Kategori: renovering (Sida 1 av 6)

I helgen har vi startat lerkliningen av timmerväggarna i blivande badrummet. Lite nervösa var vi och visa av alla arbetsdagar vi haft hade vi förberett allt noga.

Pärlsponten var inplastad och golvet täckt med papp.

Eftersom vi umgås en hel del med folk med samma intressen som vi så var det flera som hade anmält intresse för att komma och vara med trots att vi inte utlyst någon arbetsdag.

I vår lilla ekonomiska förening för musteriet är det flera gårdar som kommer att arbeta med lera under våren och då är det naturligtvis intressant att vara med så ur det gänget kom Maria och Solveig. En före detta kollega Milú är pigg på det mesta och så även lerklining och från Skåne körde Susanne från permakulturgänget upp med sin kompis Jim. Tillsammans med mig, Jonas och Tilda blev vi åtta personer som skulle samsas i badrummet. Tur att det är stort.

När man är många som jobbar går det åt många hinkar, stegar, murarslevar, handskar, putsbrädor, kaffe, fika och lunch.

Vi satte upp en blandarstation i pannrummet eftersom det skulle vara minusgrader ute. Där hade vi ställt lera i blöt men även burit in hinkar med sand, sågspån, klippt lin, kutterspån, stenmjöl och föreningens nya tvångsblandare.

En tvångsblandare är mycket effektiv och lätt att arbeta med. Vår rymmer 100 liter och är köpt på Svedol i Trollhättan. Så här såg den ut när den var helt ren för sista gången. Titta på filmen och lyssna. Den går riktigt tyst när den är tom. Lite mer ljus när den arbetar med sand och annat.

Materialet läggs i uppifrån och det går att se hur blandningen utvecklar sig. Lyfter man på locket stannar blandaren mycket snabbt och den går inte att köra igång om inte gallerlocket är nedfällt. Eftersom locket är ett galler kan man under omrörning stå och lägga i till exempel linhack lite i taget. När man behöver puts så öppnar man en spak så tömmer blandaren ut puts tills man för spaken tillbaka. Väldigt enkelt att kontrollera.

När vi körde igång på lördag morgon upptäckte vi att den stora baljan med lera som var kvar sedan vi murade växthusmuren inte innehöll lera utan mest sand. Turligt nog så var det inte tjäle ute och eftersom vi arbetar med lokala naturliga material så var det bara för tre personer att vandra ner till åkern och hämta så mycket lera vi behövde.

Blöt lera är tung så det är bra att ha kärror med sig att köra med.

Den oplanerade lerhämtningen gjorde dock att processen blev något fördröjd för den första lerklisterblandningen blev vi snabbt klara med.

Tur då att man behöver fikaraster medan blandaren jobbade vidare med grovputsen.

Innan vattnet kommer till ser det ut så här.

Vi började dagen med att stryka på ett tunt lager lerklister gjort på hälften lera och hälften sand.

Det är till för att fästa bra på timret och därmed bli en bra grund för grovputsen. Lerklistret la vi på med gummihandskar och såg till att arbeta in ordentligt framför allt mellan stockarna.

Vi började med att lerklistra två av fyra väggar eftersom vi inte visste hur lång tid saker och ting skulle ta och lerklistret ska inte hinna torka innan man lägger på grovputsen.

Båda ytterväggarna gjordes först och sedan la vi i smala lister i de största hålrummen mellan stockarna och klistrade på igen. I vissa fall fick vi banka in dem lite.

Eftersom leran krymper när den torkar vill man inte ha för stora hålrum som fylls med den vanliga grovputsen så man kan med fördel lägga in bitar av gammal torr puts eller träbitar.

Sedan var det dags för grovputs som vi blandat en del lera, tre delar sand plus fibrer i form av sågspån, kutterspån, lin och ull. Första blandningen gjorde vi misstaget att ha i vatten från början vilket gjorde att hela blandningen mest åkte runt i blandaren.

Vi kom fram till att den bästa metoden var att dela leran i mindre bitar och lägga i blandaren tillsammans med sand.

Sedan fick det gå runt en bra stund ganska tort så sand och lera blandades innan vi hade i vatten. Ju lägre dagen gick desto bättre blev blandningarna.

Vi använde också en murarvisp i en sladdborrmaskin för att blanda till lerklister.

Så här kan det se ut när små lerklumpar bygger på ett sandlager runt sig. Det tog ett bra tag och med en del ingrepp innan leran och sanden var blandade.

Grovputsen la vi på med putsbräde. Lättast var att behålla handsken på vänster hand och ta lera med den medan putsbrädet i höger hand kunde behålla sitt rena handtag.

Lera applicerades på putsbrädan och sedan strök vi på den på väggen.

Grovputslagret bör vara 1,5 till 2 cm tjockt.

Det visade sig dock att vi gärna putsade lite för tunt så vi fick lägga i för att komma i tillräcklig nivå runt fönstren. När en vägg var klar la vi i linnät som trycktes fast i grovputsen.

Nätet trycks in i leran så det ”försvinner”. Det ska inte ligga utanpå grovputsen utan i. Syftet är att ytterligare binda ihop grovputsen så ingen del för för sig att lossna.

Därefter körde vi över med en piggroller som vi köpt på Biltema för att skapa små håligheter som sedan finputsen kan fästa i.

Medan några höll på med grovputsen så smetade andra lerklister på de två innerväggarna. Här valde vi att inte lägga i trälister mer än på de allra största springorna. Istället gjorde vi en blandning med massor av fibrer i. Bland annat hade vi i fem-sju centimeter långa halmstrån som vi klippt till med en plåtsax av golvmodell. Denna fibermassa knödde vi in i hålrummen innan vi applicerade grovputs.

Bit för bit blev rummet färdigt och arbetet gick mycket snabbare än vad vi hade trott.

Framåt kvällen grovputsades de sista ytorna innan vi korkade upp vinet.

Det är inte ofta arbete går fortare än vad man planerat men att jobba i lera är fantastiskt. Helt gratis och mycket förlåtande material. Blir det inte bra går det att blöta upp och börja om med samma lera. Det här gav mersmak.

Nu ska det torka och sedan ska vi finputsa ytan. Därefter ska den målas. För dig som vill testa själv så följer vi ”recepten” som vi fått från Ulf Henningsson.

Lerklister: 1 del lera, 1-1,5 del sand, 1 del fibrer till en lös blandning som läggs tunt på väggen

Fyllning: 1 del lera, 2 delar sand, 3 delar fibrer till en trådig massa som läggs upp till 10 cm tjockt. (Här är fibrerna mycket viktiga och vid större hålor är det bättre att komplettera med träbitar)

Grovputs: 1 del lera 2,5-3 delar sand, 2 delar fibrer till en lagom lös massa som läggs 15-25 mm tjockt. Här testar Maria som är den av oss som har mest erfarenhet av lerklining.

Så långt har vi kommit hittills. När det har torkat kommer vi att lägga på två lager till.

Finputs 1: 1 del lera 4 delar sand och 1 del fibrer till en lös massa som läggs 5-10 mm tjockt

Fin-fin puts 1 del lera 2 delar sand, inga fibrer till en lösare massa som läggs 2-3 mm tjockt. Detta lager kan man hoppa över om man vill. Här är det viktigt att sanden är mycket finkornig så inga korn är större än 1 mm. Generellt gäller att inget material (sandkorn eller fibrer) i någon blandning ska vara tjockare än en tredjedel av lagret du lägger.

Vill man så kan man blanda i en volymprocent rå linolja i finputslagret för att stärka ytan något utan att bromsa diffusionskapaciteten.