Förra året började vi förodla potatis 12 mars. Jämfört med förra året så är vi alltså sex dagar efter. Tittar man ut genom fönstret så misstänker man snarare att vi är ute alldeles för tidigt. Snön täcker fortfarande hela odlingen. Vi får se hur det går men idag började vi i alla fall förodla potatis. Vi kommer att sätta fem olika sorters potatis i år men vi nöjer oss med att förodla sorten Orla. Det var en ny sort för oss förra året men vi var mycket nöjda med den. Den är tidig och finns att köpa ekologisk. Den höll sig också väldigt länge så den har rätt bra lagringsegenskaper. Förra året förodlade vi massor av potatis. I efterhand fattar vi inte varför. Det är ju bara de som ska upp till midsommar som man behöver få igång så här tidigt och inte ens till midsommar äter man hur mycket potatis som helst. Förra året startade Nolbygårds Matmarknad helgen innan midsommar men trots att vi började tidigare förra året så blev inga potatisar klara eftersom våren var så kall. Vi tog upp till vårt eget midsommarkok men inte för att sälja. I år ska inte Nolbygårds Matmarknad köra igång förrän efter midsommarhelgen så det är inte lika bråttom. Får vi potatisar innan midsommar så kommer vi att sälja i vår lilla självbetjäningsbutik och kanske också via Rekoringen. Förra året odlade vi all potatis i rader men i år tänker vi utnyttja tre av de upphöjda odlingsbäddarna till den tidiga potatisen. Vi tänker att de borde komma igång tidigare där eftersom de upphöjda bäddarna fortare blir varma. Resten av potatisen ska vi även i år odla i rader på en yta där vi först har haft grisar under våren. Vi har tingat två gyltor som vi ska hämta så fort vintern är över.
Ett problem förra året var att få isär potatisens rötter när de skulle ner i jorden. De hade växt ihop och vi fick vara lite brutala för att få isär dem. Därför testade vi i år att göra papperskrukor av tidningspapper och fylla med jord. 
Sedan la vi i en potatis i varje kruka. Tanken är att plantera ner hela krukan när de ska ut för att skydda rötterna så mycket som möjligt. 
Vi orkade inte göra papperskrukor till 25 kilo potatis utan gör ett test i år med en plåt papperskrukor för de minsta potatisarna. 
De övriga la vi på plåtar fyllda med jord precis som förra året. 
Får se om det blir någon skillnad. Nära potatisar hade redan fått en liten grodd men de flesta har inte vaknat till liv än. 
Sådde lite nyzeeländsk spenat från eget frö också. Håller tummarna för att det tar sig. 
Purjon växer på bra men alla borde planteras om. Det lär vi inte hinna prioritera så en del kommer få egen plugg och andra kommer att få stå kvar och trängas i tråg.
En del grävde vi häromdagen men resten får bli en annan dag. Det kommer att bli kanon att inte behöva dra slang hela vägen ut. Många gånger har slangen förstört växter på vägen när den valt att gena över bäddarna.
En för att täcka en mattskarv under hatthyllan. 
Den andra i dörröppningen där vi har lagt golvet som blivit lite högre än tröskeln. 
Det gick inte att sätta på en metallist utan att höja upp tröskeln en bit så det fick bli först en trälist och sedan metallisten. Trälisten behövde skruvas bara i golvet och inte i tröskeln också eftersom det då finns en risk att påfrestningarna blir för stora så listen spricker. Det gick att lösa genom att vi borrade sneda hål där vi sedan skruvade på trälisten. 
Sedan gick det att skruva på metallisten ovanpå. Därmed är sista grejen att göra på wwoofhuset klart och det är ett av få projekt som är gjorda till 100%. Det känns nästan konstigt.
Krafuttaget har gått sönder och det går inte att komma åt om man inte lyfter av hytten. För att lyfta av hytten måste man koppla bort styrningen, el och massa andra saker och det är en gammal traktor så vi vet inte om vi får ihop det igen. Istället skruvade Jonas av sätet och skar upp en lucka under sätet. Sedan har han ägnat mycket tid åt att göra rent för att se om det gick att komma in den vägen. Just nu verkar det vara en återvändsgränd så problemet får ligga till sig till en annan dag.
Därför har vi idag målat nya skyltar som ska ersätta de gamla. Vi har också sågat till pinnar som vi ska skriva växtnamn på. Det är snyggt med svarta skyltar vid växterna. De ska också målas svarta men det hanns inte med idag.
Idag blev det tomatsådd. Brandywine, en mycket god bifftomat, Mei Wei en fantastiskt god körsbärstomat och en sort som ger lite större tomater i riklig mängd vid namn Sub Arctic Plenty blev det. 
De färdigsådda plantorna fick sedan plats i hallen under extrabelysning. Katterna hålls ute med hjälp av kompostgaller eftersom de älskar att ligga i krukor. 
Vi har bara ett pyttelitet växthus än så länge så det får inte plats så många tomatplantor. Resten brukar vi plantera utefter ladugårdsväggen. Vi längtar efter den dag vi har råd att köpa ett riktigt glasväxthus. Vi hade kunnat köpa ett billigt tunnelväxthus med plasttak men det känns inte rätt. Vi vill ha ett riktigt glasväxthus där vi kan odla gurka, tomater, chilli och paprika samt vintersallat och andra vintersådder. Det får bli ett annat år.
Den kanske hetaste trenden inom odling just nu är vintersådd. Vi hade tänkt skippa det helt eftersom vi tycker det är rätt skönt att slippa hålla på för mycket med odlingen nu när det äntligen har lugnat ner sig. Viss förodling måste naturligtvis ske men det är än så länge rätt lugnt. Idag hade vi inte mycket planerat och efter en lugn morgon med lång frukost, ett pass på gymmet och en fantastisk långpromenad med familjen så kom plötsligt lusten tillbaka. 
I förodlingskällaren är det tre plusgrader och känns ganska kall när man stod och jobbade. Tog fram ett par tråg och sådde spenat, sallat, tatsoi, persilja, bladpersilja, dill, rädisor, svartrötter. 
Bar sedan ut dem i växthuset och ställde dem på bänken. Täckte dem sedan med snö. 
Tanken med snön är att den ska hålla sådderna fuktiga och smälta i lagom takt. Så länge det är snö så ska vi fylla på med snö allteftersom. När snön försvinner får vi istället se till att vattna regelbundet så det inte torkar ut. 
I en del av växthuset sådde vi spenat i bädden. Tänker så vidare där en annan dag. Persilja, sallat och rädisor för tidig skörd innan vi sätter ut tomaterna. Är sådderna inte färdiga innan tomaterna ska ut så lyfter vi bort vissa plantor och ersätter dem med tomater.
Framtidsveckan är till för att öka resiliensen på kommunal nivå. Igår hade vi två fantastiskt inspirerande möten där alla som ville vara med bjöds in. Dit kom företagare, kommunala tjänstemän, politiker, privatpersoner, bönder, omställare, kulturarbetare, räddningstjänsten, civilförsvarförbundet, länsstyrelsen, ridklubben och många fler och diskuterade hur vi kan bygga ett mer resilient, stabilt och hållbart Alingsås. Redan nu är det tio programpunkter inskickade till det gemensamma programmet men vi räknar med att vi kommer upp i över 100 innan programmet går i tryck. Det är alltid en spännande process med Framtidsveckan eftersom ingen bestämmer utan alla är välkomna. Därför vet ingen vad programmet kommer att innehålla. Vi på Östängs Gård kommer att hålla gården öppen på söndagen 15 april under Framtidsveckan. Jonas är genom sitt arbete som energirådgivare inblandad i programpunkter kring solel och vi är också med och arrangerar en kväll för lokala matproducenter. Jag (Ylva) fungerar som samordnare för Framtidsveckan och i den rollen är jag med och ordnar aktiviteter för skolor. Dessutom har vi bokat Farbror Grön som föreläsare. Han är en väldigt inspirerande odlare som odlar på tak, i fönster, i en tillsammansodling och på många fler ställen. Han poddar också ihop med Sara Bäckmo som har varit här och föreläst under två tidigare Framtidsveckor. Han kommer att berätta om hur man kan odla året om.
Det är underbart med vinter så man får tid och lust med nya utmaningar. Vi köpte en rosenbuske 2015 som vi trodde var lågväxande. Det visade sig att den snabbt växte till sig och skickade upp långa spröt som böjde sig ner över bäddar och gångar. Den där busken har varit lite irriterande och vi har inte riktigt vetat hur vi ska få kontroll över den. Idag blev premiärsvetsningen därför att tillverka ett stöd där vi kan tvinga in rosenbusken så den inte tar sådan plats. Armeringsjärn är fulsnyggt och billigt material så vi var på skroten i Bäreberg i fredags. Fram med vinkelslip för att kapa av järn i rätt längder och sedan var det dags för svetsen. 
Till en början var det väldigt svårt. Det rostiga järnet gjorde att det var svårt att få jordning och när jag väl fick jordning så fastnade svetspinnen i järnet och var svår att få loss. När man svetsar måste man ha på en speciell hjälm för att skydda ögonen mot det UV-ljus som svetslågan sänder ut. Den ställer man in så det ska vara lagom mörkt. Funktionen i glaset styrs av solceller. När svetslågan inte är igång så ser man bra genom glaset. När man tänder svetslågan så blir glaset mörkt direkt men man kan ändå se var man svetsar. Problemet var att få det lagom ljust. Dessutom så blev det snabbt imma på insidan så då var det svårt att se.
Började med att svetsa ihop två A som jag sedan satte ihop i toppen innan jag svetsade på två stag för att hålla isär A:na. Sedan satte jag på lite pinnar kors och tvärs.
Jag är glad att ingen rutinerad svetsare kom förbi och såg mina svetsfogar. De är inte speciellt snygga men det spelar inte så stor roll när det ska vara till ett växtstöd. Det var så roligt att svetsa så jag tillverkade fyra pionstöd av bara farten.
Inte någon speciellt rolig syssla men viktig. Vi har inte varit så noga med att täcka alla våra kålplantor. Istället har vi varit noga med att kolla efter ägg och larver och ta död på dem. Vissa bäddar har vi täckt men vi odlar i ett blåsigt läge så näten blåser gärna upp och då kommer både mal och fjäril in. Det tar väldigt mycket tid att plocka kållarver så till nästa säsong ska vi skärpa oss och täcka all kål. De nät vi har köpt har varit lite för smala. Idag klippte vi itu ett nät i remsor och sydde på det på kanten på de andra. På så sätt så får näten en bredd som räcker även när kålen växer sig hög. Vi har försökt lägga sten på kanterna för att hålla nere nätet men det har inte alltid fungerat. Kål växer till sig bra och blir både hög och bred. Då blir det glipor i kanterna och så är det bara att börja plocka larver. Till nästa säsong ska vi köra sandsäckar och hela VP-rör som vi sätter på tvären istället för stenar och avtagna VP-rör som vi sätter rätt över. Det tar ett par säsonger innan man lär sig vad som fungerar. Vi har också beställt mer nät så att vi ska ha till alla kålbäddar i år.
Näten är åtta meter långa så det tog halva dagen att klippa till, sy på en längd på varje och laga de hål som fanns. Några hål är gräsklipparen skyldig till. Ett nät var lite längre än det andra så vi kunde ta av en bit och lappa med. 
Huvudskälet till att jag åkte dit idag var att jag behövde frö till rotselleri som man bör så tidigt på året. Förra året tror jag att vi sådde i februari och vi har fått väldigt små rotselleri. I år prövar vi att så den sjunde januari och hoppas att det ger resultat. Rotselleri ska sås på ytan eftersom fröna behöver ljus för att gro. De ska också stå relativt varmt. På Blomsterhaga hittade jag även frö av Stevia som börjar bli populär som ersättning för socker. Det har vi inte odlat förut men jag läste om någon som odlade det häromdagen och tycker att det vore roligt att pröva. Tanken är att i första hand torka steviabladen för att kunna smula ner i såser och grytor som behöver lite sötma. Det var inte många frön i påsen så vi får se om något tar sig. Chilin åkte också ner i jorden idag. Jag har inte mycket plats att odla chili på eftersom vi har ett minimalt växthus. 
Därför blir det bara två sorter; Hungarian och Cayenne Long Slim. Det blev fem krukor med två frön i varje. Fröna är från förra året så grobarheten kan vara sämre men jag behöver ändå inte fem plantor av varje chili så det gör inte så mycket.
Vi har rörledningar med vatten upp till ladugården i taket så det är viktigt att det inte fryser. Det hände en vinter innan vi satte in frostvakt. Det hade varit kallt i flera dagar och isen i rören gjorde att de delade sig i kopplingarna. När det sedan tinade blev det mycket vatten i källaren.
Det är jätteskönt att kunna stå där nere och hålla på med jord eftersom det inte gör något om man spiller, vilket man ju alltid gör. 
Fröerna har vi sorterat i godisbackar efter växtfamilj så det ska vara lätt att hålla ordning.
Vi har ett 80 tal olika grödor som ska förtros, sås, flammas och täckas. För att allt ska gå i lås krävs en noggrann planering. Vi vet redan nu att den inte kommer att hålla. Inte ens på pappret ser det ut som om det kommer att gå i lås. Utöver alla grödor så har vi fortfarande 16 bäddar som inte är grävda plus ett sparrisland som ska anläggas. I vår kommer dessutom 50 nya äppleträd. Det är inte utan att man tror att man är lite galen. Planen är i alla fall klar och det värsta som kan hända är att några fröer inte kommer i jorden eller att några plantor dör. Inget att hetsa upp sig för alltså. Förra året hade vi tillgång till en betaversion av en app där vi gjorde vår planering. Det blev aldrig någon skarp version av den appen och vi har inte hittat någon annan som motsvarar det vi behöver. Årets planering är därför gjord i excel med en rad för varje åtgärd. Så här kan det se ut:
Elva sidor åtgärder där de mesta åtgärderna ska ske i maj. Det blir inte mycket sömn eller lediga dagar den månaden. Att sparrisbädden enligt plan ska grävas första februari är inte för att det är smart att gräva i februari utan för att allt som är möjligt att göra så tidigt på året måste göras då. Det kan hända att den blir grävd tidigare eller senare beroende på väder och temperatur. Enligt plan ska kryddbädden byggas och grävas första mars men den är redan till hälften klar. 
Det var rejält jobbigt och lerigt när vi grävde den i förrgår men det går och då får man ta lite skit. Tre par handskar, två par skor och två par byxor blev genomblöta och leriga under jobbet. Början av dokumentet ser ut så här. 
Enligt plan skulle alla bönställningar byggas första februari men det gjorde vi redan idag. Känns skönt att kunna stryka saker i förhand. Vi har byggt bönställningar förr men de har aldrig hållit hela säsongen. När bönorna växer upp så blir det ett bra vindfång och flera av dem har helt enkelt vält och dragit med sig bönorna upp ur jorden. Nu har vi byggt ställningar av virke som vi halvoljat med terpentin och rå linolja. 
Det är skönt att ha jobb som man kan stå inne och göra. Vi ska ha störbönor i fyra bäddar nästa år. 
De behöver höga ställningar att växa på och det gör det lätt att skörda eftersom det mesta går att göra stående. Ställningen ska sättas fast ordentligt i jorden med armeringsjärn.
Nu har vi skickat iväg årets fröbeställning. Det är alltid ett meck att få till rätt sorter i rätt mängd. Vi har god hjälp av boken Runåbergs fröer där det bland mycket annan nyttig information finns en tabell över hur länge fröer håller sig. Sallatsfröer och gurkfröer till exempel håller sig väldigt länge. Då behöver man inte vara rädd att man beställer för mycket. När det gäller palsternacka däremot så håller fröerna inte mer än ett eller två år så där är det viktigare att man räknar efter hur mycket man behöver. Vi kommer att odla 99 bäddar i år plus några bäddar med kryddor och annat. Det blir många sträckmeter. Varje bädd är fem meter lång och sår man fyra rader blir det 20 sträckmeter bara på en bädd. När man tittar igenom beställningarna så blir man rätt matt med tanke på att varenda frö ska stoppas i jorden. Det kommer att bli många timmar innan allt är på plats.
Det verkar som om det ska bli sol i morgon och det ser vi fram mot. Helst hade vi velat ha snö och sol men hellre bara sol än regn när man ska stå på marknad. På Nolbygård har de legat i och förberett för morgondagens julmarknad genom att sätta upp två cirkustält och en mängd småtält för marknadsförsäljare. 
Det kommer att bli över 30 säljare i morgon som kommer med lokalproducerad mat och hantverk av olika slag. 
Det är alltid lika trevligt att komma till Nolbygård. Där finns alltid något som gör en glad.
Brysselkålen står också fin i landen och det skördade vi flera stockar av idag. Vi tänker sälja dem på stock. Vi tänker att många säkert inte vet hur brysselkål växer så vi skördade hela stockar och tänker sälja dem så. 
En stock brysselkål brukar bli lagom till ett kok och då får man dessutom med toppskotten som man kan steka i smör. Bladen gav vi till fåren som blev väldigt glada. 
Röd- och gul lök har vi lagrat i jordkällaren så de var bara att hämta upp liksom ett par pumpor. 
Utöver grönsaker kommer vi att sälja lammskinn i tre varianter. Eko-garvade, tvättbara och långhåriga. De långhåriga är våra favoriter. Honungen har vi inte jättemycket kvar av men det kommer räcka till morgondagens julmarknad och en julmarknad till. 
En kartong ägg har vi också med oss men de lär ta slut inom en halvtimme. Nu tar vi kväll och önskar er välkomna i morgon!