Idag var det dags för sista arbetsdagen inom gårdssamverkansprojektet. Denna gång var det Claudia och Jens som stod som värdar. De har en 15 ha stor gård utanför Magra i en liten by som heter Ränne. Grisar och katter finns på gården än så länge men tjugotalet får och bin är på ingång. Det är alltid roligt att komma hem till andra gårdar. Att se andras lösningar på de problem man själv brottas med, att hitta en nyare version av vår gamla Nirvana-kvarn, att se att andra också har 100 pågående projekt och att få prata med människor som delar ens intressen betyder mycket. Claudia och Jens kan stoltsera med ett gammalt kostall UTAN ruttna takbjälkar där de ska ha sina får. Frånvaron av ruttna takbjälkar gjorde oss lite avundsjuka. På programmet idag stod återigen att rensa ut ett gammalt loft från halm och hö. Till gården hör två ladugårdar. En är nära boningshuset och den ska bland annat ska användas till fårstall och en är 500m bort och ska tjäna som lager och vinterförvaring. Vinterförvaringsladan skulle tömmas och det är precis ett sådant jobb som passar för en gårdssamverkansdag. Oändligt om man är ensam men genomförbart om man är ett helt gäng.

Vi började med att lasta ut all halm och hö som fanns på nedervåningen. På vissa ställen fanns det golv under halmen men på andra hade brädorna ruttnat så det bara fanns jord. Bland allt oanvändbart som bara åkte ut för att bli täckmaterial fann vi också en mängd halmbalar som absolut duger som ströbädd. De togs till vara medan allt som inte dög till sådant lastades på en kärra och kördes ut och lades på hög. När nedervåningen var tom gav vi oss upp på loftet för att ta hand om de ca 50 kubikmeter halm som fanns där. Som tur var fanns det en lucka på ena väggen så vi kunde häva ut halmen genom den.

Det dammade och yrde och snart kliade det av halm och bös både i skorna och under tröjorna. Lunchen blev ett välkommet avbrott då vi kunde andas frisk luft. Latifa från Afghanistan bjöd på afghanska läckerheter som bolani och kabuli palaw. Karin Gustavsson som är vår projektledare från Studiefrämjandet fixar så att vi får god lunch varje arbetsdag . Det är lyxigt att alla kan vara med och jobba och att inte värdfolket blir låsta i köket på arbetsdagarna. Nu när första årets arbetsdagar är slut känner vi varandra ganska väl och fungerar bra i hop men det har varit värdefullt att alla har kunnat koncentrera sig på jobbet så ingen har behövt stå för markservicen det här första året. När maten dessutom är så fantastisk god känns det extra lyxigt.

Halm

Efter lunchen var det bara att gå tillbaka till ladan och fortsätta att ösa ner halm. På ett par ställen har regnet gått igenom taket och där fanns risk för att golvet under var ruttet. Att gå igenom ett ladugårdsgolv är inte roligt så för att vara försiktig så tog jag baksidan på högaffeln och testade brädorna i golvet. Mycket riktigt så gav de vika när jag drämde till och ett ganska stort hål visade sig. För att vara på den säkra sidan drämde jag till ett par gånger till runt hålet. Arbetsdagen fick ett abrupt slut för oss när högaffeln slog tillbaka och jag spetsade min egen överläpp.  Så var det med det säkerhetstänkandet. Klantigt men inte någon större fara även om blodet rann och definitivt bättre än att ramla genom golvet. Ett jack som vi fick åka hem och rengöra och tejpa ihop. Vi vet därför inte om de lyckades få ut allt hö eller om Jens och Claudia får fortsätta på egen hand en annan dag.

Projektet Gårdssamverkan och mobilt musteri har fått stöd ur EU:s jordbruksfond via Leader Göteborgs insjörike. Projektet drivs av Studiefrämjandet i Alingsås.