En gård för omställning

Kategori: bete (Sida 2 av 2)

Får och lammsläpp

Igår var det dags för lammsläpp. Våra får och lamm har gått inne sedan lamningen. När en tacka lammar ställer vi henne och hennes lamm i en egen liten box lika många dagar som antal lamm + en dag. Sedan släpper vi ut dem i en gemensam fålla inomhus. Fåren går i en vinterhage där de kan gå in i ladan hela vintern fram till lamning men vi vill gärna ha lammen inomhus den första tiden. Men de har det lite tråkigt. Våren har ju inte varit den bästa när det gäller grästillväxt så vi har inte riktigt känt att vi har velat släppa ut dem men igår skedde det i alla fall. Vi ringde in Sara och Guillaume som hjälp och tillsammans med barnen och en kompis var vi sju stycken. Det behövs när man inte har vallhund. Vi tog hjälp av några fårnät och grindar men kan inte stängsla av någon längre tid då bilar måste kunna passera på vägen.

Tackorna fattar ganska snabbt men fem lamm blev kvar inne och undrade förtvivlat var mamma tagit vägen. Vi fick fånga in dem och bära ut dem till hagen. 

Det är så härligt att se dem ute på grönbete. Både lamm och tackor verkar väldigt nöjda. Skiftet de ska gå på hade inga betande djur förra året. Vi försöker spara ett skifte varje år för att ha som välkomstbete så att lammen ska slippa parasiter. Vallen på välkomstbetet såddes om förra året men det har växt dåligt. Dels för att vi sådde ojämnt men framförallt för det har varit så kallt.

En mardröm

För ett par veckor sedan släppte Alingsås kommun ett nytt förslag till Översiktplan. Det sker med några års mellanrum i alla kommuner och nu var det dags för Alingsås. Den är inte beslutad än, utan bara tillgänglig så att alla kan tycka till om den. Just denna är faktiskt extra tillgänglig. Den släpps ut via kommunens hemsida, tydligen är det första gången i Sverige.

Planen finns här:  http://cityplanneronline.com/Alingsskommun/oversiktsplan11

När den dök upp kändes det som ett medborgaransvar att ta en titt. Inte är vi någon av de tyngre remissinstanserna men som boende i kommunen bör man ha klickat runt lite så att man i alla fall anar vad som är på gång.

Gränssnittet var lite otydligt när det gäller vilka lager som är aktiva. Det gör inget eftersom man ser lagren i kartan, men eftersom det är ganska tunga filer som tar tid att ladda så är det lätt hänt att aktivera eller avaktivera av misstag. Hur som helst, enklast och närmast är att titta där vi bor. De små samhällena i Bjärke ska kanske växa? Är det nya markeringar för vattenskydd? Många små vilande frågor som kanske skulle få svar. Men det blev inte så.

När lagret för ”Kommunikation” aktiverades dök det upp något riktigt, riktigt hemskt. En väg. Egentligen är det bara en eventuell vägdragning, en av tre, men det hjälper inte. Det känns jobbigt. Vägdragningen är grovt inritad, det är inget detaljerat förslag, men den är naturligtvis inte placerad på måfå.

Det här kan drabba alla. Den som bor i lägenhet kan få sin vackra utsikt utbytt mot ett stort hus på andra sidan gatan. Om man bor i en villa i en tätort så kan ett omtyckt grönområde bli en väg eller något annat, men i tätorter finns en detaljplan som bestämmer vad som får och inte får byggas. Det kommer inte en stor fabrik och blir granne som överraskning. På landet är det inte samma sak. Det finns inga detaljplaner utan kommunen bestämmer i varje enskilt fall om vad som får byggas och anläggas.

När det gäller den här vägen som kanske drabbar oss så är den en liten pusselbit i ett stort pussel. Göteborg är motorn i Västsverige och det anses fördelaktigt att det är enkelt att pendla i regionen. Befolkningen kan bo mer utspritt och pendling är en konstig företeelse som har blivit helt normalt.

Hur ska vi tolka den blå linjen? Är det så hotfullt som det känns vid första anblicken? Inför köpet av Östäng kollade vi på alla sätt upp vilka planer som kunde påverka oss i framtiden. Vi visste att det fanns planer på att dra om väg 42 så att den inte längre gick genom Magra. Vi hade tittat på en gård strax söder om Magra men tittade inte ens noga på gården när vi sett att den nya dragningen av vägen kanske skulle gå i närheten.

Men vi hade tydligen inte kollat riktigt överallt. Det fanns en gammal utredning från 90-talet som hade två olika förslag på vägdragning för att undvika Magra. Den korta dragningen var (om vi minns rätt) med i förra översiktsplanen, men inte den här långa varianten. Om vägen skulle hamna där den blå linjen är dragen så skulle den ligga på  vår betesmark, den mark som vi tycker är så underbart vacker. Väg 42 är inte extremt trafikerad men på morgnar och eftermiddagar är det mycket trafik.

Väg 42 förbinder Borås med Trollhättan och det skulle naturligtvis bli en helt annan atmosfär på vår gård om 42:an flyttades så att den passerade Loo-dalen. Idag kan vi gå ut på kvällen och njuta av stillheten. Ibland är det helt tyst.

Är det mer synd om oss jämfört med andra som får en väg placerad bredvid sig? Naturligtvis inte. Alla som bor i en region som växer riskerar att drabbas av oönskade förändringar i sin närhet. Vill man vara säker på att det inte ska hända får man bosätta sig någonstans där man inte kan pendla till större städer och det inte finns något intresse av att ”bygga ut” infrastrukturen.

Så här ser en aktuell karta ut över östra delen av Loo-dalen.

Myndigheter befolkas av vanliga hyggliga människor som inte har något intresse av att placera vägar där de stör och förstör. Handläggare och konsulter utför en uppgift i taget och resultaten visar sig ofta flera år senare. Det gör att det inte finns någon att resonera med. Det finns ingen borgmästare som drar en linje på en karta utan verkligheten påverkas av många människors enskilda bidrag där ingen är mer ansvarig än någon annan.

Vår tröst är att det långa förslaget på vägdragning kommer att bli dyrt. Det är flera kilometer väg som ska dras genom åkrar, ängar, skogar och berg. Kostnaden bör vara avskräckande, särskilt om man väger in naturpåverkan. Detta förslag till vägdragning kommer förmodligen inte att bli verklighet om inte det plötsligt ramlar ner pengar från staten eller EU som måste användas till att korta ner pendlingstiderna inom Västra Götaland. Den typen av pengar och villkor kan plötsligt hända och vi skulle inte märka det förrän det en dag står små färgade pinnar i markerna.

Loo-dalen är en speciell plats för oss. Vi hade inte någon anknytning till dalen innan vi flyttade hit men vi har blivit förälskade i platsen. Här bor många människor med stora hjärtan som tar hand om sina medmänniskor och om sin plats på jorden. Här finns en ekologisk nötköttsbonde, en ekologisk mjölkbonde och flera småbrukare med fårbesättningar som inte besprutar sina marker. Att tänka sig att det här i dalen kanske ska dras fram en hårt trafikerad riksväg känns ofattbart sorgligt.

Men det är bara att gilla läget. Om vägen skulle hamna här så skulle vår livskvalitet försämras men det är inte livet eller hälsan som står på spel. Det finns viktigare saker i livet och detta är inte viktigt nog för att bli rättshaverist. Men nog drog det in en skugga över tillvaron som kommer att hänga kvar i ganska många år.

Drömmar och planer

Högsäsongen är över och arbetsbördan är plötsligt mindre. Det känns väldigt skönt men samtidigt innebär det att tankarna på alla möjligheter som finns på en gård börjar snurra i huvudet. Det är farligt att sitta ner. p1180281Det finns så mycket roligt vi kan göra. Vi tänkte dela med oss av lite planer och drömmar. En del kommer aldrig att genomföras eftersom planer ändras ju mer erfarenhet vi får. En del kommer aldrig bli av för att vi inte kommer att ha råd eller tid – men utan drömmar så skulle inget bli av.

Energi:
Solceller för elproduktion: Vi har många tak i rätt läge och skulle kunna installera solceller som täcker hela vårt årsbehov av el även om vi kör elbil. Det skulle kännas väldigt bra att producera el själv och minska behovet av kolkrafteldning på kontinenten.

Batteripack: Genom att kunna ladda batterier när solcellerna producerar mycket el så kan man minska sin elförbrukning från nätet ytterligare. Ett batteripack med rätt storlek skulle kunna försörja oss med el på nätterna under sommaren. Det skulle också kunna användas till att hjälpa till med el när vi har hög förbrukning. Det skulle minska effektavgiften som i nuläget kostar mer än själva elen.

Ackumulatortank för varmvatten: Vi har installerat en vattenmantlad köksspis som inte är igång eftersom vi ännu inte har köpt någon ackumulatortank för att lagra varmvatten. Om vi skulle elda i den utan vatten så skulle den gå sönder. Vi vill ha en tank med solslinga så att vi kan koppla in både vedspis och solpaneler på taket. Idag värmer vi vatten med el. När vi flyttade in fanns vattenburen värme i alla element och de värms med ved, men varmvattenberedarna är kopplade till el vilket gör att vi inte behöver elda för varmvatten på sommaren.

Solvärme för varmvattenproduktion: Paneler för varmvattenproduktion på taket känns givet som komplement. Då kan vi elda i köksspisen på vintern för varmvatten och mys, men slipper elda på sommaren då solen skiner. Dessutom kan vi duscha så mycket vi vill när solen värmer vattnet.

Kakelugn. Vi har en kakelugn i bruk av de tre som finns i huset. Det är en fyrkantig kakelugn i vardagsrummet. Eftersom vi har flyttat sovrummet så finns det anledning att restaurera en av de runda kakelugnarna också, den som är i gästrummet. Det skulle ge bättre värme vid elavbrott. Kanske skulle vi då passa på att installera en insats i öppna spisen i arbetsrummet. En insats har högre effekt och ger snabbare värme än en kakelugn. Å andra sidan värmer den inte under resten av natten som kakelugnar gör.

Odling:
Frukt och bärodling. Vi har beställt äpple- och päronträd som kommer till våren. De ska bli del av en framtida frukt och bärodling. Den vill vi utveckla men vi vet inte riktigt hur än. Vi tänker mångfald både när det gäller träd och buskar. Det svåra är nog att planera så att fruktträden blir lättskötta när det gäller ogräs och gödning.

Skogsträdgården: Fler träd och buskar men framför allt vill vi utveckla markskiktet med perenna grönsaker och marktäckare.

Grönsakerna: Fyra skiften färdiga med 24 bäddar i varje och därutöver fyra skiften på åkern med potatis, morötter, lök och kål.

Växthus: Vi vill ha ett STORT växthus med murad norrsida. I den sidan vill vi ha en eldstad av något slag så vi kan stödvärma vid tillfällig frost. Det ska vara en tung eldstad som avger mild värme under ganska lång tid. I växthuset vill vi odla tomater, gurka och paprika men också ha några träd och buskar som är extra värmekrävande.

Biokol: Någonstans, kanske norrsidan i växthuset, skulle kunna innehålla en biokolsanläggning. Där vill vi tillverka biokol av rester från skogen som vi kan gräva ner i bäddarna för att gynna mikrolivet. Det skulle dessutom ge grillkol som bonus, och värme till växthuset. Om det är möjligt med den här kombinationen så skulle vi bara kola när växthuset behöver värme.

Byggnader:
Bastu: Vi har en vagn på gång där vi vill inreda en bastu. Utanför bastun vill vi bygga en utomhusdusch. Det är skönt att kunna duscha av sig efter bastun.

Mobilt hönshus: Husvagnen som ska byggas om är redan på plats så detta projekt ligger inte långt bort i tiden. Det ger oss möjlighet att ha dubbla flockar hönor under sommarhalvåret och sedan en flock under vintern. Att inreda en vagn gör också att man kan flytta runt hönorna till nya beten.

Tillagningskök: Det finns många regler när man ska förädla livsmedel för försäljning. Det är svårt att få tillstånd att göra det i sitt eget kök mer än vid enstaka tillfällen. Vill vi få gården att gå runt ekonomiskt så är det ett viktigt tillskott med förädlade livsmedel som sylt, marmelad och saft.

Kylrum: Äpplen förvaras bäst vid noll grader. Vi har jordkällare men de är för varma. Ska man sälja äpplen under hela vintersäsongen är ett kylrum kanon att ha. Det kan också vara till hjälp vid grönsaksskörd. Då kan man skörda dagen innan en marknad och slippa gå upp så tidigt på morgonen.

Pub: Ovanför tillagningsköket har vi ett loft som är ganska ruttet. Det vill vi laga och sätta in fönster i. Sedan behöver vi bygga upp en vägg och inreda så vi får en gemensamhetslokal som går att använda sommartid. Där kan man ordna byapubbar, musikkvällar, samkväm och annat skojigt.

Grönsakspackningslinje: För att få hanteringen av grönsaker smidig behöver vi ha ett ställe nära odlingen där vi kan blada av och packa grönsaker. Det behöver vara under tak så man kan stå där både vid väldigt stark sol och vid regn. Det kan också användas för avhärdning av plantor som ska ut i landet på våren.

Marker:
Permanenta stängsel: Runt alla våra beten vill vi sätta upp permanenta elstängsel med ekstolpar och bra grindar så vi enkelt kan kan flytta runt fåren.

Skogsbeten: Vi vill restaurera de skogsbeten som funnits och som nu blivit ren skog. Det är de skogsskiften som är närmast gården. Där växer idag ekar som inte riktigt mår bra eftersom granar och tallar växer för nära. Fäller vi en del träd så kommer solen åt marken och gräset kan växa upp och ge beten åt djuren. När det är riktigt varmt på sommaren så tror vi det är bra för fåren att ha gott om träd att söka skugga under.

Vallar: Vi vill lägga om alla våra vallar med örter och andra växter som passar får. Inte så mycket rödklöver och inte så mycket grova gräs.

Damm: På vårt stora bete finns en hel del våta partier med mycket älggräs och veketåg. Där vill vi gräva ut en stor damm med en ö i. Vi kan inte plantera in fisk i våra två dammar eftersom vi har en stor population av vattensalamandrar. I en ny damm skulle vi kanske kunna plantera in fisk.

Huset:
Badrummet på bottenvåningen är dåligt ventilerat, litet och inte i speciellt gott skick. Vi tror att det finns flera dolda utrymmen under trappan och bakom skivorna mot köket. Kanske får vi förutom dusch, toalett och handfat plats med ett badkar. Badkar saknar vi. När man jobbar hårt med kroppen kan det vara väldigt skönt att krypa ner i ett bad och låta musklerna slappna av.

Skafferi: Vår tvättstuga är inrymd i en utbyggnad på vänster sida om huset. Där står också en frys och så finns där några garderober. Garderoberna sitter på norrväggen och det skulle kunna gå att dela av utrymmet så att norra delen blir ett kallskafferi. Ju mer vi bor på gården desto större känns behovet av ett kallskafferi. Vi har visserligen jordkällare men vi saknar ändå vårt ”gå-in-skafferi” som vi byggde i vårt radhus. Där kan man ha alla burkar sylt, inläggningar, saft, marmelad samt förråd av torrvaror och annat. Vi har ett väldigt litet kyl så ett skafferi skulle underlätta.

Varje normal människa inser att listan ovan är helt orimlig. Hur skulle vi kunna ha råd med alla investeringar och framför allt hur skulle vi kunna ha tid att genomföra allt? Men vi kanske inte är helt normala människor för någonstans inom oss så känns det som rimliga planer mer än ouppnåeliga drömmar. Vi får se om tio år. Då ska vi plocka fram den här listan och kolla.

 

 

 

 

Betesmarken – två år senare

När vi köpte gården så tyckte vi att det var lockande på flera sätt. Den låg i närheten av busslinjer, byggnaderna var inte renoverade på ovarsamt sätt, den var lagom stor (kanske något för stor) och den låg på en södersluttning, öppen mot solen med skogen och berget som skydd mot norr. Det fanns många fler skäl än så, men det fanns ytterligare ett skäl som låg utanför den rationella skalan. Det finns en betesmark.

Betesmarken är belägen mellan gårdscentrum och asfaltvägen och den är … fin. Den böljar och sträcker ut sig. Den har berghällar, surhål,  dungar, enstaka träd, enbuskar och väldigt mycket himmel. När man vandrar omkring på den så är det inte alls som att vara på en åker. På åkrar känner man sig utsatt men på betet är det tryggt och varmt, oavsett väder.

För några år sedan betade Connys ardennerhästar här men efter några års uppehåll så började sly och buskar att breda ut sig. För att göra något men inte behöva skaffa många får i början så pratade vi med en granne, Richard. Det passade honom bra så nu har Richard låtit sina kvigor beta här under två säsonger. Hur har det påverkat? Vad har hänt?

En trång passage har blivit lite lerig. Smalt ställe och tunga djur. Inte så konstigt.

betet004

Gräset har blivit tätare. Och naturligtvis kortare. När man står och tittar ner i gräset så ser det betydligt tätare ut än tidigare. Kanske är det en synvilla när de flesta tuvorna är borta, men det är också så att gräs som betas (eller klipps) lagom hårt bildar en tätare matta.

betet005

Småträd lever ett hårt liv. De som inte hinner bli stora kan dö.

De två bilderna nedanför är tagna på ungefär samma plats. De är tagna vid olika årstider. De första togs i juni för två år sedan och den andra i oktober i år, men det är inte hösten som gör den största skillnaden, det är korna.

betet003

betet009

Det finns minst fyra äppleträd på betesmarken. En del äpplen smakade riktigt gott men det här var nog surt.

Det är intressant med goda äpplen som växer på konstiga platser. Antingen så har någon planterat ett träd med den sort man ville ha ympat på, eller så är det en äppelkärna som har grott. Det är mycket roligare eftersom det i så fall är en unik sort. Framtida studier få ta tag i den frågan.

betet008

Den här flygbilden visar hela betesmarken som är ungefär 5 ha. Man kan tydligt se den gamla gränsen som gick tvärs över hela betet. Gränsen kom till vid Laga Skifte 1844. Det var förmodligen en typisk gränsdragning över skiftet som skulle fördela de olika markslagen jämnt mellan gårdarna. Vår gård köpte så småningom större delen av granngården i mitten av nittonhundratalet.

angsbetet_foto

Betet är inte den mest produktiva marken, men det är en mark som är lätt att tycka om!

Nyare inlägg »

© 2021 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑