossade lätt och det var inga problem att få loss skivorna. Vi gissar att taket är ungefär 90 år, så skruvarna har åldrats långsamt. Skivorna var ganska tunga eftersom varje skiva även hade ett ganska tjockt mosslager på sig.
Skivorna la vi på EU-pall och plastade in. Det är kostnadsfritt att lämna eternit på tippen om den är inplastad. Så är det i alla fall in Alingsås. 20 skivor per pall är max men vi hade 24 så vi lastade 12 på varje.
Pallarna lyfte vi sedan ombord på en släpkärra med traktorns pallyft. Traktorer är smidigt att ha.
Vi har kunnat se en del av taket och dess håligheter underifrån men över själva mjölkrummet har det funnits ett innertak så den delen har varit dold.
Med tanke på det dåliga skicket på det vi kunde se så var vi lite oroliga och beredda på att vi skulle behöva byta ut många takbjälkar.
Det visade sig dock att allt var friskt och fint till skillnad från den delen vi har kunnat se samt väggen vid sidan.
Vi tog bort alla ruttna panelbrädor och satte upp nya. Det var lite knepigt eftersom mjölkrummet är byggt efter panelen sattes på plats så brädorna skulle kilas ner bakom bortersta takstolen.
Sedan spikade vi på råspont vilket tog hela lördagen.
Två takstolar var ruttna ytterst så där fick vi sadla på för att ha något att fästa den yttre 3″3″ som läkten ligger på.
Utsikten från mjölkrumstaket är rätt ok. Förmiddagssolen ligger på och det är perfekt för en förmiddagskopp.
Idag har vi målat panelen, spikat på trekantslister längst väggarna och satt takpapp på hela taket. Det har tagit större delen av söndagen och det känns väldigt bra att vi hunnit klart med det eftersom det ska regna hela dagen i morgon.
Vi har bävat lite inför att ta tag i det första eternittaket. Det var enklare än vi trodde så nu kan vi planera vidare. Ett tak om året är kanske lagom?
Nästa steg är att sätta på läkt och takpannor men det är inte någon panik med det utan det får vi ta när vi hinner.
Väljer ni takpannor för att ni redan har det? Plåt skulle väl annars vara lättare och mera underhållsfritt
Vi väljer takpannor av flera skäl. 1. Vi tycker det är snyggt. 2. Vi har redan ett gäng liggande. 3. Det ger bättre temperaturer under pannor än under plåt.
Det ger ju helt klart en annan temperatur under takpannor. För de som har användning av värme sommartid, kan man dock använda värme under plåttak för att ekonomiskt torka flis eller torka säd.
Vi odlar ingen säd och hade vi gjort det så hade det inte varit aktuellt att torka det i gamla mjölkrummet.