Östängs gård

En gård för omställning

Kategori: odling (sida 2 av 13)

Årets första wwoofare

Förra tisdagen kom årets första wwoofare som ska vara här nästan två månader. Anna kommer ifrån Italien och har jobbat mycket med hästar så hon är van att hugga i och det märks. Det är en enorm hjälp i odlingarna att ha en stark wwoofare som inte drar sig för att gräva och bära. Idag på morgonen grävde vi tre grönsaksbäddar redan innan fikat och så snabbt har nog ingen jobbat här förut. Vi har redan grävt över hälften av årets bäddar och det är inte ens maj än. 

Det är mycket sådder och plantering så här års. Bäddarna från tidigare år har varit täckta med halm över vintern. Det har hjälpt till att hålla jorden relativt ogräsfri samt givit maskarna mat. När vi började odla på den här ytan fanns här inte en enda mask men nu är det en fröjd att lyfta på halmen för det kryllar av mask därunder. 

Det lilla ogräs som ändå finns grepas bort och sedan fyller vi på med stallgödsel och stenmjöl. 

Sedan bredgrepar vi hela bädden så jorden ska bli lucker och därefter krattar vi till en såbädd. Här är det morötter som sås men vi har även hunnit så bondbönor, spenat, rödbetor och planterat ut en hel del purjolök. Efter lunch får våra wwoofare välja något eget projekt att syssla med. Vi har en lång lista att välja ifrån. Anna har valt att gräva och anlägga en 25 meter lång sparrisbädd. Det tycker vi är ett bra val för vi hade haft svårt att hinna med det. Tanken är att ha perenna grönsaker i sargade bäddar runt odlingen med annueller. I sargarna kommer vi dels att fästa nätet så hararna får svårare att krypa under och dels att fästa en bockad metallplåt som ska hindra sniglarna från att ta sig in. Vi hoppas också att vi på sikt kommer att kunna göra gångar runt hela odlingen och på så sätt effektivare hindra rotogräset från att ta sig in i bäddarna. I matkällaren ligger 90 sparrisplantor och väntar. Om tre år kommer de att smaka gott. 

Utbildning med projekt gårdssamverkan och mobilt musteri

Denna vecka är det Framtidsvecka i Alingsås. 176 programpunkter på 7 dagar ger ett späckat liv. Med 8 beräknade lammningar, familjeliv och en vår som råkade komma just nu så är det lite hektiskt. Men trevligt. Framtidsveckan plockar fram det bästa inom många människor och så många bjuder till för att andra ska få bra upplevelser. Vårt leaderprojekt Gårdssamverkan och mobilt musteri kände att vi behövde ha djupare kunskaper kring livsmedelshantering så vi inte gör fel när vi ska sätta ihop vår mustvagn. Därför hade vi bjudit in Per Nilsson som är erkänt duktig när det gäller livsmedelshantering och lagstiftning som rör det. Vi la utbildningen under Framtidsveckan så att vi lättare skulle nå ut med den för det är ju roligt om fler vill vara med. Det blev några avhopp på grund av sjukdom och annat men kursen var fullbokad. Det kom folk från Ullared, Växjö, Vara, Herrljunga och Vårgårda bland annat förutom oss som är med i projektet.

Det starkaste intrycket efter dagen är att det finns många saker som ”alla” tror gäller inom livsmedelslagstiftningen men som inte alls stämmer. Per gav flera exempel på sådant som bara är taget ur luften och inte har laglig grund men som ändå gäller i vissa kommuner på grund av feltolkningar m.m. Han uppmanade oss alla att ha en god dialog med kommunen men att också våga fråga var i lagtexten som det de påpekar står. Till exempel är det en allmän ”sanning” att det måste finnas ett separat handfat för handtvätt. Det står inte så i lagtexten utan där står att det ska finnas möjlighet till handtvätt. Oftast går det alldeles utmärkt att använda diskbänkens diskho till det. Om man är många som jobbar i köket så är det ju naturligtvis ofta upptaget i diskhon och då bör man ha ett speciellt handfat men det är alltså inte något lagkrav. Vi fick många insikter och råd men känner nog också att vi behöver läsa på mer. Det trevligaste på dagen var att träffa människor som gärna diskuterar saker som spärrgaller, spengummimannen, slaktkroppar, återtag, äggstämplar, mjölksyrningsbakterier, övriga mikroorganismer och annat kul. På onsdag ska vi hämta mustvagnen i Skåne och nästa vecka ska vi packa upp den mustutrustning som kommit. Det är roligt att göra det här tillsammans med andra i vår närhet och vi ser fram mot att kunna ha ett fungerande musteri till höstens äppleskörd.

På onsdag (18-21) är nästa programpunkt under Framtidsveckan som har med lokal matproduktion att göra. Då bjuder vi in till en träff på Nolbygårds ekobageri som kommer att handla om trender inom lokal matproduktion, andelsjordbruk, REKO-ringar, Nolbygårds matmarknad, att använda sitt eget privata kök för att förädla livsmedel till försäljning. Det kommer också att bli tillfälle till frågor och nätverkande. Ingen anmälan eller kostnad. Välkommen!

Inte så tidiga sådder

Ni som har följt oss ett tag vet att vi har ett rätt späckat såschema för i år. Vi ska så 99 bäddar a 6 kvadratmeter plus lite småbäddar runt om och en plätt med potatis, lök och kanske en kålrad. Mycket är det som ska i jorden men våren har ställt till det rejält. Våra bäddar har varit täckta hela vintern med löv och ensilage för att maskarna ska ha mat och för att jorden inte ska ligga bar. För någon vecka sedan tog vi bort täcket på de bäddar som ska sås först för att tjälen skulle hinna gå ur marken. Det hade hjälpt på de flesta ställen men det var fortfarande fruset på vissa ställen. Eftersom Framtidsveckan i Alingsås börjar nästa vecka, vilket innebär att vi inte kommer hinna med så mycket mer än det och lammningar) så var det idag eller om över en vecka som sådderna skulle ner. I vår såplanering är det mycket av detta som skulle gjorts i mars. Där står också att vi skulle anlagt bäddar för sparris, jordärtskockor och kryddor samt grävt årets återstående 15 bäddar för i år men inget av detta har blivit gjort på grund av frosten. Å andra sidan har utsädet till jordärtskockorna inte anlänt eftersom leverantören inte får upp dem ur jorden på grund av tjälen.

Processen i redan grävda bäddar är att vi först tar bort täckningen. Sedan strör vi ut en liter stenmjöl över bädden för att öka mineralhalten i jorden. Därefter bredgrepar vi den för att luckra jorden utan att vända på jordlagren. Speciellt viktigt är det att luckra jord i morotsbäddar och andra rotsaker där man vill ha raka rötter. Därefter tas eventuellt ogräs bort, men eftersom bäddarna varit täckta så finns där nästan inte något ogräs alls. Sedan dras rätt antal rader upp och fröna läggs i och täcks över. Jorden är så pass blöt så extra vattning knappast är nödvändig. Sedan märks raderna ut och det är dags för nästa bädd. Vi har sått två bäddar morot, en bädd spenat, tre bäddar palsternacka och en bädd persilja/bladpersilja idag. Om en vecka ungefär så ska flera av bäddarna flammas. Det är något vi inte prövat förut men nu har vi utrustningen klar till 80% så innan det är dags bör den vara i funktion. När grödan sedan kommer upp så kommer vi att täcka bädden igen mellan raderna. Ett säkert tecken på att våren är på väg är att vitlöken tittar upp ur marken. Det verkar som om allt vårt utsäde tagit sig och alla vitlöksbäddarna är fulla med små plantor. Vi borde ha hunnit med även en bädd bondbönor men det får vi försöka hinna i morgon. Förutom att vi ligger väldigt långt efter med grävningen så är vi ändå rätt i kapp med sådderna efter den här dagen. Vi känner oss väldigt nöjda med

Öppen gård 15 april

Välkomna att besöka oss på Östängs Gård den 15 april. Då är det Framtidsvecka i Alingsås så vi passar på att ha öppet på gården mellan 10.00 och 16.00. Vi kommer att ha guidade visningar klockan 10.00, 12.00 och 14.00 men du har också möjlighet att gå runt och titta som du vill. Förhoppningsvis kommer vi att ha nyfödda lamm man kan få gosa med. Den här våren är det annars väldigt svårt att säga vad vi har att visa upp. Om snön har försvunnit kommer vi förmodligen att ha hämtat hem två små gyltor men det vågar vi inte lova. Vi har i alla fall hönor, bin, ankor, katter och får. Vi odlar i fasta bäddar och har en skogsträdgård och en äppellund. Det krävs inte någon anmälan och det kostar inte någonting. ‘

Välkomna önskar Ylva och Jonas

Öppen gård på Östäng

Förodling av potatis

Förra året började vi förodla potatis 12 mars. Jämfört med förra året så är vi alltså sex dagar efter. Tittar man ut genom fönstret så misstänker man snarare att vi är ute alldeles för tidigt. Snön täcker fortfarande hela odlingen. Vi får se hur det går men idag började vi i alla fall förodla potatis. Vi kommer att sätta fem olika sorters potatis i år men vi nöjer oss med att förodla sorten Orla. Det var en ny sort för oss förra året men vi var mycket nöjda med den. Den är tidig och finns att köpa ekologisk. Den höll sig också väldigt länge så den har rätt bra lagringsegenskaper. Förra året förodlade vi massor av potatis. I efterhand fattar vi inte varför. Det är ju bara de som ska upp till midsommar som man behöver få igång så här tidigt och inte ens till midsommar äter man hur mycket potatis som helst. Förra året startade Nolbygårds Matmarknad helgen innan midsommar men trots att vi började tidigare förra året så blev inga potatisar klara eftersom våren var så kall. Vi tog upp till vårt eget midsommarkok men inte för att sälja. I år ska inte Nolbygårds Matmarknad köra igång förrän efter midsommarhelgen så det är inte lika bråttom. Får vi potatisar innan midsommar så kommer vi att sälja i vår lilla självbetjäningsbutik och kanske också via Rekoringen. Förra året odlade vi all potatis i rader men i år tänker vi utnyttja tre av de upphöjda odlingsbäddarna till den tidiga potatisen. Vi tänker att de borde komma igång tidigare där eftersom de upphöjda bäddarna fortare blir varma. Resten av potatisen ska vi även i år odla i rader på en yta där vi först har haft grisar under våren. Vi har tingat två gyltor som vi ska hämta så fort vintern är över.

Ett problem förra året var att få isär potatisens rötter när de skulle ner i jorden. De hade växt ihop och vi fick vara lite brutala för att få isär dem. Därför testade vi i år att göra papperskrukor av tidningspapper och fylla med jord. Sedan la vi i en potatis i varje kruka. Tanken är att plantera ner hela krukan när de ska ut för att skydda rötterna så mycket som möjligt. Vi orkade inte göra papperskrukor till 25 kilo potatis utan gör ett test i år med en plåt papperskrukor för de minsta potatisarna. De övriga la vi på plåtar fyllda med jord precis som förra året. Får se om det blir någon skillnad. Nära potatisar hade redan fått en liten grodd men de flesta har inte vaknat till liv än. Sådde lite nyzeeländsk spenat från eget frö också. Håller tummarna för att det tar sig. 

Purjon växer på bra men alla borde planteras om. Det lär vi inte hinna prioritera så en del kommer få egen plugg och andra kommer att få stå kvar och trängas i tråg.

Småpyssel och 100%

Idag har det varit en småpysseldag. Det blåste som sjutton utomhus och regnade hela förmiddagen. Planen var att gräva färdigt för att få ner en slang för att få ut bevattning i mitten av grönsaksodlingen. Vi tänker köpa en slangvinda som har en fjäder så den drar in sig själv och placera den i mitten av våra fyra kvarter. Fram till slangvindan tänker vi gräva ner en vattenslang som bara innehåller vatten sommartid och alltså inte behöver vara på frostfritt djup. En del grävde vi häromdagen men resten får bli en annan dag. Det kommer att bli kanon att inte behöva dra slang hela vägen ut. Många gånger har slangen förstört växter på vägen när den valt att gena över bäddarna.

När det regnade som värst gjorde vi färdigt inne i wwoofhuset. Vi brukar bara göra alla projekt 80 eller 90% klart och i wwoofhuset har det fattats två metallister. De fick sågas till idag. En för att täcka en mattskarv under hatthyllan. Den andra i dörröppningen där vi har lagt golvet som blivit lite högre än tröskeln. Det gick inte att sätta på en metallist utan att höja upp tröskeln en bit så det fick bli först en trälist och sedan metallisten. Trälisten behövde skruvas bara i golvet och inte i tröskeln också eftersom det då finns en risk att påfrestningarna blir för stora så listen spricker. Det gick att lösa genom att vi borrade sneda hål där vi sedan skruvade på trälisten. Sedan gick det att skruva på metallisten ovanpå. Därmed är sista grejen att göra på wwoofhuset klart och det är ett av få projekt som är gjorda till 100%. Det känns nästan konstigt.

Jonas ägnade en hel del tid åt traktorn. Krafuttaget har gått sönder och det går inte att komma åt om man inte lyfter av hytten. För att lyfta av hytten måste man koppla bort styrningen, el och massa andra saker och det är en gammal traktor så vi vet inte om vi får ihop det igen. Istället skruvade Jonas av sätet och skar upp en lucka under sätet. Sedan har han ägnat mycket tid åt att göra rent för att se om det gick att komma in den vägen. Just nu verkar det vara en återvändsgränd så problemet får ligga till sig till en annan dag.

Fåren skulle ha kraftfoder för första gången idag. När de blir tjockare av lammen i magen så får de inte rum med så mycket grovfoder som de behöver. Därför ger vi dem kraftfoder under högdräktigheten. Man kan inte ge mycket på en gång utan får smyga igång kraftfodret  och öka efterhand. Idag skulle elva tackor dela på 2,2 liter. Baggen däremot ska inte ha något kraftfoder alls så han fick på sig en halsrem och blev fastbunden medan tackorna kalasade på kraftfoder. Det var inte populärt. Vi har en egenbyggd foderhäck men den räcker inte till nu när tackorna har blivit bredare så vi har kompletterat med två köpta påhängsfoderhäckar. De har galler i botten så där kan vi inte hälla ner kraftfoder. Därför fick vi förstärka dem med skivor i bakkant och i botten. Förr gav vi kraftfoder i lösa tråg som vi gick in med till tackorna. Det är inte speciellt kul eftersom de är så himla PÅ så man nästan blir nersprungen. Det fungerar mycket bättre att hälla ner det bland ensilaget. Det är inte någon risk att de missar ett enda kraftfoderkorn eftersom det är det bästa de vet. De bökar runt och letar tills de hittat alla. Det tycker vi fungerar bättre. Vi har inte haft bagge under kraftfodersäsongen tidigare då vi delat bagge med en annan gård. Det är första gången för oss men det gick trots allt över förväntan idag.

Vi sätter upp skyltar på gården när vi haft någon här som hjälpt oss med någonting. Guillaume har en skylt vid hönsgården. Sara en vid en dörr och de båda har en på utedasset. Agneta och Lasse har diverse skyltar. Färgen vi målat skyltarna med har inte varit speciellt bra så skyltarna tappar färg och är numer nästintill oläsbara. Därför har vi idag målat nya skyltar som ska ersätta de gamla. Vi har också sågat till pinnar som vi ska skriva växtnamn på. Det är snyggt med svarta skyltar vid växterna. De ska också målas svarta men det hanns inte med idag.

Stängslet runt grönsaksodlingen behöver ses över med jämna mellanrum. Vi har fäst nätet med buntband i en vajer högst upp. När det blåser som värst går buntbanden ibland av så en sväng runt staketet när regnet höll upp för att ersätta trasiga buntband fick det bli.

I källaren kan man spendera tid när det är oväder ute. Idag blev det tomatsådd. Brandywine, en mycket god bifftomat, Mei Wei en fantastiskt god körsbärstomat och en sort som ger lite större tomater i riklig mängd vid namn Sub Arctic Plenty blev det. De färdigsådda plantorna fick sedan plats i hallen under extrabelysning. Katterna hålls ute med hjälp av kompostgaller eftersom de älskar att ligga i krukor. Vi har bara ett pyttelitet växthus än så länge så det får inte plats så många tomatplantor. Resten brukar vi plantera utefter ladugårdsväggen. Vi längtar efter den dag vi har råd att köpa ett riktigt glasväxthus. Vi hade kunnat köpa ett billigt tunnelväxthus med plasttak men det känns inte rätt. Vi vill ha ett riktigt glasväxthus där vi kan odla gurka, tomater, chilli och paprika samt vintersallat och andra vintersådder. Det får bli ett annat år.

 

Vintersådd

Den kanske hetaste trenden inom odling just nu är vintersådd. Vi hade tänkt skippa det helt eftersom vi tycker det är rätt skönt att slippa hålla på för mycket med odlingen nu när det äntligen har lugnat ner sig. Viss förodling måste naturligtvis ske men det är än så länge rätt lugnt. Idag hade vi inte mycket planerat och efter en lugn morgon med lång frukost, ett pass på gymmet och en fantastisk långpromenad med familjen så kom plötsligt lusten tillbaka. 

Vi har aldrig vinterodlat förut och har inte någon aning om om det kommer att fungera. I förodlingskällaren är det tre plusgrader och känns ganska kall när man stod och jobbade.  Tog fram ett par tråg och sådde spenat, sallat, tatsoi, persilja, bladpersilja, dill, rädisor, svartrötter. Bar sedan ut dem i växthuset och ställde dem på bänken. Täckte dem sedan med snö. Tanken med snön är att den ska hålla sådderna fuktiga och smälta i lagom takt. Så länge det är snö så ska vi fylla på med snö allteftersom. När snön försvinner får vi istället se till att vattna regelbundet så det inte torkar ut. I en del av växthuset sådde vi spenat i bädden. Tänker så vidare där en annan dag. Persilja, sallat och rädisor för tidig skörd innan vi sätter ut tomaterna. Är sådderna inte färdiga innan tomaterna ska ut så lyfter vi bort vissa plantor och ersätter dem med tomater.

Framtidsveckan

Vi är sedan många år tillbaka inblandade i Framtidsveckan i Alingsås eftersom vi är engagerade i Omställningsrörelsen. Den kördes första gången redan 2013. Upprinnelsen till Framtidsveckan var att Alingsås Energi körde Earth Hour under några år vilket vår dåvarande miljöstrateg Fredrik Bergman plockade upp och var med och utvecklade till Earth Week med flera programpunkter. I Söderhamn hade Anders Persson från Omställning Söderhamn börjat dra igång Framtidsveckan redan 2009 i samarbete med Studiefrämjandet. Tanken är att alla krafter som vill ställa om samhället så det blir mer resilient ska vara välkomna att arrangera publika programpunkter under veckan.

Ordet resilient är ett favoritord för oss. Med det menar man ett systems förmåga att klara av kriser utan att övergå till ett sämre tillstånd. Vi tänker ofta utifrån resiliensbegreppet på Östängs Gård. Vi vill inte göra oss alltför beroende av insatsvaror från andra ställen som t.ex. diesel. Vi vill bygga ett robust system där delarna samverkar. Vi har t.ex. hönor för att de ger oss ägg och gödsel men också för att de hjälper till att hålla parasiterna i schack i fårhagen eller bland äppleträden. Vi funderar mycket på hur vi kan öka mikrolivet, mullhalten och mineralhalten i vår odlingsjord för att skapa en så bra växtplats som möjligt för våra grönsaker. Vi bygger insektshotell, planterar insektsdragande växter, bygger fågelholkar och fladdermusholkar för att öka den biologiska mångfalden. Vi försöker få inkomster från flera grödor, ägg, honung, kött, lammskinn för att inte bli för sårbara. Det man vinner i resiliens förlorar man ofta i effektivitet men det blir ett hållbarare system. Det vore mer effektivt för oss att ta lån och köpa stora maskiner för att odla säd på våra fält och inte ha några djur men vi skulle bli väldigt sårbara om skörden slår fel eller om priset på spannmål sjunker. Dessutom hade det varit väldigt mycket tråkigare.

Framtidsveckan är till för att öka resiliensen på kommunal nivå. Igår hade vi två fantastiskt inspirerande möten där alla som ville vara med bjöds in. Dit kom företagare, kommunala tjänstemän, politiker, privatpersoner, bönder, omställare, kulturarbetare, räddningstjänsten, civilförsvarförbundet, länsstyrelsen, ridklubben och många fler och diskuterade hur vi kan bygga ett mer resilient, stabilt och hållbart Alingsås. Redan nu är det tio programpunkter inskickade till det gemensamma programmet men vi räknar med att vi kommer upp i över 100 innan programmet går i tryck. Det är alltid en spännande process med Framtidsveckan eftersom ingen bestämmer utan alla är välkomna. Därför vet ingen vad programmet kommer att innehålla. Vi på Östängs Gård kommer att hålla gården öppen på söndagen 15 april under Framtidsveckan. Jonas är genom sitt arbete som energirådgivare inblandad i programpunkter kring solel och vi är också med och arrangerar en kväll för lokala matproducenter. Jag (Ylva) fungerar som samordnare för Framtidsveckan och i den rollen är jag med och ordnar aktiviteter för skolor. Dessutom har vi bokat Farbror Grön som föreläsare. Han är en väldigt inspirerande odlare som odlar på tak, i fönster, i en tillsammansodling och på många fler ställen. Han poddar också ihop med Sara Bäckmo som har varit här och föreläst under två tidigare Framtidsveckor. Han kommer att berätta om hur man kan odla året om.

Framtidsveckan är en vecka att hämta kraft ur. Vi blir alltid väldigt upplyfta (och väldigt trötta) efter veckan eftersom det är väldigt intensivt och många möten med nya inspirerande människor.

Framtidsveckans webbsida är www.alingsas.framtidsveckan.net 

Där uppdateras programmet så snart det kommer in nya programpunkter. Alla som vill är välkomna att anmäla programpunkter så länge de ligger i linje med Framtidsveckans intentioner.

Svetsning

När vi köpte gården hade jag aldrig svetsat och Jonas hade en lektion på gymnasiet i bagaget och det är ju ett antal år sedan. Bor man på en gård och inte har råd att köpa nya maskiner och annat så blir det oundvikligt så att man måste kunna svetsa. Helst hade vi nog gått en svetskurs men det är svårt att hitta sådana. Hittills har det blivit Jonas som har svetsat men förr eller senare behöver vi båda lära oss alla sysslor på gården så idag var det min tur. Det är underbart med vinter så man får tid och lust med nya utmaningar. Vi köpte en rosenbuske 2015 som vi trodde var lågväxande. Det visade sig att den snabbt växte till sig och skickade upp långa spröt som böjde sig ner över bäddar och gångar. Den där busken har varit lite irriterande och vi har inte riktigt vetat hur vi ska få kontroll över den. Idag blev premiärsvetsningen därför att tillverka ett stöd där vi kan tvinga in  rosenbusken så den inte tar sådan plats. Armeringsjärn är fulsnyggt och billigt material så vi var på skroten i Bäreberg i fredags. Fram med vinkelslip för att kapa av järn i rätt längder och sedan var det dags för svetsen. Till en början var det väldigt svårt. Det rostiga järnet gjorde att det var svårt att få jordning och när jag väl fick jordning så fastnade svetspinnen i järnet och var svår att få loss. När man svetsar måste man ha på en speciell hjälm för att skydda ögonen mot det UV-ljus som svetslågan sänder ut. Den ställer man in så det ska vara lagom mörkt. Funktionen i glaset styrs av solceller. När svetslågan inte är igång så ser man bra genom glaset. När man tänder svetslågan så blir glaset mörkt direkt men man kan ändå se var man svetsar. Problemet var att få det lagom ljust. Dessutom så blev det snabbt imma på insidan så då var det svårt att se.

På svetsen finns två uttag. Ett är ett jorduttag som man fäster någonstans på det man ska arbeta med. Det är viktigt att man får bra kontakt för att jordningen ska fungera. I det andra uttaget fäster man en lång sladd med ett fäste i andra ändan. I det fästet sätter man fast svetspinnen. Den slår man sedan lite snabbt mot punkten där man ska svetsa. Är man inte snabb så fastnar det. Rycker man undan för mycket så slutar svetslågan direkt. Jag fick träna lite innan jag fick till en svetslåga över huvud taget. Pinnen smälter och materialet i pinnen fastnar där man håller den emot godset. Sedan måste man knacka bort en skorpa som bildas på utsidan för att kunna se hur svetsen egentligen blev. Ibland behövs det lite mer svetsning för att det ska duga. En pinne tar förvånansvärt fort slut och då får man sätta i en ny i handtaget.

Började med att svetsa ihop två A som jag sedan satte ihop i toppen innan jag svetsade på två stag för att hålla isär A:na. Sedan satte jag på lite pinnar kors och tvärs.

Jag är glad att ingen rutinerad svetsare kom förbi och såg mina svetsfogar. De är inte speciellt snygga men det spelar inte så stor roll när det ska vara till ett växtstöd. Det var så roligt att svetsa så jag tillverkade fyra pionstöd av bara farten.

Vintersysslor

Idag har vi lagat kålnät. Inte någon speciellt rolig syssla men viktig. Vi har inte varit så noga med att täcka alla våra kålplantor. Istället har vi varit noga med att kolla efter ägg och larver och ta död på dem. Vissa bäddar har vi täckt men vi odlar i ett blåsigt läge så näten blåser gärna upp och då kommer både mal och fjäril in. Det tar väldigt mycket tid att plocka kållarver så till nästa säsong ska vi skärpa oss och täcka all kål. De nät vi har köpt har varit lite för smala. Idag klippte vi itu ett nät i remsor och sydde på det på kanten på de andra. På så sätt så får näten en bredd som räcker även när kålen växer sig hög. Vi har försökt lägga sten på kanterna för att hålla nere nätet men det har inte alltid fungerat. Kål växer till sig bra och blir både hög och bred. Då blir det glipor i kanterna och så är det bara att börja plocka larver. Till nästa säsong ska vi köra sandsäckar och hela VP-rör som vi sätter på tvären istället för stenar och avtagna VP-rör som vi sätter rätt över. Det tar ett par säsonger innan man lär sig vad som fungerar. Vi har också beställt mer nät så att vi ska ha till alla kålbäddar i år.

Vi har inte något emot att täcka just kålbäddar. Kålbäddarna går bra att täcka med ensilage och göra hål bara för kålplantan. Det gör att det blir minimalt med ogräs och därför kan plantorna vara täckta utan att man behöver ta av för att rensa. Morotsbäddar däremot gillar vi inte att täcka. Att rensa morotsbäddar är bland det värsta som finns. En nät-täckt morotsbädd blir det ofta mer ogräs i än en  otäckt eftersom man hellre rensar de bäddar där man ser ogräset. Vi tenderar att spara morotsbäddarna till sist och då hinner man inte alltid med dem. Gör man så två veckor i rad så har man sedan stora problem med våtarv och mållor. Första åren vi odlade behövde vi inte täcka morötterna men nu har vi ganska mycket morotsfluga så nu är det nödvändigt. I år planerar vi att flamma våra sådder. Vi har en gasoltub med en brännare. 6-8 dagar efter sådd kan man gå över raderna och bränna bort det ogräs som kommit upp. Vi hoppas att det ska göra ogräsrensandet lite lättare.

Näten är åtta meter långa så det tog halva dagen att klippa till, sy på en längd på varje och laga de hål som fanns. Några hål är gräsklipparen skyldig till. Ett nät var lite längre än det andra så vi kunde ta av en bit och lappa med. 

Lite oönskad hjälp fick vi också men nu är i alla fall alla näten klara i god tid innan säsongen startar och det känns bra. 

Äldre inlägg Nyare inlägg

© 2018 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑