Idag har jag sått purjolök på ett, för oss, nytt sätt. Tidigare har jag bredsått purjo i byttor. Jag har haft noll kontroll över hur många plantor jag har sått och trots att jag har sått tidigt så har inte alla plantor blivit stora och fina. På min kurs på Hjo folkhögskola berättade Jonas att de sår i stora tråg som är större än brättena.

Sedan använder de en uttryckare som hör till ett brätte och gör hål med det som de sår purjon i.

Det innebär att plantorna får större plats än vid bredsådd och att de växer med jämna avstånd. Purjolökens rötter är inte ömtåliga så det gör inte något om man behöver dra isär plantorna vid sådd.

Det traditionella sättet att plantera ut purjolöksplantor är att göra ett dike där man planterar så att man sedan har jord att kupa upp på plantans sidor. Anledningen till att man gör det är att man vill ha så lång vit stjälk som möjligt och det är bara den del av purjon som växer under jord som blir vit. Jonas använder istället en planteringspinne som han gör 20 centimeter djupa hål med. Sedan släpps purjolöksplantorna helt enkelt ner i hålet och så vattnar han så att jorden rinner ner i hålet och plantan ”sätter” sig.

Det låter väldigt tidsbesparande och ser väldigt lätt ut. Vill ni se hur det ser ut när Jonas och hans fru Sanna gör det så titta på deras film.

Ett av målen för årets odling är att effektivisera och spara tid på varje moment för att det inte ska bli så tidskrävande. Purjolöken kommer därför att planteras med en planteringspinne som jag redan har tillverkat.

Tid sparar man dock inte på att så purjon på detta sätt. Purjolöksfrön är väldigt små och det är pilligt att få ner ett frö i varje hål. Drygt fyrahundra frön tar en stund men nu är det gjort.

Vi har bestämt oss för att bygga upp vårt kylrum i en av våra lutor. Kylrum är ganska fula så det känns bra att göra det där det inte syns men det är också en bra plats eftersom vi lätt kommer åt det både från grönsakssköljen och gårdsbutiken. Vi hämtade kylrummet i Dalsland och allt var nedplockat i delar. Delarna var uppmärkta men inte på något sätt som var självklart för oss. I söndags var några här och hämtade en gammal rensmaskin för spannmål, en Gudhemsrens, som vi har haft stående i lutan utan att använda. Då uppenbarade sig denna konstruktion.

Det vi trodde var en stabil bjälke visade sig vara ett lappverk. Dessutom var det väldigt snett.

När vi skruvade fast en bräda i våg blev det väldigt tydligt. Det blev helt klart att denna bjälken inte på något sätt var bärande för att hålla ihop lutan. För säkerhets skull förstärkte vi den på sidan och undertill innan vi sågade med motorsågen.

Anledningen till att vi behövde putsa bjälken var att vi ska ha in en dörr som inte riktigt fick plats. Med motorsågens hjälp kunde vi se till att dörren fick en vågrät förstärkt bjälke att stå på. Plåten som sitter på utsidan fick vi dela av med hjälp av tigersågen.

Ingenting är i våg i denna luta. När vi skulle skruva upp en regel för att fästa dörren i så visade det sig att lutan gör skäl för sitt namn för den lutar både utåt och åt sidan. Vi fick lägga emellan på flera ställen för att få en rät regel.

Sedan började vi mäta takhöjder och insåg ganska snart att vi behöver gräva ut rätt mycket för att få plats med kylrummet på höjden. Det hade varit smartare att vänta på plusgrader eftersom marken visade sig vara rejält frusen men vi vet att vi längre fram kommer att ha väldigt mycket mer att göra så det var bara att ta fram korpen. Till en början gick det trögt men efter ett tag kom vi ner tillräckligt djupt för att få upp 15 cm tjäle i stora block.

Skottkärrelass efter skottkärrelass hackades loss och kördes undan för att göra plats för betongplattor som reglarna ska ligga på.

Eftersom märkningen inte gick att förstå sig på så var vi tvungna att börja pussla. Vi granskade alla skivor som vi visste var tak eller golv och försökte med hjälp av smuts och märken lista ut vad som var vad. Efter en del bärande och pusslande kom vi fram till vilka fyra delar som utgjorde golv.

Därefter försökte vi lista ut var dörren ska sitta och efter en hel del huvudbry visade det sig att den tyvärr sitter på kortsidan. Det hade varit mycket bättre om den hade suttit på långsidan då vi i så fall hade fått plats med mer förråd mellan kylrummet och gårdsbutiken men nu är det som det är. Sedan var det bara att plocka bort delarna igen och ställa undan dem. Nu när vi vet åt vilket håll vi ska ha kylrummet så kan vi börja regla upp. Det är många betongstenar som ska placeras ut i våg och förmodligen är det fler lass sand och jord som ska köras bort innan alla reglar är på plats. Nu väntar kontorsarbete och utbildningar resten av veckan så först i helgen kan vi börja med regelarbetet. Lite spännande är det eftersom vi aldrig har gjort något liknande förut. Vi har inte någon aning om hur vi ska få ihop allt för att inte tala om hur vi ska bygga ihop kylrummet med ett isolerat lager. Men det gör jobbet spännande och det är alltid roligt med nya praktiska utmaningar.

Kursen i odla till försäljning på Hjo folkhögskola gör att årets planering blir ordentligt gjord. Hittills har vi planerat på olika sätt varje år och hittills har vi aldrig lyckats följa planeringen. Mest har det berott på att när verkligheten har kommit ikapp så har vi varit tvungna att bara jobba på. Det har ibland inneburit att när jorden blivit varm nog för bönor så har vi sått alla bönor och hamnat i en situation när vi producerat fler bönor än vi lyckats sälja men bara under en kort period. Vi har försökt plantera t.ex. zucchini vid olika tillfällen men i somras så hjälpte inte det utan alla plantor mognade ungefär samtidigt. Vi har prövat en odlingsapp, papper, excel och word och inte fått något att fungera tillfredsställande.

I år har vi en planering i excel med fem ark. Ett ark för varje skifte.

Här skriver vi in förkortningar för de aktiviteter som ska utföras.
FS = förså
D= direktså
OM = omskola
B = bereda bädd
G = gödsla
GK = gräsklipp
P = plantera
F = flamma
X = skörda
FD = fiberduk
N = nät
Vi har kommit en bit på väg men inte fått in några G, GK eller OM än. Detta dokument räcker dock inte utan vi behöver ett dokument per bädd/gröda. I exceldokumentet ryms bara en ruta per vecka och ska vi flamma exakt sex dagar efter sådd så duger inte excelarket. Dessutom har vi lärt oss massa andra saker under kursen som vi vill ha med. Eftersom vi bygger kylrum så vill vi veta vilka grönsaker som ska förvaras i vilken temperatur. Vi behöver också ha någonstans att fylla i skördar och skördemängd samt planerade kontra utförda åtgärder.

Jonas, vår kursledare, gör all sin dokumentation på papper efter många år av test av diverse olika sätt. Vi kommer också att ha vårt på papper men eftersom det går mycket fortare att skriva på datorn så förbereder vi nu dessa papper i ett worddokument. Problemet när man går igenom litteraturen och hittar olika tabeller så blir det ett väldigt scrollande upp och ner i dokumentet. Till slut kom jag på att vi kunde göra en sida per gröda/bädd och göra översta raden till en rubrikrad. Ställer man sedan in Visa/Menyflik så får man som ett register ute i vänster kant.

Det gör det enkelt att klicka på den rubrik du vill komma till och på så sätt går det lätt att flytta mellan de olika grödorna. Jag gjorde ett grunddokument med alla rader och rubriker som jag kopierade in mängder med gånger. Sedan fyllde jag i det som var specifikt för den grödan. När jag gjort klart alla dokumenten kommer jag att skriva ut dem ihop med excelarket och förvara i en pärm ute i odlingen. Här kommer finnas planerade åtgärder och när de blir utförda, datum och mängd som vi skördar, antal plantor/frön som behövs i varje bädd och så vidare. Fördelen med att ha detta digitalt och inte bara på papper är att vi förmodligen kommer att odla ungefär samma saker nästa år. Det som har stämt efter odlingssäsongen och det som vi är nöjda med kommer att få stå kvar. Det vi upptäcker inte stämmer kan vi ändra i dokumentet efter säsongen. Allt vi behöver göra i januari nästa är är att planera var varje gröda ska odlas och sedan ändra bäddnumret.

För första gången har vi räknat ut exakt hur många plantor/fröer vi behöver per bädd och därmed har vi, efter inventeringen av kvarvarande fröer, kunnat göra en mer passande fröbeställning. Bara fröinventeringen tog en hel del tid i anspråk.

Det är mycket fröer som ska köpas in men det blir inte lika stort svinn på det här sättet. De flesta fröerna beställer vi från Semenco och från Lindbloms. Purjolöken Hannibal beställer vi från Runåbergs.

Det är sällan vi har tid att gå in och slå i böcker och material under odlingssäsongen så jag har försökt att få med saker som jag tror att jag kommer att ha glömt i sommar. Till exempel så har jag skrivit in optimal lagringstemperatur, luftfuktighet och förväntad tid en gröda kan lagras. Jag har också skrivit in under vilka veckor grödan behöver extra kväve. Ofta grundgödslar vi i innan sådd/plantering men för många grödor så behövs den mesta näringen någon gång fram i vecka 10-14. Mycket sådan här information finns i jordbruksverkets odlingspärm men det är bra att ha all sådan information i pärmen vi förvarar i odlingen så vi slipper leta.

På fredag ska vi träffas i Hjo igen och då ska vi jämföra våra såplaneringar. Det kommer att bli många ändringar och mycket som ska justeras men vi har i alla fall kommit en bra bit på väg.

Idag blev det ytterligare ett förkläde. Den här gången ska det användas för att skydda sina kläder från allt stänk när man sköljer grönsaker. Även detta får nog göras i fler exemplar. Det jag funderat på sedan igår var hur jag skulle lösa det med knytrem. Ville ha något hållbart som inte blir smutsigt utan tål den hantering av rödbetsfärgade händer som kommer att ske.

Så kom jag på att jag kunde kolla om vi hade någon trasig rem av något slag. Hittade detta smala spännband som saknar en del.

Tältduk fanns det gott om och några andra delar behövdes inte. Det är roligt att sy och det var länge sedan jag hade tid att göra det.

Förklädet består av en övre bröstlapp där jag har sytt in en genomgående rem för att få det stabilt och starkt.

Sydde in en genomgående rem även i nedre delen för att inte slita för mycket på tältduken. Det är svårt att veta hur skör tältduk egentligen är när det ska användas till något annat än just som tältduk.

Jag tror att jag ska sy ett till med längre nederdel. Detta första är lagom till mig men när jag fick min något motvillige man att ställa upp som mannekäng insåg jag att ett längre behövs.

Det tog mycket kortare tid att sy det här förklädet än gårdagens skördeförkläde så det blir inte några problem att sy ett till.

Jag har letat efter sådana här förkläden att köpa men inte hittat några som känts hållbara nog. De jag hittat är antingen gjorda i skinn och väldigt dyra eller i plast vilket inte känns så hållbart.

När man skördar bönor och ärtor så står backen alltid för långt bort. Då frestas man att kasta bönorna och de hamnar oftast utanför och så får man plocka dem en gång till. Att skörda ärtor och bönor är tidsödande och den här vintern koncentrerar jag mig på att hitta sätt att kapa tid i odlingen. I boken ”Odla till försäljning” så finns en bild där Jonas fru Sanna har på sig ett skördeförkläde och när jag såg den så började jag fundera över hur jag skulle kunna tillverka ett. Ofta när jag gör saker så vet jag inte riktigt hur det ska bli i slutändan utan jag prövar mig fram tills jag blir nöjd.

Idag kom jag på att jag kunde ge vårt sönderblåsta marknadstält ett nytt liv som skördeförkläde.

Takduken har fått flera stora revor i sig och går inte att rädda som tält men det är starkt tyg så det borde hålla som förkläde. Jag klippte lite på måfå ut en bit.

Biten är vikt dubbel och ganska stor. Det kan vara bra att börja stort så man kan klippa bort bitar. Det är lättare än att sätta i nya.

Jag letade upp ett gammalt bälte som är långt och har massor med hål så att det kan passa till vem som helst. Sedan vek jag tyget runt bältet och sydde en tunnel.

Jag klippte bort ytterligare tyg på sidorna och sydde ihop dem.

Sedan letade jag upp några halvmåneformade ringar och klippte sönder några nyckelband som jag vek dubbla runt ringarna och sydde fast en bit in från sidorna i den delen där bältet sitter.

I den främre biten sydde jag fast två nyckelband med kroken kvar längst ut på tyget. Jag lät nyckelbanden löpa på insidan av tyget ända ner till där jag sytt ihop sidorna för att få det extra starkt.

När man fäster krokarna i ringarna så står tyget ut. För att göra det lite stadigare sydde jag in ett band i det övre tyget.

Det hade varit snyggare med två likadana nyckelband men man får ta vad man har hemma. På det ena görs reklam för Trafikkontoret i Göteborgs satsning ”På egna ben” och på det andra görs det reklam för Alströmergymnasiet.

Krokarna är lätta att ta bort när man vill tömma ut sin skörd och lätta att sätta tillbaka.

Det går att stoppa ner skörden både på utsidan och insidan om fästena.

Jag har inte någon aning om detta kommer att fungera som det är tänkt eller ej. Får provskörda något och testa mig fram. Fungerar det så kommer fler delar av tälttaket att bli skördeförkläden eftersom vi ofta är fler än en som skördar.

Kanske kan man sy diskförkläde av en del av tältduken också? Vi har saknat något att sätta på oss när vi sköljer grönsaker. Det blir ofta skvätt och våta kläder när man sprutar vatten över grönsaker. Får fundera på det.