Östängs gård

En gård för omställning

Kategori: Gårdssamverkan (sida 1 av 2)

Arbetsdag på Trampverkstan

Den 15 december är det ”Jul på Trampverkstan”. Det kommer att bli en alldeles unik upplevelse med en levande verkstad i den elfria träverkstan. Nissarna kommer att vara i full färd med att tillverka leksaker på beställning. Tomten kommer att vara på plats och det kommer att finnas möjlighet att själv delta i olika hantverksaktiviteter. På gården kommer det att finnas levande djur och i affären går det att köpa lokaltillverkade bruksföremål, grönsaker, honung, ägg, äppelmust och lammskinn.

En sådan dag behöver förberedas och därför träffades vi idag och snickrade, städade och ställde i ordning.

Trampverkstaden är inhyst i ett gammalt magasin som ligger utefter vägen i Knutstorp, utanför Stora Mellby, utanför Sollebrunn, utanför Alingsås.

Där finns inte någon el indragen utan alla maskiner drivs av pedaler, vevar eller andra hand och fotdrivna maskiner. (Lite el finns faktiskt. Ett bilbatteri driver ett dussin lampor. Några syns på bilderna. Under förberedelsedagen lånades el via en förlängningssladd från grannen men den blev inte mycket använd.)

Där finns specialhyvlar av alla de slag och gamla fina verktyg som gör att nästan vad som helst kan tillverkas i trä.

Här lever gammal kunskap kvar och utvecklas.

Trampverkstan är svår att beskriva utan bör upplevas på plats och den 15 december har alla möjlighet att komma dit.

Vi började dagen med att bära runt saker som var på fel plats. Hyvelbänkar skulle flyttas, högar med faner skulle upp på tredje våning, brädor skulle staplas om och hyvlar (det finns hundratals) skulle bäras undan för att senare sättas upp på nybyggda hyllor.

Vi byggde en hage för fåren som ska finnas på plats under marknaden.

Guillaume fick i uppgift att måla en ny skylt som ska sättas upp på fasaden.

Pontus fick i uppgift att bygga ett nytt trappsteg så alla ska kunna ta sig in i huset.

Vi satte upp nya ledstänger till trapporna.

Vi byggde nya hyllor för alla hyvlar.

Nissarna provade ut olika saker som kommer att tillverkas efter beställning under ”Jul på trampverkstan”

Det borrades med handvevad borr.

Det svarvades med fotdriven svarv.

Som alltid blir det mycket gjort när man är många som är med och jobbar. Efter ett par timmars aktivitet tog vi en paus och åt lunch tillsammans innan arbetet i verkstaden fortsatte.

Det kommer att bli en alldeles särskild dag i Trampverkstan den 15 december. Att kunna få en leksak tillverkad på plats kommer att bli en speciell upplevelse för många barn.

Innan vi avslutade för dagen så var skylten klar och nu ska den bara torka innan den sätts upp på gaveln.

Flytt av trappa

Vi har bestämt oss för att bygga ett slungrum i ladan. Hittills så har vi använt det gamla mjölkrummet men det är för litet och väggarna är inte avtorkbara. Vi har funderat fram och tillbaka på hur vi ska göra. Bygga en ny byggnad ute eller bygga ett rum i ladugården där det är cementgolv. Men nu är det bestämt att det blir ladan.

För några år sedan byggde jag en trappa som gick från ladan upp på andra våning ovanför ladugården. Jag byggde den så man gick rakt upp på våningen ovanför. Ska vi få plats med slungrummet som vi har tänkt oss så funkar inte det. Vi behöver mer utrymme helt enkelt. Därför kommer trappan att gå längst med ladugårdsväggen istället.

Eftersom trappan fungerat bra så bestämde vi oss för att helt enkelt vrida på den och bygga en avsats ovanför så man kommer upp. Idag påbörjade jag det arbetet. Alla inomhusarbeten börjar med ett femtonspel eftersom varje utrymme hos oss är belamrat med bra-ha-saker. Jag fick därför flytta tre dörrar, en bänk, en storsäck stenmjöl, en kyldisk, mängder av brädor, nätrullar, isolering och skivor.

Det tog en stund men med lite baxande så kunde jag flytta alltihop själv. Kvar längst väggen stod en blå järnställning som suttit i kostallet förut. Där gick jag bet.

Hur jag än drog så kunde jag inte flytta det. Jonas är bortrest så grannarna fick rycka in på vägen hem. Det är fantastiskt att känna sina grannar så man utan att tveka kan ringa och be dem stanna till.

Medan jag väntade på dem hann jag bygga själva ställningen. Jag kom på att jag kunde ställa en trappstege under trappan och lossa den från sina fästen.

Sedan vred jag den ut från väggen så jag fick plats att bygga en ställning för avsatsen. För säkerhets skull ankrade jag den med ett spännband. När Magnus och Maria kom flyttade vi ut järngrinden och sedan hjälpte de mig att lyfta trappan på plats.

Nu saknas bara några snedsträvor, en förstärkning av ena stolpen, golv på avsatsen och ett räcke men det får bli en annan dag för i morgon är det julmarknad i Larv som behöver förberedas.

Utflyttarkurs

I helgen har vi haft vår första egna kurs. Efter fem säsonger på gården känner vi att vi har lärt oss massor och har en del att dela med oss av. Därför gick vi ut med en bred kurs som innehöll lite av varje när det gäller vad man ska tänka på om man vill lämna staden och skaffa gård.

Det är svårt att nå ut med information så vi fick inte riktigt så många anmälda som vi hade förväntat oss. Dessutom fick vi fyra avbokningar vilket gjorde att vi bara hade fem deltagare. Så här i efterhand så var det bra. Vi har än så länge inte någon bra kurslokal och vädret var visserligen vackert men väldigt kallt. Första dagen åt vi på verandan men till kvällen insåg vi att vi behövde flytta inomhus och det fungerade att klämma in alla i vårt kök eftersom vi var så pass få.

Några av deltagarna anlände redan fredag kväll och installerade sig i wwoofhuset och i wwoofvagnen.

Lördag morgon klockan 09.00 inledde vi med fika och presentation av deltagarna. Det är roligt med kurser och träffar inom det här området för det är spännande människor som söker sig till dem. Människor med drömmar och idéer som vill utmana sig själva och göra något annat av sina liv.

Därefter presenterade vi oss och gav en bakgrund till varför vi gör det vi gör. Alltifrån ett telefonsamtal 2005 som fick oss intresserade av peak-oil och gjorde att Jonas startade www.energikris.nu och förändrade vårt liv via mötet med omställningsrörelsen 2009, försäljning av radhus och halvårslång tågluff i Asien 2012 och grundkurs i permakultur 2012 till gårdsköp 2014.

Sedan visade vi gården och berättade om med- och motgångar under våra år hittills. Läckande tak, trasiga fönster, kollapsande väggar, ruttna bjälkar och annat charmigt som man ofta stöter på när man köper en gård men också hur vi år från år lärt oss att hantera hö, sortera får och hantera de problem vi mött.

Vi var nere i förodlingskammaren och diskuterade pluggbrätten och belysning men också om hur snabbt man växer ur utrymmen som man från början tycker är väl tilltagna.

Vi tittade på verktyg, maskiner och djurutrymmen och avslutade i bigården innan en lunch på en kall veranda.

Efter lunch arbetade vi i skogsträdgården med att skörda vallört och täcka runt träden.

Deltagarna fick smaka på blåbär och sichuanpeppar och vi diskuterade mikroklimat och odlingszoner.

Sedan delade vi plantor och planterade på vårt nygrävda avlopp.

Vi diskuterade snigelbekämpning och välte en ensilagebal för att diskutera mördarsnigelägg.

Vi fortsatte i odlingen och pratade bredgrep, vikten av att täcka jorden, såmaskin, lökdippler, flammaggregat med mera.

Efter en välförtjänt fika hade Jonas en genomgång av vad man ska tänka på när man väljer sin plats på jorden. Kartor som går att hitta på nätet med jordarter, fornlämningar, höjdkurvor, växtzoner med mera gicks igenom. Hustyper och riskkonstruktioner, isolering, virkesdimensioner, skruvar, uppvärmning, solpaneler och annat diskuterades.

Sedan fick de som ville bada bastu och andra via innan vi träffades i köket för en gemensam middag och vidare diskussioner tills deltagarna ville gå och lägga sig.

Vi vaknade till en kylig morgon. Vackert klart väder men väldigt kallt. En av deltagarna, Gabriella, var uppe extra tidigt och fotograferade. Hon tyckte att ankorna gjorde sig bra i det frostiga gräset.

Morgonen inleddes med att vi hand om djuren och gick igenom varför vi skaffat de djur vi har samt för och nackdelar med dem.

Vi diskuterade hur våra hönshus har utvecklats från vårt hästsläp, till första husvagnen och till den sista som vi är mycket nöjda med.

Vi pratade får, lamningar, baggar och varför vi inte har fler får än vi har trots att vi från början siktade på 30 tackor.

Fåren är inhämtade från stora betet eftersom vi ska sortera dem inför slakten. Gabriellafoto igen.

Klockan nio var det dags för en genomgång av permakultur och hur det har påverkat hur vi tänker och hur vi planerar vårt liv på gården. Vi pratade kopplingar, kretslopp, zoner, sektorsanalys och ekologi. Därefter visade vi vårt mobila musteri och diskuterade vikten av att skaffa sig ett nätverk vilket vi gjort i och med vårt gårdssamverkansprojekt.

Sedan tog vi en lång fika med frågestund innan vi gick ut och diskuterade stängsel. Vi började med för och nackdelar med alloxnät och vad man ska tänka på om man väljer den typen av nät. Vi pratade snigelstaket och snigelbekämpning. Därefter blev det en djupdykning i elaggregat, jordning och tråddragning innan lunch. Efter lunch gick vi upp i skogen och klöv en ekstock och pratade mer stängsel.

Resten av eftermiddagen försökte vi svara upp mot det deltagarna ville ha mer av vilket visade sig vara huskonstruktioner och vad man ska titta efter när man åker på visning. Vi surfade på billiga hus på hemnet för att hitta risker och saker att tänka på och sedan gick vi igenom en del litteratur och svarade på frågor innan det var dags för utvärdering, avslut och hemfärd. Tack alla deltagare för att ni kom. Vi har haft trevligt!

Tack Gabriella för dina fina bilder!

Studiebesök från Hjo

Idag har vi haft ett heldags studiebesök från kursen Odling för självförsörjning vid Hjo Folkhögskola. Jonas Ringqvist som leder kursen var även min kursledare på vinterns kurs kring Odla till försäljning. Den här kursen har en mer praktisk inriktning med träffar på Jonas egen gård Bossgården där deltagarna får sköta en odlingsyta och lära sig massor om självförsörjningsodling. Han tog med även förra årets grupp till oss men då var det ett kortare studiebesök. Idag stannade de hela dagen och det kändes ändå som om tiden var knapp. Det är svårt att sluta prata när man väl börjat och när man har en hel gård med många olika verksamheter så blir det ändå bara lite grann om varje sak.

Vi började på verandan med en presentationsrunda så vi skulle veta vilka besökarna var. Därefter berättade jag och Jonas om vår bakgrund och om varför vi skaffat gård.

Seden tog vi en fikapaus i trädgården.

Sedan gick vi upp till hönorna och nördade på detaljer kring hur man kan inreda en husvagn för att få ett effektivt system som är lätt att sköta.

Lucköppnare, bajsbrädor, matautomater, redesstängning och annat gicks igenom. Fördelen med att ha en hel dag på sig är ändå att man hinner nörda ner sig lite grann.

Det bästa med att ha besök på gården är dock att man själv alltid lär sig något nytt. Jonas visar här hur man kan känna på en höna för att veta om hon fortfarande värper.

Jonas provkänner så han ska kunna sortera ut hönor som slutat värpa. Får man plats med två fingrar mellan benen framför kloaken så värper hönan fortfarande men om man inte får plats med två fingrar så värper hon inga ägg.

Vi stannade till vid baggarnas hage och pratade om solcellsladdning av stängselaggregat. Vi har köpt begagnade solpaneler på blocket och med hjälp av en regulator så kan vi hålla batteriet laddat.

Baggarna var nyfikna men höll sig på lite avstånd eftersom det var många nya människor. Vi berättade en del om att ha får men gick inte in så mycket på det eftersom de flesta deltagarna inte har stora gårdar och får kanske inte står först på det de kommer att sätt igång med.

Sedan gick vi upp till skogsträdgården och berättade om tankarna bakom den och hur vi fick den anlagd genom att ordna en kurs i skogsträdgårdsodling.

Vi pratade om träd, buskar och marktäckande växter och hur man tänker kring lä, solinstrålning och samverkan växter emellan.

Vi planterade ett nytt träd i skogsträdgården. Ett äppelträd som heter Belle de Boskop som är ganska känsligt och egentligen vill växa i Skåne. Vi ska se om det kan överleva hos oss genom att bli planterat i lä i skogsträdgården.

Vi gick även en sväng i skogen och pratade skogsbruk, monokulturer, skogsbete och hur vi tänker kring hur vi sköter vår skog.

Biologisk mångfald, betesmark, vallodling och vinterfoder till fåren blev nästa genomgång.

Strategier för att spara steg och effektivisera odlingen lyftes fram men eftersom vi vet att deltagarna ska spendera mycket tid på Bossgården och jobba i deras odlingar så tog vi odlingsbiten ganska grunt. Vi tittade på misslyckad utplantering av bönor, kvickrotsproblematik och mördarsniglarnas framfart. Vi pratade snigelstaket, vildsvinsstaket, rådjursstaket och jordning.

Efter lunch var det dags för ett praktiskt arbetsplats där varje deltagare fick plantera ett äppelträd på samma sätt som vi planterade trädet i skogsträdgården tidigare. Träden är av sorten Karin Schneider på en starkväxande stam som heter Mm 111. De planterades i två rader i förband och är början på en läplantering som ska hjälpa oss att få bukt med vinden i odlingen. Fler träd kommer att följa för att skapa en ridå mellan betesmarken och grönsaksbäddarna.

Varje deltagare fick gräva en grop, bottna med nät, plantera ner trädet men vara noga med att få ympstället över jord. Fylla på och packa med jord och sedan vika in nätet för att hindra sorken från att äta upp rötterna. Därefter på med mer jord innan trädet fick ett stamskydd och en stödpinne. Det är smidigt att ha besökare som hjälper en att plantera träd för många träd hamnade i backen på kort tid.

Det blev väldigt tydligt för deltagarna att det är bra om man kan samla många människor när man vill ha mycket gjort på kort tid och därmed var det lätt att berätta om nyttan av vårt gårdssamverkansprojekt.

Efter trädplanteringen var det dags för nörderi kring biodling.

Jonas behövde gå igenom kuporna och kontrollera om bina börjar förbereda sig för att svärma och då passade det bra att visa och berätta om biodling för deltagarna.

Han hittade en del drottningsceller och gjorde fyra avläggare under tiden som jag tog med deltagarna ner i trädgården för att prata permakultur och avsluta studiebesöket med frågestund och en runda där deltagarna fick dela med sig av sina intryck av dagen.

Öppen arbetsdag

Idag var det dags för den årliga öppna arbetsdagen. Tolv vuxna och fem barn får uträttat mycket på en dag. I huvudsak är det medlemmar i vårt gårdssamverkan-gäng som kommer på våra arbetsdagar men vi har också några andra stammisar som alltid ställer upp när det vankas arbete.

Idag hade vi tre arbetsstationer. Kvickrotsgrävning, trädplantering och vedkap/klyvning.

Planen i år var att låna en vedklipp som finns i grannskapet. Den tar bara smala träd så det är vad vi har fällt i år. Sedan gick vedklippen sönder och det jobb som var planerat att ta en dag kommer nu att ta väldigt många dagar. Högen blev något mindre under dagen men det lär dröja innan den är borta. Det där med att vara klar med veden till påsk gick sådär i år.

En del blev i alla fall både kapat, kluvet och staplat.

Vi har planterat äppleträd två år i rad. Första året blev planteringen kanonbra och alla träd överlevde. Förra årets plantering blev inte lika lyckad. Värmen gjorde livet hårt för träden och vi var kanske inte heller lika noggranna med vattning och planteringen som första året.

Det gjorde att vi blev tvungna att ersättningsplantera en del träd. Ungefär 30 träd kom i jorden under dagen. Vi har dessutom beställt fler träd som är mer starkväxande men de får planteras en annan dag. Totalt ska vi plantera drygt 60 träd i år.

Ett antal nya bäddar blev också grävda. Här ska vi sätta lök i veckan. Trots två vändor med grisar, två vändor potatis och en vända lök i rader så finns här fortfarande en hel del kvickrot. Den måste bort för att det över huvud taget ska vara någon idé att försöka odla i bäddar. Vi kom en bra bit på väg i fyra bäddar och de kommer att gå lätt att gräva färdigt en annan dag.

Tack alla vänner som kom och hjälpte till idag. Det känns alltid lättare efter en arbetsdag som denna då mycket blivit gjort.

Gårdssamverkan som samarbetsmodell

Under 2017 och 2018 har vi med stöd från EU:s jordbruksfond genom Leader Göteborgs insjörike genomfört ett projekt kallat Gårdssamverkan och mobilt musteri. Syftet med projektet var att utarbeta en samarbetsmodell som syftar till att sporra och inspirera småskaliga jordbrukare att ta steget till att producera åt fler än sig själva. Sex gårdar har ingått i projektet. Nu är det dags att slutredovisa projektet för Jordbruksverket så här kommer en sammanställning av våra erfarenheter och rekommendationer när det gäller gårdssamverkansdelen av projektet.

Förr i tiden fanns ofta flera generationer verksamma på en gård vilket gjorde att tillgången på arbetskraft var god. Idag sköts många små gårdar av en eller två vuxna som dessutom ofta lönearbetar på annat håll. Det gör det svårt att få större arbeten genomförda och verksamheten blir sårbar vid sjukdom. Det gör det också svårt att kunna ta ledigt och resa bort. Vi ville inom projektet testa en modell där flera gårdar samverkar och lär känna varandra och varandras verksamheter, sporrar varandra och prövar nya vägar. Under två säsonger har vi därför genomfört arbetsdagar hos varandra. Varje gård har haft rätt att ta ut en arbetsdag per år då vi träffats på gården och genomfört större arbeten.

Första årets arbetsdagar:
Östängs Gård; plantering av 75 äppleträd samt stängsling av 0,5 hektar med två meter högt viltstängsel
Snickarbo: Lieslåtter av äng samt hässjning, trädfällning
Edshults gård: Hamling av träd samt rensning och rivning av loft i ladan
Ränne gård: Röjning av lada både på loft och undervåning
Skarabergsvägen; Målning med Falurödfärg och byte av fasad

Andra årets arbetsdagar:
Östängs Gård; Klyvning av ekstolpar och stängsling av skogsbete
Snickarbo: Stängsling av ca 2 hektar bete, klyvning av ekstolpar, anläggning av odlingsbäddar, friläggning av stengärdsgård
Edshults gård; Utgödsling av fårbädd, hamling av träd, lieslåtter av äng
Skarabergsvägen: Utgödsling av fårbädd, rensning av grönsaksodling
Köksträdgården i Mölnemad: Anläggning av odlingsbäddar, täckning av gångar, rensning, utspridning av organiskt täckmaterial

En arbetsdag går till så här: Den ansvariga gården bjuder in, ger viss information om vad som ska göras och specificerar om extra verktyg behövs tas med. Vi träffas sedan på gården på morgonen och går igenom arbetet för dagen. Oftast är det mer än en syssla som ska göras och då väljer var och en vad den vill göra. Vi äter gemensam lunch och tar oss då också tid att umgås och lära känna varandra. Sedan fortsätter arbetet till klockan 16.00. Alla vuxna i projektet som har möjlighet deltar. Är man upptagen med annat är det ok att utebli, men alla gårdar har varit representerade vid i stort sett alla tillfällen. Till arbetsdagarna har vi också bjudit in intresserade att delta. Det finns många människor som längtar ut till landet och som vill ta del av arbetet och träffa personer som redan är verksamma på landsbygden. Som mest har vi varit 20 vuxna deltagare.

Vinster:

  • Vi lär oss av varandra.
  • Vi åker på gemensamma studiebesök.
  • Vi lär känna varandra och får ett starkt socialt nätverk.
  • Vi hjälper varandra även mellan arbetsdagarna.
  • Vi lär känna varandras gårdar, vilket gör att vi kan hoppa in och hjälpa till vid sjukdom och semester.
  • Vi har vid flera tillfällen hjälpt varandra när någon varit bortrest.
  • Nya samarbeten utvecklas. Till exempel hyrde några gårdar gemensamt en maskin en helg för att gödsla ut ströbädden på respektive gård.
  • Vi har börjat låna saker av varandra, t.ex. hästsläp och släpkärror.
  • Vi har fått gjort saker på gårdarna som inte blivit gjorda på många år, då arbetena har varit för stora för att klara av utan hjälp.

Alla gårdar som varit med från början är fortfarande med i samarbetet och en gård har tillkommit. Alla gårdar har tagit ut alla sina arbetsdagar, utom Ränne gård som inte tog ut någon 2018. Alla gårdar har upplevt arbetsdagarna som mycket positiva och uttrycker att de vill fortsätta även efter projektet är slut.

Ett gårdssamverkansprojekt öppnar också flera andra möjligheter. Vi har redan nu under projekttiden byggt ett mobilt musteri som bekostats av projektet och förvaltas av våra gårdar i en ekonomisk förening. Musteriet ägs av Studiefrämjandet, som varit projektägare under projekttiden. Musteriet ger gårdarna möjlighet att få en liten inkomst vid sidan av annat som produceras på gården. Det ger oss en möjlighet att träna på samverkan, marknadsföring och att sälja, vilket vi alla har god nytta av att bli bättre på.

Det är många saker som man kan ha nytta av på en gård men som inte behöver ägas av var och en. Under projekttiden har vi börjat diskutera flera saker som vi skulle vilja samäga som t.ex. bobcat, minigrävare, mobilt sågverk, flismaskin eller tvåhjulstraktor. Ett stort problem i ett småbruk är att det alltid finns saker som behöver göras, men en begränsad tid att göra det på. Enkla maskiner som samägs kan göra stor skillnad. När vi hyrde en maskin för utgödsling tog arbetet bara en dag för en person. Det kan jämföras med en hel veckas arbete för två personer, vilket var fallet när vi gjort det för hand tidigare år. Det är ohållbart att varje gård ska skaffa alla maskiner, men genom samägande och inköp av begagnade maskiner kan det göra stor skillnad. Utan gårdssamverkansprojektet där vi umgåtts och lärt känna varandra, hade tankar på samägande inte varit möjligt. Det kräver tillit och tilltro att äga saker ihop. Efter två år i vårt gemensamma projekt känner vi en samhörighet som gör att vi kan våga satsa framöver. Det gör också att vi startat en ekonomisk förening. Vi har därmed kunnat söka ett livsmedelstillstånd för vårt mobila musteri i stället för att varje gård ska söka för sin verksamhet. Många möjligheter öppnar sig när man väl lär känna varandra.

Tips till dig som vill starta ett gårdssamverkansprojekt:

  1. Ta reda på vilka småbruk som finns i din närhet/kommun.
  2. Ta kontakt och bjud in till en träff där ni lär känna varandra och där alla får berätta kort om sin gård och sin verksamhet.
  3. Presentera idén med gemensamma arbetsdagar. Förklara syftet och vinsterna enligt ovan.
  4. Var noga med att bestämma vilka tider som ska gälla samt hur ni gör med fika och lunch. Antingen står gården som ansvarar för arbetsdagen för fika och lunch till alla eller också tar alla med sig egen lunch och fika. Vår erfarenhet är dock att det har en positiv effekt om de som kommer och arbetar blir bjudna på lunch och fika. Se i så fall till att detta går att förbereda i förväg så ingen blir upptagen i köket under arbetsdagen.
  5. Bestäm datum för era arbetsdagar.
  6. Se till att ni har en sändlista via e-post alternativ en grupp på internet där ni kan kommunicera med varandra.
  7. Räkna med att de som är värdar för dagen får en arbetsledande funktion med att till exempel se till att allt material och verktyg finns på plats, förklara och visa. Som värd hinner man inte delta så mycket i själva arbetet.
  8. Börja varje arbetsdag med en kort presentation av gården och en genomgång av dagens arbete
  9. Avsluta varje dag med en sammanfattning av vad ni har fått uträttat och ett tack till dem som har deltagit.
  10. När ni har genomfört några arbetsdagar så bestäm gärna en träff där ni diskuterar igenom om ni vill utöka samarbetet på något sätt. Alla gårdar måste inte ingå i alla samarbeten, utan försök hålla en öppen attityd så ingen känner sig tvingad att delta.

Bossgården och Wardins Gårdsprodukter

Idag har vi varit på studiebesök med vårt projekt Gårdssamverkan och mobilt musteri. Det är det sista innan projektet avslutas runt årsskiftet. Idag bar det av till Bossgården utanför Falköping där Jonas Ringqvist tog emot. Han och hans fru Sanna odlar grönsaker för försäljning på marknader, via prenumerationer och REKO-ring. De har lång odlingserfarenhet på över 20 år. Jonas är också kursledare för den halvtidskurs som jag ska gå i vinter. 

Gården de bor på är en gammal gård där uthusen har vasstak. Bara det ger poäng. 

Det är härligt med studiebesök bland likasinnade så man kan nörda ner sig i pluggbrätten och vilka storlekar som är optimala. Bossgården har en odlingstunnel där de har fyra bord för att driva upp plantor. Borden kan hålla vatten och är precis avpassade för brättena. 

Sedan några år tillbaka så har de en kylcontainer där de använder halva för att skölja och packa grönsaker och halva som kylrum. Kylrummet gör att de kan skörda kontinuerligt och därmed minskar stressen. 

Just nu fanns det inte så mycket i kylrummet mer än massor av vitkål. 

Packavdelningen värms upp av kylaggregatet vilket är en stor fördel så här års men inte lika positivt mitt i sommaren. 

Jonas har också byggt en löktork. Ett mindre utrymme där de lägger in den nyupptagna löken med blast i säckar ovanpå pallar. 

I ena hörnet finns en fläkt som blåser ner luft till botten av utrymmet under pallarna. Luften passerar upp genom löklagret och torkar därmed ut löken. 

På bossgården odlar de i fasta bäddar som de anlägger med hjälp av en gammal potatiskup som de tagit bort mittenkupen på. Gångarna blir v-formade och väldigt smala men efter att man gått i dem och kört med hjulhacka så breddas gångarna efter ett tag. 

För att minska arbetet så täcker Bossgården alla skördade bäddar med plansiloplast. Plansiloplastens svarta sida läggs uppåt eftersom det ökar värmen i jorden och därmed aktiviteten längre in i den kalla perioden. När Jonas lyfte på plasten såg man tecken av ett enormt mikroliv därunder. Bossgården täckodlar inte med organiskt material men täcker ofta bäddarna antingen genom att grödorna sätts tätt eller med plast eller markduk. Organsikt material tillförs i form av komposterad ströbädd från får och kor samt genom att skörderester hackas ner i bäddarna. 

Inne i odlingstunnlarna är det inte slut på säsongen. Här växer vinterportlack, machesallat, spenat m.m. I en annan tunnel växte huvudsallad för skörd i november. Salladen växer långsammare så här års men den växer ändå under fiberdukstunnlar inne i växthustunneln. Sallaten såddes i brätten i augusti och planterades ut i september. Det är en större risk att odla så här års. Allt lyckas inte lika bra som under sommarsäsongen men det går ändå att ha färska grönsaker på det här sättet långt in på vintern. Arrangemanget med tunnel i tunnel ger tio graders högre temperatur i de små tunnlarna jämfört med utetemperaturen under vintern.

Sedan gick vi och tittade på Jonas fantastiska hönshus. Det är byggt på hjul. Här visar Jonas utrullningsredet som bör ha en lutning på 7 grader för att vara optimalt och inte byggda på känsla som våra är… Det finns speciella redesmattor att köpa. Vi använder vanlig astroturf men de riktiga redesmattorna har hål vilket gör att man inte behöver ta ut och rengöra dem lika ofta.

På andra sidan kliver hönorna in bakom skynket för att lägga sina ägg. På eftermiddagen när äggen hämtas så fälls träställningen som hönan står på upp och fäster i elektromagneten som sitter till höger om skynket. Elektromagneten håller fast ställningen tills hönorna har gått och satt sig för kvällen. 

I andra änden av hönshuset finns sittpinnarna ovanför en gödselbinge där allt gödsel samlas upp och töms efter behov. Ovanpå gödselbingen ligger ett galler för att hönorna inte ska gå i skiten. 

Det finns två lampor i hönshuset. En ovanför sittpinnarna och en ovanför golvet. Den ovanför golvet släcks först med hjälp av en timer. Den ovanför sittpinnarna är svag och ger bara ett ledljus och släcks även den via en timer men en timme senare än den andra lampan. Det gör att hönorna tar sig upp mot ljuset där lampan finns. När den väl släcks bör alla hönor sitta på plats och då släpps också ställningen framför redena ner eftersom de är kopplade på samma timer. På morgonen när hönorna vaknar så är redena öppna så hönorna kan gå in och lägga ägg. Man slipper alltså hönor som sover i redena vilket gör att man slipper mycket av smutsen där. 

På utsidan är en lucka fäst som även den är kopplad till en timer. Luckan stängs och öppnas långsamt och gör att man slipper passa på hönorna. Luckan kan styras av timer eller av ljussensor.

I år har de utökat odlingarna med  ytterligare 1000 kvadratmeter och en tvåhjulstraktor. Både Sanna och Jonas arbetar heltid med odlingarna och i år har de dessutom kunnat ha en person anställd på halvtid för att sköta skörden. De börjar komma upp i storlek så en tvåhjulstraktor lönar sig trots att den kostar en hel del i investering. De använder den som gräsklippare, för att hacka sönder skörderester och för att ytkultivera bäddarna. 

Det är fascinerande att de på den lilla yta de har uppodlat kan försörja sin egen familj och dessutom ha en anställd. 

På bilden ovan ser ni hela området. Den fyrkantiga grå delen till vänster är den del de anlagt odlingsbäddar på i år. Det är inte stor yta och ändå så produktiv. Tänk så mycket mat som skulle kunna produceras i Sverige om man la upp det hela annorlunda. 

Sedan nördade vi en del på såmaskiner. Den övre är en Sembdner köpt på Lindbloms som Jonas i princip bara använder till att så rädisor med. Den undre är en Jang köpt på Johnnys Selected Seeds som de använder till det mesta andra. 

En såmaskin vill vi verkligen ha. Vi pratade också om krattor, stutar, säljkanaler, lerklining och massa annat. Sedan åt vi medhavd matsäck innan vi åkte vidare till Wardins gårdsprodukter. Där tog Maria Wardin emot och började med att visa oss sitt tillagningskök. Där gör hon sirap, marmelad, tomatsås och mycket annat. De har fått sitt kök godkänt trots att de inte har kommunalt vatten. De använder gårdens vatten till disk men om de behöver vatten i själva produkterna så har de kommunalt vatten som de hämtar i dunkar.

På ett ställe i odlingen så har de byggt upp höga bänkar i form av två E vända mot varandra där de täcker och odlar tidigt på året. Bra skördehöjd var det dessutom. 

I den gamla ladugården har de gjort i ordning en utställningslokal men vattenhoar och utgödslingsrännor är bevarade. 

När man är ett nördgäng på studiebesök så kan man gå igång på det mesta.

En del av oss gick igång på en dieseldriven, vevstartad tvåhjulstraktor medan andra mest gick igång på ett sågverk.

Wood-Meizer LT10 var ett väldigt smidigt sågverk som var lätt att sköta och inte krävde mycket handkraft.  Eftersom det är dyrt att få virke uppsågat så är vi många i projektet som är sugna på ett sågverk. Kan man dessutom få det mobilt som musteriet så kan vi ju enkelt köra det mellan gårdarna. 

Hos Wardins har de en bär och fruktodling inhägnad med Alloxnät precis som vi. Längst ner har de behövt sätta upp hönsnät eftersom hararna har gnagt sig igenom alloxnätet. Det problemet har inte vi haft än men det gäller att vara vaksam. 

Wardins odlar helt annat än Jonas och Sanna. Här har man gräsmatta där man jordfräser upp bäddar som man sedan täcker med gräsklipp hela säsongen. Anledningen till att man vill ha gräsmatta är just att man använder gräsklippet som gödning. Här täcks inte någonting med plast. Varken jorden eller grödorna. Inte ens kålen täcks med insektsnät under säsongen. Två helt olika studiebesök hos kunniga människor som villigt delade med sig av sin kunskap och sina erfarenheter. Trötta men nöjda åkte vi hem igen. I morgon ska vi invintra mustvagnen.

Projektet Gårdssamverkan och mobilt musteri har fått stöd från EU:s jordbruksfond genom Leader Göteborgs insjörike.

Dag två på studieresan

Idag vaknade vi på Sillegården vid Frykens strand. Ett mysigt pensionat där vi fick ett litet hus för oss själva. Efter gårdagens besök på Ridgedale kände vi oss alla både trötta och inspirerande. Det är lätt att få mindevärdeskomplex när man besöker ett sådant ställe och vi hade långa diskussioner om vad vi själva vill och vilka liv vi vill leva. Vi tog en lugn morgon och åt frukost i lugn och ro i en vacker matsal.Sillegården återvänder vi gärna till. Det kändes bra att kunna sitta i lugn och ro och prata igenom saker och ting.

Sedan åkte vi vidare söderut till hantverks- och konstnärskooperativet Not Quite. Där möttes vi av Lisa som visade oss runt på det gamla bruket. Där pågår en mängd verksamheter. Under sommaren pågår konstutställningar och många hantverkare och konstnärer hyr in sig på området i olika ateljéer. Där finns också gemensamma verkstäder för trä och keramik som man kan hyra samt gemensamma utställningslokaler. Bruket har varit ett pappersbruk och hela linan finns kvar intakt.  Utomhusmiljön var full av intressanta saker som detta ”pumpaträd”.
I helgen hade de haft ”Glupsk på Dalsland” i två dagar med massa aktiviteter. En sak som vi tar med oss hem är smart konstruerade marknadsbord som är lätta att bygga men också att ta ner och ställa undan. 

Alla hantverkare och konstnärer har en gemensam butik där de säljer sina saker.  Där fanns mycket intressant att titta på. 

Vi besökte också bageriet med en fantastisk vedugn som eldas varje dag och där de bakar bröd.  Eldningen sker på baksidan av den massiva massugnen och när den blivit tillräckligt varm får elden brinna ut innan de bakar i ugnen dagen efter. Vi åt lunch och diskuterade ekonomisk förening med deltagarna från Not Quite. Vi har precis fått vår egen ekonomiska förening godkänd hos bolagsverket vilket gör att vi nu kan ansöka om godkännande från Miljöskyddskontoret och sedan sätta igång att musta. På vägen hem fortsatte diskussionerna och vi stannade även till och köpte en del utrustning som fattas i mustvagnen. Skönt att vara borta men faktiskt ganska skönt att komma hem också.

Projektet Gårdssamverkan och mobilt musteri har fått stöd från EU:s jordbruksfond genom Leader Göteborgs insjörike.

Arbetsdag på Köksträdgården i Mölnemad

Idag var det dags igen. Femte arbetsdagen i projektet gårdssamverkan och mobilt musteri skedde hos Andy och Lena som driver ett andelsjordbruk fem kilometer ifrån vår gård. De har odlat i flera år men har i år utökat med ett tunnelväxthus för tomater, gurka, paprika och lite annat samt en mängd bäddar ute på en åker. I dagsläget har de 30 andelar men räknar med att utöka med fler åren som kommer. De odlar i 70 centimeter breda bäddar med gångar täckta med tidningar och halm. Som alltid när man anlägger ny odlingsyta så har man för lite tid och de är det en bra hjälp med en rejäl arbetsdag. Vi började med att lägga ut alla tidningar som fanns i gångarna som vi sedan täckte med halm. Ytan har varit täckt med plansiloplast och är därför relativt ogräsfri. Andy märker ut bäddarna med snören och så skottade vi upp jorden ifrån det som ska bli gångar i ramar som blir bäddar. När bädden är gjord tas ramen bort och sådderna kan ske.

Några ägnade tid åt att rensa bland tomaterna i tunnelväxthuset.Det blir väldigt mycket, otroligt goda tomater i ett såpass stort växthus. Vi  hann också med att rensa en hel del bäddar från revsmörblomma, groblad och kvickrot.

Till våra arbetsdagar kommer dels de som bor på gårdarna som ingår i projektet men även andra människor som av en eller annan anledning är intresserade av att skita ner sig och ta i under en dag. Det är alltid väldigt trevliga människor på arbetsdagarna och fikastunder och luncher är trevliga avbrott. 

Foto: Emelie Andersson

När tidningarna var slut och de uppmarkerade gångarna grävda övergick vi till att täcka en stor bit åker med ensilage. Balarna kommer ifrån en mjölkbonde i närheten. När man hanterar stora mängder ensilage så blir det alltid några balar som går sönder eller blir dåliga för att fåglar hackar i plasten. Många bönder tar då av plast och nät och låter dem ligga någonstans där de inte är i vägen tills de blivit jord. Dåliga ensilagebalar är för många ett avfall och därmed ett problem men om man vill odla grönsaker så är dålig ensilage en tillgång för att öka mullhalten i jorden, använda som täckmaterial mellan grödor och runt bärbuskar. Svårast var att få ner balarna som låg staplade på varandra. Vi höll på med ensilaget i flera timmar men åkern som skulle täckas är stor och balarna många så det kändes som ett enormt stort jobb som Andy och Lena får fortsätta med själva en annan dag. Vi kände dock, som alltid efter en arbetsdag, att vi fick gjort rätt mycket. 

Projektet Gårdssamverkan och mobilt musteri har fått stöd ur EU:s jordbruksfond via Leader Göteborgs insjörike. Projektet drivs av Studiefrämjandet i Alingsås.

Arbetsdag hos David och Frida

Idag var det återigen dags för arbetsdag inom projektet Gårdssamverkan och mobilt musteri. Denna gång hos David och Frida i Edshult. Huvuduppgiften för dagen var att slå en äng. Torkan i år gör att det växer oerhört dåligt så det var inte mycket att slå men vi fick i alla fall ihop en hässja. Frida och David har slagit ängen med lie i många år och tar varje år bort allt gräs. Det gör att marken blir magrare och magrare och det i sin tur gör att fler och fler blommor trivs. Blommor som konkurreras bort av gräs och annat om marken får mer näring. Det är viktigt att ängen slås så att stråna skärs av för att växterna ska trivas. Det fungerar inte att göra med maskin utan ska göras som det gjordes förr. För att det ska gå att slå med lie så måste den vara riktigt vass. Vissa blad ska slipas och andra ska knackas vassa. En slipad eller knackad lie skärps till med ett bryne eller en så kallad vispesticka efter varje slagen rad. Slipning och knackning görs däremot efter ungefär en halv dags arbete. Egentligen är det fel att kalla det för att slå gräs. Man slår inte gräset utan man skär av det. Det är en teknik som man behöver träna in. Slår man av gräset så orkar man inte så länge men om man har en riktigt vass lie och skär av gräset kan man hålla på flera timmar utan att det blir för jobbigt. Det är ont om ängar som slås med lie och det gör att många av blommorna är sällsynta. David och Frida har märkt en ökad artrikedom och ängen har många sällsynta blommor idag istället för de nässlor och hallon som växte där när de började. Ängen ligger oerhört vackert med utsikt över Färgen. Eftersom det är så extremt ont om foder i år så är det viktigt att ta vara på allt som finns. Vi rev också ett gammalt staket som ska ersättas med ett nytt. Vi hamlade därför också en lönn som ska bli vinterfoder till fåren. Alla grenar skars av och sedan buntades grenar med löv ihop för att hängas på tork i ladan. Sista jobbet för dagen blev att gödsla ut vinterns ströbädd. Det är alltid ett skitgöra. Fåren trampar och trampar och halmen dränks i urin och fårskit så det blir till en tjock kaka. Ströbädd låter som något fluffigt men det är snarare tungt och kompakt som cement och luktar tungt av ammoniak. Inte världens trevligaste jobb men när man är många går det förvånansvärt fort. På våra arbetsdagar är alla välkomna – stora som små. Man behöver inte vara med i projektet utan bara ha lust att prova på livet på landet för en dag. Man lär sig alltid något nytt och det finns alltid människor som är bra på att förklara och lära ut olika sysslor. Vi jobbar ganska hårt men tar också rejält med rast för fika och lunch vilket är nog så viktigt eftersom det är då vi hinner prata med varandra. 

Projektet Gårdssamverkan och mobilt musteri har fått stöd ur EU:s jordbruksfond via Leader Göteborgs insjörike. Projektet drivs av Studiefrämjandet i Alingsås.

Äldre inlägg

© 2019 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑