En gård för omställning

Varför vi har får

Jag hamnade i en diskussion med en person som hade svårt att förstå varför vi hade får. Personen i fråga har valt att inte äta kött alls, vilket jag till fullo respekterar. Hon var nyfiken på hur vi tänkte.

Vi gillar våra får. De är mysiga att vara med och är man på riktigt dåligt humör och regnet vräker ner utanför så hjälper det att gå att sätta sig i halmen i fårhuset en stund. Vi gillar också att ha lamm som skuttar omkring i hagen. Det är något magiskt med en födsel och att sedan få följa lammet när det växer till sig över sommaren. Våra lamm går med sin mamma hela säsongen och ofta håller de sig ganska nära.

Jag försökte förklara att vi inte vill äta kött om vi inte vet att djuret har haft det bra hela livet och att det är ett skäl till att vi har egna djur. Jag pekade också på vikten av att ha djur för att hålla betesmarker öppna för att gynna ett varierat landskap som i sin tur gynnar en biologisk mångfald. Har man får som föder lamm så blir det ofta ungefär hälften baggar. När baggarna blir könsmogna så börjar de stånga varandra och det kan gå så illa så de dödar varandra. Jag hävdade då att det är mer skonsamt att slakta djuren innan detta händer. Personen i fråga undrade då varför vi inte bara kunde ha djur utan att betäcka dem om skälet var att hålla markerna öppna.

Det finns flera skäl till det men en orsak som många kanske inte tänker på är att det krävs väldigt många djur för att hålla marker öppna. Vi skulle behöva ha fler djur i Sverige för att hålla alla betesmarker öppna. Vi har just nu 25 får gående på vårt stora bete och det räcker inte utan grannen har också satt nio kor där. Det är ganska lagom hela sommaren förutom nu på slutet då de får efterbeta på de marker där vi har vall. Om vi skulle ha så många djur över vintern så skulle inte vårt foder räcka till. Vi har tio tackor över vintern och till dem tar vi in hö. Skulle vi ha samma antal djur över vintern som vi behöver över sommaren så skulle vi behöva ta mycket mer yta i anspråk för att odla vall. Just att man genom köttproduktion kan variera besättningen mellan en stor sommarbesättning och en liten vinterbesättning är egentligen väldigt finurligt. Under sommaren så kräver djuren minimalt med skötsel. Vi ser till dem ett par gånger om dagen och ser till att de har vatten och mineraler. I övrigt sköter de sig själva. Under vintern måste vi fodra dem flera gånger om dagen och de ska klippas och klövar ska verkas. Vi skulle också behöva ett mycket större fårhus. Får blir dessutom gamla och dör så någon form av nyrekrytering måste man göra.

Det har blivit en väldigt förenklad debatt när det gäller köttätande. Allt fler hävdar att om alla skulle sluta äta kött så skulle det bidra till att lösa klimatkrisen. Det är ett argument som många har tagit till sig utan att fundera närmare över om det stämmer eller ej. Vill man köra med ett enkelt argument i klimatdebatten så tycker jag att det vore lämpligare att använda argumentet att alla skulle minska sin konsumtion av industriproducerad mat. Industriproduktion är ekonomiskt effektiv men har i princip alltid negativa effekter på miljö och klimat. Våra får som betar en yta som inte lämpar sig för att producera mat till människor har ett ganska litet klimatavtryck. Förmodligen mindre än industriproducerad sojakorv, quorn eller andra växtbaserade industriprodukter. Att hävda att man inte vill äta kött för miljöns skull men samtidigt äter produkter som innehåller palmolja utan att ifrågasätta bygger på förenklade argument.

Jag har full respekt för människor som valt att inte äta kött för att de inte vill äta djur. Det jag försöker göra i detta inlägg är att försöka komplicera bilden lite. Alla enkla förklaringar och argument är oftast inte helt sanna.

Det är viktigt att förstå att nästan all produktion av växter också är beroende av att det finns djurhållning och köttproduktion. Det är djurens förmåga att omvandla gräs till gödsel som föder de flesta grönsaker som äts. Det går naturligtvis att odla utan djurgödsel men de exempel på det som jag har tagit del av är ofta antingen i väldigt liten skala eller genom att odla stora ytor gröngödsling som sköts med dieseldrivna maskiner. Jag är helt övertygad om att vi måste förändra vårt sätt att leva radikalt om vi ska klara en omställning som gör att vi människor kan fortsätta att leva hyfsade liv. Vi funderar mycket på hur det ska kunna gå till. Vi tror att vi måste tillbaka till mindre kretsloppsgårdar där mycket arbete sköts utan dieseldrivna maskiner och där vi kan ta hjälp av djuren för att sluta kretsloppet av näringsämnen. Vi behöver äta mer efter säsong och efter vad som finns att tillgå lokalt. Vi behöver bli bättre på att äta det som faktiskt går att producera den tid på året som det finns att tillgå.

I äldre tider så åt man inte kött varje dag i veckan. Det gör inte vi heller. Vi äter mycket av de grönsaker vi producerar så under sommarhalvåret blir det mycket vegetariskt. Under hösten äter vi mycket kål, rotsaker och en del kött. På våren finns det inte lika mycket grönsaker att tillgå men vår jordkällare gör det möjligt för oss att äta morötter, lök, potatis, rödbetor, palsternackor och kålrötter. Vi äter också en del vintersquash och ägg. Våra frysar är alltid fulla med broccoli, ärtor, bönor, spenat och andra grönsaker som vi kan äta året runt men när våren kommer och det är dags för den första spenaten och färsk vitlök så känns det fantastiskt. Vi köper också en hel del mat i affären. Framför allt mejeriprodukter eftersom vi inte har några kor. Nu börjar det bli allt lättare att hitta mejeriprodukter ifrån lokala små gårdar via REKO-ringarna och det känns bra. Men då är det också viktigt att känna till att ingen produktion av mejeriprodukter kan ske utan att det också blir kött som det vore slöseri om ingen åt upp.

Vi försöker ”lära” folk att laga mer mat av grönsaker genom att dela recept och tips på marknader. Vi tror att vi måste öka andelen grönsaker i vår kost och då hitta grönsaker som vi även kan äta mitt i vintern. Vintersquash är en sådan grönsak som vi kan lagra i rumstemperatur hela vintern. Den är lätt att odla och ger mycket skörd som inte kräver kylrum eller jordkällare. Lök, potatis och olika rotfrukter passar också bra samt växter som går att torka, syra eller konservera. Det mesta vi äter kommer från vår egen gård men utan djuren skulle vi inte lyckas producera alla de grönsaker vi gör. Samspelet mellan djurhållning, grönsaker, bär och frukt ger oss mycket bra mat och en varierad kost som produceras på ett sätt så att biologisk mångfald gynnas och miljöbelastningen blir mindre än om vi bara hade ätit industriproducerad mat.

Om man verkligen är intresserad av en mer komplicerad bild och inte nöjer sig med förenklingar så rekommenderar jag läsning av Gunnar Rundgrens blogg. Ta till exempel del av inlägget ”Hur var det nu med djurhållningens växthusgasutsläpp

2 kommentarer

  1. Miljö

    Vilket bra inlägg och förklarar bra den komplexa bilden och att djuren håller landskapen öppna och är bra för miljön. Då är det lättare att acceptera att de dör för att ge liv åt biologisk mångfald på ängsmarkerna. Tack för detta!

    • Ylva Lundin

      Tack för den kommentaren 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

© 2020 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑