En gård för omställning

Växthusdörrar

Växthuset är nästan klart. Kanske blir det aldrig riktigt färdigt för vi brukar ta saker i bruk när vi kommit till 80-90% och när det är funktionsdugligt så är det svårt att få de sista detaljerna gjorda. Det saknas bland annat sex trekantiga fönster på gavlarna. De är beställda och så fort de kommer är de lätta att få upp. Det saknas också ett fönster på långsidan som ska vara öppningsbart. Det ska Magnus tillverka men det är inte någon panik eftersom vi spikat fast en tältvägg för öppningen. Sedan saknas det fyra skjutdörrar och där är det lite panik eftersom den plast vi hängt för inte kan spikas fast eftersom vi måste kunna gå ut och in ur växthuset flera gånger om dagen.

Vi har hängt upp skenan som dörrarna ska löpa i lite provisoriskt för att kunna mäta dörrstorleken ordentligt.

Som utgångspunkt har vi sex stycken rutor som är 172 gånger 62 centimeter. Det gör att det på varje sida blir en smal dörr med en ruta och en bred dörr med två rutor.

Problemet med dessa skjutdörrar är att det är jag som ska göra dem och den arbetsuppgiften ligger ganska långt över min kompetensnivå. Magnus har rådgett men ska jag ha några dörrar så får jag göra dem själv då han måste jobba på annat håll.

Jag började för flera veckor sedan och sågade först till några provbitar för att försöka förstå mig på hur det hela skulle gå till. När jag trodde att jag hade rimlig kläm på det hela så sågade jag till alla delar till den lilla dörren.

Råmaterialet är dessa gigantiska 5,5 centimeter tjocka ekplankor. Där hjälpte Jonas mig att såga en rak sida med sänksågen först. Problemet var att sänksågen inte riktigt gick igenom så jag fick hyvla bort en del.

Eftersom sänksågen inte riktigt gick igenom så tänkte jag istället såga resten på vår klyvsåg. Jag ställde upp klingan så högt det gick.

Sedan ställde jag in tjockleken på det jag ville ha och så försökte jag baxa upp ekplankan och såga rakt och det gick inte alls. Jag kunde inte hålla riktningen eftersom ekplankan var för tung och ingen annan var hemma så det blev till att plocka fram sänksågen i alla fall.

Skenan gör att man kan vara rimligt säker på att såga rakt. Sänksågen går på två laddbara batterier och vi äger tre men det drar enormt mycket ström när man sågar så tjock ek så det blev en frustrerande period när batterierna behövde laddas och jag ville såga.

Sedan använde jag multiverktyg, fogsvans, stämjärn och hammare för att få till ett jack i änden.

Det var lättare att få till nästa del som skulle skjutas in i den första.

Första hörnet hade jag mätt ganska bra så det gick relativt lätt att sätta ihop.

Efter första hörnet kände jag mig riktigt nöjd. Det såg rätt bra ut.

Med hjälp av klyvsågen nedställd på en centimeter sågade jag upp spår i ramen.

Genom att ställa in sågen på 1,5 centimeter från sidoanhållet så kunde jag först göra en sågning och sedan vända på stycket och göra om proceduren för att få ett lagom brett spår för glasskivan.

Sedan försökte jag sätta ihop hela dörren men det blev skevt och dant. Den skeva dörren fick ligga kvar omonterad i verkstaden. Problemet är att jag sällan har tid och när det är något där man känner att man nått sin inkompetensnivå så är det mycket längre ställtid innan man kommer igång.

Under veckan har jag funderat och funderat på hur jag skulle få proceduren att bli bättre och mer rationell.

Jonas hjälpte mig att få igång vår relativt nya bandsåg och så började jag såga till delarna till nästa dörr som ska innehålla två glasrutor. Den kommer att bli tung.

Tre långa pinnar klövs och kapades till.

Alla urtag markerades ut och de i ändarna sågades upp med hjälp av bandsågen. Det gick mycket smidigare. Sedan använde jag stämjärn för att få bort det som skulle bort. Eftersom glaset är kortare än dörren ska vara så behövde jag ha tvärgående stag som skulle sättas in i urtag och dessa var jag tvungen att göra med stämjärn och hammare.

Jag har mätt och räknat och sågat under flera kvällar efter grönsaksjobbet så idag när jag hade en hel eftermiddag på mig så var det dags att se om allt passade.

Jag var nervös. Jag började efter lunch med att samla ihop alla verktyg jag kunde fundera ut att jag skulle kunna behöva.

Sedan gick jag över varje bit och hyvlade och jämnade till för att allt skulle bli ok. Jag kontrollmätte skårorna så de var tillräckligt breda och fick justera några på sågen.

Jag rensade och pillade och sköt upp hela ihopsättningen så långt jag kunde. Sedan blev jag så inne i arbetet så jag inte tog ett enda foto.

Efter många timmars arbete så är dörren ihopsatt. Två glasrutor på plats och vid kryssmätning så är dörren inte skev. Utrymmet som blev kvar har jag satt i plywood som ska kläs med ek.

På alla ställen där en tapp går i ett tapphål har jag borrat och pluggat. Det blev bra.

I morgon ska jag slå isär den skeva dörren och göra om och göra rätt.

2 kommentarer

  1. Emma Falk

    Jag blir så peppad och inspirerad av ditt driv och din ärlighet! Så lätt att känna igen sig i situationen när man nåt sin inkompetensnivå, men måste ta sig förbi för att få resultat och ta sig framåt. Tack!

  2. Ylva Lundin

    Tack för din kommentar Emma 🙂 Ja, det blir lite som en tävling med sig själv i vad man klarar av. Ett par gånger under arbetet tänkte jag faktiskt på att det ju inte är något levande jag arbetar med och att det går att elda upp och börja om om jag sågar fel. Då vågade jag mer 🙂

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

© 2020 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑