En gård för omställning

Kategori: ladugård (Sida 2 av 2)

Rasande väggar och tak

Läckande tak ger ruttnande bjälkar. Speciellt om bjälkarna dessutom varit utsatta för kondens från mjölkkor som stått i utrymmet under. När vi köpte gården så hittade vi en avruttnad bjälke som vi påtalade för förra ägaren som då åtgärdade den innan vi flyttade in. Efter hand så har väggen under bjälken börjat luta allt mer och takbjälkarna i före detta kostallet har blivit hängande i luften då väggen som de lutar sig mot har gett sig av utåt. Denna vägg bär dessutom upp snedbjälkar ovanför som nu inte längre har en vägg att vila på. p1180394Väggen har glidit ut minst sju centimeter och bjälkarna har inte längre någon vägg att vila på. Det hela har sett värre och värre ut under året som gått och vi har känt en viss oro för vad som ska hända om det kommer ett rejält snölager på taket. Vi kontaktade en timmerman i Vänga som är pensionerad numer men som kan det mesta om gamla ladugårdskonstruktioner. Han var vänlig nog att komma och titta på vår vägg och gav oss goda råd. För någon vecka sedan fällde vi en halvstor gran som vi gjorde till en fyra meters stolpe som förankrades under en vågrät bjälke som vi lyfte upp med hjälp av en domkraft under stolpen. p1180390I söndags så började vi så smått att åtgärda väggen. Vi lånade ihop ett ytterligare antal domkrafter och lyfte bjälkarna i kostallets tak så vi kunde ställa under nya bärande stolpar under dem innanför den lutande väggen. Inte helt perfekt med verkstadsdomkrafter eftersom de har hjul. Det fick bli några spikar kring hjulen för säkerhets skull.p1180410Sedan körde vi in traktorn i ladan och knuffade tillbaka väggen. Det gick ganska lätt men om vi backade traktorn igen så gav väggen sig iväg utåt igen. Vi fick sätta snedsträvor på ladusidan av väggen som höll den på plats. p1180399Därefter tog jobbet stopp. Vi visste inte riktigt hur vi skulle gå vidare. Det visade sig att bjälken ovanpå den lutande väggen var i princip helt genomrutten. p1180419Det fanns bara ett skal kvar och stolparna hade inte längre något att stå på. Vi insåg att vi nog skulle vara tvungna att byta ut den helt. p1180413Vi började ta bort ruttna brädor i kostallets tak och det var många som var helt bortom räddning. Jag (Ylva) har gått igenom taket med ett ben vid ett tillfälle och det är nog väldigt tur att det inte hänt någon mer olycka med tanke på takets skick. p1180398Man ser en klack i ändan av varje bjälke som förut legat på väggen. När väggen glidit iväg så finns det inte längre något som bjälken vilar på. Vi ringde vår kontakt igen och har nu fått fler tips så vi vet hur vi ska gå vidare. Ovanför kostallet är ett loft och taket ovanför loftet består av sneda långa bjälkar som går ihop i nock. Bjälkarna står på väggarna och har hållits ihop av bjälkarna i kostallets tak. p1180417På bilden ovan syns hur den sneda bjälken är helt rutten i botten mot den vågräta bjälken som också är helt rutten. När väggen har gett sig iväg och bjälkarna ruttnat så finns det inte längre något som håller ihop de långa lutande bjälkarna som bär upp taket. Det är naturligtvis inte bra men nu tror vi att vi vet hur vi ska göra för att åtgärda felet.

Fortsättning följer … när vi har hunnit fortsätta med arbetet.

Drömmar och planer

Högsäsongen är över och arbetsbördan är plötsligt mindre. Det känns väldigt skönt men samtidigt innebär det att tankarna på alla möjligheter som finns på en gård börjar snurra i huvudet. Det är farligt att sitta ner. p1180281Det finns så mycket roligt vi kan göra. Vi tänkte dela med oss av lite planer och drömmar. En del kommer aldrig att genomföras eftersom planer ändras ju mer erfarenhet vi får. En del kommer aldrig bli av för att vi inte kommer att ha råd eller tid – men utan drömmar så skulle inget bli av.

Energi:
Solceller för elproduktion: Vi har många tak i rätt läge och skulle kunna installera solceller som täcker hela vårt årsbehov av el även om vi kör elbil. Det skulle kännas väldigt bra att producera el själv och minska behovet av kolkrafteldning på kontinenten.

Batteripack: Genom att kunna ladda batterier när solcellerna producerar mycket el så kan man minska sin elförbrukning från nätet ytterligare. Ett batteripack med rätt storlek skulle kunna försörja oss med el på nätterna under sommaren. Det skulle också kunna användas till att hjälpa till med el när vi har hög förbrukning. Det skulle minska effektavgiften som i nuläget kostar mer än själva elen.

Ackumulatortank för varmvatten: Vi har installerat en vattenmantlad köksspis som inte är igång eftersom vi ännu inte har köpt någon ackumulatortank för att lagra varmvatten. Om vi skulle elda i den utan vatten så skulle den gå sönder. Vi vill ha en tank med solslinga så att vi kan koppla in både vedspis och solpaneler på taket. Idag värmer vi vatten med el. När vi flyttade in fanns vattenburen värme i alla element och de värms med ved, men varmvattenberedarna är kopplade till el vilket gör att vi inte behöver elda för varmvatten på sommaren.

Solvärme för varmvattenproduktion: Paneler för varmvattenproduktion på taket känns givet som komplement. Då kan vi elda i köksspisen på vintern för varmvatten och mys, men slipper elda på sommaren då solen skiner. Dessutom kan vi duscha så mycket vi vill när solen värmer vattnet.

Kakelugn. Vi har en kakelugn i bruk av de tre som finns i huset. Det är en fyrkantig kakelugn i vardagsrummet. Eftersom vi har flyttat sovrummet så finns det anledning att restaurera en av de runda kakelugnarna också, den som är i gästrummet. Det skulle ge bättre värme vid elavbrott. Kanske skulle vi då passa på att installera en insats i öppna spisen i arbetsrummet. En insats har högre effekt och ger snabbare värme än en kakelugn. Å andra sidan värmer den inte under resten av natten som kakelugnar gör.

Odling:
Frukt och bärodling. Vi har beställt äpple- och päronträd som kommer till våren. De ska bli del av en framtida frukt och bärodling. Den vill vi utveckla men vi vet inte riktigt hur än. Vi tänker mångfald både när det gäller träd och buskar. Det svåra är nog att planera så att fruktträden blir lättskötta när det gäller ogräs och gödning.

Skogsträdgården: Fler träd och buskar men framför allt vill vi utveckla markskiktet med perenna grönsaker och marktäckare.

Grönsakerna: Fyra skiften färdiga med 24 bäddar i varje och därutöver fyra skiften på åkern med potatis, morötter, lök och kål.

Växthus: Vi vill ha ett STORT växthus med murad norrsida. I den sidan vill vi ha en eldstad av något slag så vi kan stödvärma vid tillfällig frost. Det ska vara en tung eldstad som avger mild värme under ganska lång tid. I växthuset vill vi odla tomater, gurka och paprika men också ha några träd och buskar som är extra värmekrävande.

Biokol: Någonstans, kanske norrsidan i växthuset, skulle kunna innehålla en biokolsanläggning. Där vill vi tillverka biokol av rester från skogen som vi kan gräva ner i bäddarna för att gynna mikrolivet. Det skulle dessutom ge grillkol som bonus, och värme till växthuset. Om det är möjligt med den här kombinationen så skulle vi bara kola när växthuset behöver värme.

Byggnader:
Bastu: Vi har en vagn på gång där vi vill inreda en bastu. Utanför bastun vill vi bygga en utomhusdusch. Det är skönt att kunna duscha av sig efter bastun.

Mobilt hönshus: Husvagnen som ska byggas om är redan på plats så detta projekt ligger inte långt bort i tiden. Det ger oss möjlighet att ha dubbla flockar hönor under sommarhalvåret och sedan en flock under vintern. Att inreda en vagn gör också att man kan flytta runt hönorna till nya beten.

Tillagningskök: Det finns många regler när man ska förädla livsmedel för försäljning. Det är svårt att få tillstånd att göra det i sitt eget kök mer än vid enstaka tillfällen. Vill vi få gården att gå runt ekonomiskt så är det ett viktigt tillskott med förädlade livsmedel som sylt, marmelad och saft.

Kylrum: Äpplen förvaras bäst vid noll grader. Vi har jordkällare men de är för varma. Ska man sälja äpplen under hela vintersäsongen är ett kylrum kanon att ha. Det kan också vara till hjälp vid grönsaksskörd. Då kan man skörda dagen innan en marknad och slippa gå upp så tidigt på morgonen.

Pub: Ovanför tillagningsköket har vi ett loft som är ganska ruttet. Det vill vi laga och sätta in fönster i. Sedan behöver vi bygga upp en vägg och inreda så vi får en gemensamhetslokal som går att använda sommartid. Där kan man ordna byapubbar, musikkvällar, samkväm och annat skojigt.

Grönsakspackningslinje: För att få hanteringen av grönsaker smidig behöver vi ha ett ställe nära odlingen där vi kan blada av och packa grönsaker. Det behöver vara under tak så man kan stå där både vid väldigt stark sol och vid regn. Det kan också användas för avhärdning av plantor som ska ut i landet på våren.

Marker:
Permanenta stängsel: Runt alla våra beten vill vi sätta upp permanenta elstängsel med ekstolpar och bra grindar så vi enkelt kan kan flytta runt fåren.

Skogsbeten: Vi vill restaurera de skogsbeten som funnits och som nu blivit ren skog. Det är de skogsskiften som är närmast gården. Där växer idag ekar som inte riktigt mår bra eftersom granar och tallar växer för nära. Fäller vi en del träd så kommer solen åt marken och gräset kan växa upp och ge beten åt djuren. När det är riktigt varmt på sommaren så tror vi det är bra för fåren att ha gott om träd att söka skugga under.

Vallar: Vi vill lägga om alla våra vallar med örter och andra växter som passar får. Inte så mycket rödklöver och inte så mycket grova gräs.

Damm: På vårt stora bete finns en hel del våta partier med mycket älggräs och veketåg. Där vill vi gräva ut en stor damm med en ö i. Vi kan inte plantera in fisk i våra två dammar eftersom vi har en stor population av vattensalamandrar. I en ny damm skulle vi kanske kunna plantera in fisk.

Huset:
Badrummet på bottenvåningen är dåligt ventilerat, litet och inte i speciellt gott skick. Vi tror att det finns flera dolda utrymmen under trappan och bakom skivorna mot köket. Kanske får vi förutom dusch, toalett och handfat plats med ett badkar. Badkar saknar vi. När man jobbar hårt med kroppen kan det vara väldigt skönt att krypa ner i ett bad och låta musklerna slappna av.

Skafferi: Vår tvättstuga är inrymd i en utbyggnad på vänster sida om huset. Där står också en frys och så finns där några garderober. Garderoberna sitter på norrväggen och det skulle kunna gå att dela av utrymmet så att norra delen blir ett kallskafferi. Ju mer vi bor på gården desto större känns behovet av ett kallskafferi. Vi har visserligen jordkällare men vi saknar ändå vårt ”gå-in-skafferi” som vi byggde i vårt radhus. Där kan man ha alla burkar sylt, inläggningar, saft, marmelad samt förråd av torrvaror och annat. Vi har ett väldigt litet kyl så ett skafferi skulle underlätta.

Varje normal människa inser att listan ovan är helt orimlig. Hur skulle vi kunna ha råd med alla investeringar och framför allt hur skulle vi kunna ha tid att genomföra allt? Men vi kanske inte är helt normala människor för någonstans inom oss så känns det som rimliga planer mer än ouppnåeliga drömmar. Vi får se om tio år. Då ska vi plocka fram den här listan och kolla.

 

 

 

 

Laga och måla

I går och i dag har Agneta och Lasse varit på besök igen. Det blev en dörr till källarnedgången där vi har förodlingskammaren. P1100374Lasse byggde och grundmålade dörren med linoljefärg i går och Agneta blästrade gångjärnen så vi kunde måla dem med järnmönja. Idag sattes dörren på plats eftersom vi väntar skyfall i morgon. Den ersätter en trasig gammal dörr gjord av plywood.

Agneta målade fasaden på garaget med falu rödfärg. Egentligen skulle vi målat ladans vägg klart men eftersom solen sken så var det inte lämpligt. Målar man på en solbelyst yta så torkar det för fort.

Det är så roligt att se när den ena saken efter den andra blir fixade här på gården. Med lite fantasi kan man föreställa sig hur det kommer att se ut om några år när det inte längre finns några trasiga tak, fönster eller dörrar och när allt är målat.

Ett trasigt gångjärn gav också Jonas chansen att göra sitt första svetsjobb. P1100375Att kunna svetsa är det flera som har upplyst oss om att man måste kunna om man ska ha gård. Det visar sig vara rätt.

Vi har många saker på kö som ska svetsas. Saker som ska lagas och saker som ska konstrueras. Behöver dock träna på lite enklare saker först innan vi går på de mest avancerade. Sedan inspekterades nästa trasiga dörr. Kanske får vi hjälp med den också 😉P1100384

Skördade också några fina salladshuvuden. Tur att vi inte har så stort problem med mördarsniglar – än. P1100368

Slamfärg

Idag har vi haft besök av Agneta och Lasse som ville hjälpa till att jobba. Vi tycker verkligen om när vi får sådana besök för då sporras vi att ge oss på projekt som vi annars inte hinner med eller vågar starta upp. Lasse är mycket duktig på att fixa saker så honom satte vi på att justera dörrar. Dörrar som inte går att stänga helt eller som går upp av vinddrag kan vara verkligen irriterande men problemen är inte så akuta så vi prioriterar upp dem på ”att göra-listan”. Dörren till vårt sovrum till exempel har vi stängt med hjälp av en fotpall för att slippa få in kelsjuka katter nattetid. Det fungerar men är lite irriterande. Nu har vi inte en enda krånglande dörr inne i vårt hus längre! Alla våra dörrar går att stänga och förblir stängda. P1100315Dessutom hann Lasse ge sig på pardörrarna till slungrummet och lyckades få loss dem från de rostiga gångjärnen. Nästa gång vi slungar honung kommer vi förmodligen att kunna göra det i slungrummet och slippa släpa in slungan och övrigt material till vårt kök.

Vi andra sopade ladugårdsväggen och började även måla den med slamfärg. P1100291Tog en ”före” bild men ”efter” bilden får vänta för vi hann långt ifrån klart. Röd slamfärg på ladugårdar och uthus är klassiskt i Sverige och vi är väldigt glada över att även våra uthus är målade med slamfärg. Den främsta orsaken till det är att man inte behöver skrapa bort gammal färg när man ska måla om. Vi tog var sin vanlig piasavakvast och borstade ladugården. Det tar ganska lång tid men inte till alls så lång tid som det skulle ta att skrapa hela ytan. Hela ena väggen var sopad på ett par timmar och sedan kunde det roliga börja. P1100301Slamfärg är gjord på vetemjöl eller rågmjöl, vatten och tillsatt pigment. Ibland är den även förstärkt med linolja som gör att den fäster bättre men ger också färgen en liten hinnbildande egenskap. Vanligaste slamfärgen är Falu rödfärg som från början var en restprodukt från Falu koppargruva. Fram till 50-talet levererades rödfärgen som torrsubstans som rördes ut på plats med mjöl och vatten men nu köps färgen oftast färdigblandad.

P1100307Rödfärg har använts i Sverige sedan 1500-talet och man upptäckte tidigt att färgpigmentet hade en konserverande effekt. Under 1700-talet var brist på virke ett stort problem så då fick rödfärgningen av hus och uthus ett uppsving. Att rödfärga sina hus var länge en statusmarkör tills de dyrare linoljefärgerna slog igenom. Den som hade råd att måla huset med linolja valde ofta att göra det medan uthus och ladugårdar fick fortsätta vara röda. Inne i Alingsås finns flera hus där fasaden mot gatan målades med dyr linoljefärg medan väggarna in mot gården fick vara röda.

P1100305En lada är hög och vår ställning är upptagen men som tur är så har vi en lång aluminiumstege som är lätt att flytta runt och räcker ända upp till taket. Lite svajigt att klättra upp så högt men ok när man bara ska borsta och måla och slipper skrapa.

en strykningYtterligare en fördel med slamfärg framför täckande färger är att det ofta räcker med en strykning. Börjar man med trären yta kan det behövas två strykningar men är fasaden målad förut så räcker det oftast med en. En fasad målad med slamfärg ska inte behöva bättras på förrän om tio år.
målningRunt dörrarna ska vi måla vit linoljefärg. Där har vi behövt skrapa men det var inte speciellt ansträngande eftersom det är så länge sedan det målades så är nästan all färg borta. Att man målar vitt runt dörrar fönster och på husknutar kommer sig tydligen av att man  inte hade belysning förr. Då blev det lättare att orientera sig om vissa partier var vitmålade. Portarna kommer vi att måla den dag vi har kommit överens om vilken färg de ska ha.

 

Nyare inlägg »

© 2020 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑