En gård för omställning

Kategori: odling (Sida 2 av 20)

Öppen gård under Tusen Trädgårdar

Tack alla trevliga människor som har besökt oss idag. Tack Richard för att vi fick låna din åker till parkering. Det gjorde att vi inte hade några bilar som körde in på gårdsplanen och det bidrog definitivt till att hela arrangemanget kändes trevligt. Det kom folk, mycket folk. Vi har inte någon riktig koll på hur många som var här men vi uppskattar att det var över 350 personer. Många var här för loppisen men ännu fler var här för odlingen.

Vi hade fullt upp hela tiden så det blev inte mycket fotat tyvärr.

Jonas höll mestadels till i skogsträdgården och förevisade minikiwi, mullbär, sishuanpeppar, valnöt och alla andra växter vi har där. Det visade sig att flera besökare hade kommit bara för att titta på sishuanpepparbusken.

Jag höll mest till i odlingen och där var intresset stort för mördarsniglarstrategier, ogrässtrategier och grönsaker i största allmänhet.

Maria, vår granne, skötte om gårdsbutiken och där var det kö mest hela tiden. Spetskålen och löken gick bäst och fick skördas igen och igen men mycket annat gick också åt.

Allra flest besökare hade Ina i caféet där det var så stor åtgång på hembakat och kaffe så det som var förberett inte räckte till trots att hon bakat mängder med morotskakor, kladdkakemuffins, chokladkakor, chokladbröd och annat. Efter några timmar fick vi ersätta henne i caféet så att hon fick gå in och baka mer. Problemet var bara att äggen var helt slut i affären så vi fick gå upp och stjäla ägg under hönorna för att det skulle räcka till bak.

Anne skötte loppisen och där gjordes många fynd. Vi har mycket loppisgods kvar så vi får nog ha öppet i loppisen fler dagar i sommar.

Så många trevliga samtal och så mycket trevliga människor! Folk gick runt bland djuren och satt och fikade i trädgården och det verkade som om de flesta hade det trevligt.

Det känns verkligen bra att kunna öppna upp gården så här ibland. Vi kommer att göra det fler gånger. Välkomna då!

Kryddträdgård

Rostigt järn och grönt är fint ihop. Framför vårt hus har vi en yta som har varit åsidosatt. Den består av en grusgång och en svårklippt ”gräsmatta” under våra hamlade lindar. Gränsen mellan gräs och grus har allt mer försvunnit och gräset är mest mossa, maskros och kvickrot. Att ta hand om den ytan har verkligen inte prioritet men eftersom den ligger precis framför huset har det känts tråkigt att den är så misskött.

Den en gång breda och välskötta grusgången har blivit allt smalare och på vissa ställen är det tveksamt om det verkligen kan kallas grusgång då det mest är gräs.

Det här jobbet har verkligen inte prioritet men är något jag tar tag i när jag får en stund över. Hjulhackan som jag har i odlingarna gör att det är ganska så lätt att få bort gräset i grusgången men man orkar inte köra för länge.

Vi har haft gräsytan täckt med plansiloplast ett tag för att få bort en del av ogräset. På favoritutflytktsmålet Skroten i Bäreberg har vi köpt plåtar som rostar fint och de utgör nu gräns mellan grus och det som tidigare var gräs. Innanför plåten ska vi täcka med tidningar och flis och sedan plantera olika kryddor i diverse rostiga plåtsaker.

Pepparrot lär sprida sig lätt men den har vi planterat i en gammal kokgryta.

Från balkongen ser ytan ut så här. Rakt fram från trappan kommer det att bli en grusgång så vi kan börja gå rakt fram ut i odlingen istället för runt som vi fått gjort hittills.

Det är bara gruset som fattas. På båda sidor om den nya grusgången blir det funkiaplantering. Jag har frösått funkia och fått fram plantor men de växer väldigt långsamt så det kanske inte blir så mycket med det hela. Funkia, eller hosta som det också heter, är ätbar. Skördar man de tidiga skotten så kan man fräsa dem i pannan. Har aldrig testat men om projektet lyckas så kommer vi kunna äta mycket framöver.

På båda sidor om gången vill jag ha högväxande bönor men de behöver något att klättra på så jag fick ta och svetsa ihop två bönstöd av armeringsjärn.

Det är andra gången i livet jag svetsar men det är ganska lätt och mycket roligt. När jag skriver lätt så menar jag bara att det är lätt att få två järn att fästa vid varandra. Inte att det skulle passera någon kontroll eller att det är snygga svetsfogar. Det spelar dock inte någon roll eftersom de kommer att täckas av högväxande bönor.

Det här är ett projekt som kommer att pågå länge. Det är inte ofta jag har tid att jobba med det men det går långsamt framåt. Vi saknar kärl att plantera i också men det kommer att lösa sig. Har någon något rostigt liggande som det går att plantera kryddor i så tar vi gärna emot.

Det kommer att vara mycket trevligare att sitta på altanen och titta ut över rost och grönt i framtiden.

Vi sitter inte ofta här på gården men när vi gör det så är det ofta på altanen på kvällen när solens sista strålar lyser på väggen. Det känns som om vi kommer att glädjas åt det här projektet när det blir klart.

Läget i odlingarna vecka 24

Så här års är det mycket fokus på ogräsrensning i odlingarna. Lyckas man hålla ogräset i schack fram till en vecka efter midsommar så är mycket arbete vunnet. Lyckas man inte så blir det surt sedan. Just nu är ställningen följande:

Vi leder i kvarter 1, 3 och 4

Ogräset leder i kvarter 2 (en ganska kraftig ledning)

Oavgjort i kvarter 5

Man kan ha olika strategier i detta. Antingen släpper man kvarter 2 och får stora problem både i år men framför allt nästa år. Skälet till det kan vara att man på grund av tidsbrist väljer att hålla övriga fyra kvarter i gott skick för att minimera förödelsen. Lägger man för mycket tid i kvarter 2 så blir det lätt att ogräset tar över i fler kvarter.

Eller så ger man sig på kvarter 2 i morgon och låter bli att ge sig innan slaget är vunnet. I så fall så kommer jobbet att bli värre i kvarter 5. Eller också så jobbar man helt enkelt längre dagar så man hinner både och. Skälet till att kålkvarteret ofta blir problematiskt när det gäller ogräs är att alla bäddarna är täckta av nät. Det är jobbigare att lyfta av nät och rensa än att rensa när man går förbi. Det tar helt enkelt emot och dessutom ser man inte ogräset lika lätt.

Det andra kriget vi utkämpar är snigelkriget. Vi köpte ju två myskankor men de vägrar äta sniglar och mumsar inte ens på dem vi lägger i matskålen. Vi letar nu andra ankor. Helst vill vi ha mignon men de verkar omöjliga att få tag i. Finns det någon därute som har några att sälja så hojta till. Vi har dock upptäckt att ett vanligt elstängsel som vi har till får och ankor stoppar sniglarna en del. Annars utkämpas kriget med sax och ferramol.

Kriget mot sniglarna vägrar vi ge upp. MEN det prövar vårt tålamod. Dels är det tidsödande och tråkigt att klippa sniglar varje morgon men framför allt är det otroligt frustrerande att behöva återplantera plantor och så om.

Värst är det i kvarter ett. Morötterna är isådda i alla bäddar (3 gånger), rödbetorna likaså och idag sådde jag även om palsternackorna.

På bilden ovan skall det vara rödbetor. De största plantorna såddes med såmaskin från början. Som ni ser så är de inte så många. Sedan finns det några halvstora plantor som är från omgång två och sedan finns det ganska många pytteplantor som är från sådd nummer tre. I denna del av odlingen leder vi över sniglarna så för varje omsådd så blir det fler plantor som överlever.

På bilden ovan är det spenat. EN planta överlevde från första sådden. Då har vi ändå sått fyra rader a 16 meter. Hade alla plantor tagit sig så hade vi kunnat leverera spenat till REKO-ringen på torsdag men det känns inte riktigt lönt att lägga ut annons på en planta.

Nu har jag nog sått färdigt i kvarter ett. Blir det hål i raden så får det vara men det är svårt att acceptera att det fattas plantor i två meter i en rad för att sniglarna har varit där och mumsat. Tidsvinsten som vi fått i att använda såmaskin går dessutom helt förlorad för de plantor som klarat sig undan sniglarna vill vi ju inte köra över.

Kvarter 2 är en katastrof. Grönkålen som vi knappt förlorade någon planta i förra året är värst drabbad och där har vi nu planterat om tills alla extraplantor tog slut. Idag var cirka en tredjedel av plantorna borta igen. Nya plantor är på gång men de behöver några veckor till på sig innan vi kan sätta ut dem. Övriga kålbäddar är alla omplanterade men inte lika illa drabbade.

Annars går det rätt bra. Majs, bönor, ärtor växer som de ska och all lök växer kanonbra.

Persilja kan vi skörda.

Sallaten är en fröjd att se.

Potatisen har börjat titta upp. Squash, pumpa, gurka och vintersquash tar sig också även om vissa plantor har strukit med på grund av sniglarna.

Ibland undrar man vad man gett sig in på. Det är tur att man är envis för vissa dagar känns det som om kriget är förlorat och man vill ge upp. Men vi skördar sparris varje dag.

Vill du komma hit?

I år är inte något vanligt år. Vi brukar ha fullt med wwoofare här men de lämnar återbud en efter en eftersom de inte kan resa till Sverige. Det ger oss mer arbete själva men det öppnar också upp för att vi ska kunna ta emot andra intresserade här under dagarna då vi inte behöver ägna oss åt wwoofare.

Under hela juni månad kan du komma till Östängs Gård vilken vardag som helst och vara med i arbetet under en dag. Vi kommer att arbeta i odlingen med sådd, plantering, ogräsrensning, omplantering, tomattjuvning, uppbidning, skörd m.m. Under arbetets gång har du möjlighet att ställa frågor om odling, hönor, får, bin, byggnation, bevattning och allt annat som vi håller på med på gården. Eller också så bara du nämner vad du vill veta mer om så berättar vi allt vi vet. Vi bjuder självklart på fika och lunch. Det kan bli ett tillfälle att pröva på livet på landet under en dag samt att få en inblick i hur det kan vara att arbeta i en lite större grönsaksodling.

För att vi ska ha lite koll på när vi får besök så anmäl ditt intresse på info@ostangsgard.se

Välkomna!

Läget i odlingen vecka 22

Pust! Det har varit en pärs men nu är alla 66 bäddarna sådda eller planterade. Intentionen var att skriva ett odlingsinlägg i veckan men när arbetsdagen utomhus varit klar har orken varit helt slut. Det har blivit långa arbetsdagar sju dagar i veckan de sista veckorna. Till stor del beror det på att vi inte har några wwoofare men också på att vi tar ett nytt växthus i bruk samt utvidgar odlingarna med ytterligare ett kvarter. Men det beror också på att vi har haft den värsta snigelinvasionen hittills som gjort att vi fått så om morötter och rödbetor på grund av trädgårdssnigel och planterat om väldigt många kålplantor på grund av spansk mördarsnigel.

Så här års börjar arbetsdagen vid sex eller sju beroende på när jag vaknar. Då slänger jag på mig kläderna och går ut och klipper sniglar med järnferramol. Våra mignonankor rymde lagom till snigelsäsongens start och vi köpte raskt ett myskankpar men de står på samma ställe hela dagarna och vägrar äta sniglar till och med när vi serverar dem framför näbben. När alla synliga sniglar är klippta så är det dags för frukost och sedan börjar arbetet i odlingen enligt planeringen vecka för vecka. Tills för två veckor sedan så räckte det med odlingsjobb fram till 17.00 men de sista två veckorna har varit rätt hysteriska så jag har inte gjort något annat än att anlägga bäddar, så, plantera, återså, återplantera och rensa och ändå har jag behövt hålla på till minst klockan sju på kvällen. Men nu är 1056 bäddmeter fyllda med grönsaker och mycket ser bra ut.

Kvarter ett är sorgekvarteret. Spenaten blev uppäten av sniglar så när vi väntat länge stod det klart att en!!! planta hade klarat sig. Då sådde vi om en halv bädd spenat och sedan rödbetor för resten. Egentligen var det tänkt att vi skulle skörda spenaten först och sedan så i rödbetor men nu fick det bli en halv bädd av varje. En halv bädd innehåller mangold som ser ut att ta sig bra och resten av bädden har vi planterat med nyzeeländsk spenat som också kommer fint. Två bäddar palsternacka tar tid på sig men börjar titta upp. Bädden med gul- och vitbeta har blivit massakrerad av våra katter så vi har fått förstärka stängslet runt odlingen. Där ska jag så i nytt i morgon. Två bäddar rödbetor ser ut att komma fint.

De tidigaste två bäddarna med rödbetor ska jag så om i morgon för de är till stor del uppätna av trädgårdssniglar. Det gäller också för den tidiga bädden med morot som jag i veckan sådde om för tredje gången. De andra två morotsbäddarna ser ut att bli ok.

Kvarter två är helt täckt av kålnät. Där har vi återplanterat alla bäddar på grund av mördarsniglar. De tar inte alla plantor men bädden med brysselkål har vi fått återplantera ungefär 50 procent. Broccolin är tydligen inte lika god för där har vi bara behövt ersätta fem plantor. Nästa år måste jag så ännu fler plantor med tanke på sniglarna. Nu har jag bara kunnat återplantera de plantor som är helt uppätna medan de plantor som ser lite vissna ut får stå kvar. Salladskålen, den tidiga vitkålen och spetskålen ser ut att komma riktigt fint dock. Mest orolig är jag för grönkålen så det ska jag så nya i morgon.

I kvarter tre är alla gurkor och squash utplanterade och överlevde de två frostnätterna som var i veckan. Jag har inte lyckats så bra med plantuppdragningen i år när det gäller gurksläktet. Många frön har helt enkelt inte grott och jag vet inte riktigt vad det beror på vilket är frustrerande.

Alla gurkväxter planteras med täckmaterial runt. Det tycker jag fungerar bäst. Man får bara kolla noga efter sniglar varje morgon. I samma kvarter kommer potatisen upp ur halmen och sallaten växer fint.

Lökkvarteret är nog det som känns lugnast. Där växer mängder av lök. Vi beställde nog lite för mycket lök i år så vi har satt 12 bäddar. Det är dock lättsålt och lagringsbart så det lär inte bli några problem att bli av med den men det var väldigt tråkigt att få ner 30 kilo sättlök i jorden.

Sparrisbädden är ett glädjeämne. Vi skördade i går och trots det finns det någon sparrisstängel i varje planta som vi kan skörda i morgon. Det är så otroligt gott med färsk sparris så vi äter varje dag.

Vitlöken har vi varit mer noga med att vattna i år så den ser väldigt bra ut. Vi kommer att kunna börja skörda nästa vecka.

I växthuset så är bubbelplasten borta och en bädd till höger är full med tomater och bädden till vänster som blev grävd idag är planterad med gurka. I mitten står tomatplantor i hinkar. Kanske gör vi en bädd till där eller också får de växa i hink i år.

Växthuset är inte riktigt klart. Vi ska sätta in ett fönster till och bygga dörrarna till andra gaveln men det får bli sen.

I kvarter fem växer bönor och ärtor och även det ser bra ut även om inte alla bönor har kommit upp än. Eftersom de bäddarna är nygrävda så har vi mängder av tistlar som kommer upp så där får vi rensa rätt ofta. Kvarter fem innehåller även två bäddar med majs. Det påbörjade kvarteret med nummer sex fick bli tre bäddar lök och en bädd majs då det fanns över. Jag har fått massa roliga sorter med bönor av olika människor så i veckan ska jag gräva klart en bädd till i kvarter sex för att få dem i jorden.

Vi har även satt åtta rader potatis och en hel mängd vintersquash och pumpa i halm utanför kvarteren. Det är inte så att det inte finns jobb att göra framöver men den värsta perioden är i alla fall över – hoppas vi.

Nytt projekt

Framför vårt hus har vi fem hamlade lindar som vi tycker mycket om. Marken under dem är ojämn och full av gropar och ska nog föreställa en gräsmatta men som mest innehåller maskrosor och ogräs. Den är så liten och ojämn så den är svår att klippa. Dessutom sluttar den ner mot vägen. När vi kommer ut ur vårt hus så vill vi ofta gå rakt fram men där finns inte någon gång utan en ful spireabuske så man får gå runt. Gränsen mellan ytan och grusgången har med åren blivit allt mer svårdefinierad och det ser helt enkelt oskött ut.

Vi har länge funderat på vad vi ska göra med ytan och har sedan en tid tillbaka täckt den med plast. Tanken är att göra en kryddträdgård med massor av trevliga goda kryddväxter. Det skulle passa bra eftersom det är så nära köket och dessutom är många kryddväxter bra för insekter och för våra bin.

För ett tag sedan köpte vi flera plåtar på skroten i Bäreberg. De har vi planerat att sätta som gräns mellan grusgången och ytan.

De rostar fint och är lätta att böja vilket gör att vi kan få mjuka kanter.

Rakt fram från ytterdörren tänker vi göra en grusgång så vi kan gå rakt fram till odlingen. Det är en ganska brant sluttning ner mot vägen så där behöver vi bygga någon form av trappa. När jag grävde där idag upptäckte jag att slänten har varit stensatt från början men nu är den täckt av cirka tio centimeter jord. Där har vi planterat 500 krokus. Det får nog fortsätta vara krokusplantering där men just där trappan ska vara så behöver jorden tas bort.

Ytan på båda sidor av gången kommer att innehålla kryddplanteringar och ytan mellan kryddorna ska täckas med flis. Det lär inte bli klart den här säsongen men det är ett trevligt projekt att hålla på med in emellan alla andra sysslor på gården.

Purjolöksplantering

Vi slås ofta av hur mycket effektivare vi har blivit i och med att vi skaffar oss mer och mer erfarenhet. I veckan var det dags för purjolöksplantering och bara det att vi på förhand vet vilka redskap vi behöver spar väldigt mycket tid. Allt läggs i skottkärran och så går man bort till bädd 4:12 där vi i oktober förra året bestämde att purjolöken skulle planteras just den här veckan.

Längst till vänster i bild är vår sparrisbädd och sedan följer bädd 4:12 och 4:11 som båda kommer att innehålla purjolök. Bädd 4:12 är planerad att planteras denna vecka och 4:11 ska planteras nästa.

Purjolök är relativt näringkrävande så i bädden tillför vi två skottkärror stallgödsel. Den finns precis utanför odlingen under en blå presenning så det är lätt att hämta.

Gödseln sprids ut i mitten av bädden.

Sedan myllas den ned med hjälp av ett rensjärn. Det kanske inte är det vanligaste redskapet för nedmyllning av gödsel men vi tycker att det fungerar bra eftersom man lättare slår sönder klumpar med det. Kanske kommer vi när vi lär oss mer om gödsel att ha en klumpfri kompost att sprida ut men just nu behöver vi ibland slå sönder mindre klumpar.

Därefter så krattar vi bädden så vi får en relativt jämn yta. Purjolök är inte så känsligt så det behöver inte vara lika fin bädd som om vi ska så t.ex. morötter.

Därefter drar vi upp tre rader med markören.

Sedan använder vi vår egentillverkade purjolöksdibbler. Det är helt enkelt ett gammalt skaft som gått av som vi spetsat till och trätt en gängstång igenom. Gängstången sticker ut 20 centimeter på varje sida så vi kan använda foten och trycka ner den om marken är hård. 20 centimeter är också avståndet mellan purjolöksplantorna så vi använder även dibblern som avståndsmätare.

Vi gör tre rader hål där vi stoppar ner plantorna. Purjolöken sår vi i tråg där vi gör hål med en uttryckare för brätten. Det gör att de får tillräckligt med utrymme för att växa till bra.

Purjolöken är inte speciellt känslig när det gäller rötterna så det är lätt att skilja dem från varandra.

Vi drar helt enkelt upp en planta och stoppar ner den i ett 20 centimeter djupt hål På detta sätt slipper vi kupa och krångla utan purjon hamnar djupt redan från början. Vi vattnar sedan bädden så att hålen fylls igen med jord.

Eftersom en av våra katter hjälpt till i plantuppdragningen trots skyddsåtgärder så räckte inte plantorna till hela bädden. Sista delen satte vi därför rödlök som var över med hjälp av en annan hemmabyggd dibbler.

Det är skönt att ha färdiga planer men de behöver alltid justeras på det ena sättet eller det andra.

Odling vecka 19

Arbetet går framåt och allt fler bäddar görs klart för sådd och plantering.

Så här ser det ut i odlingen just nu. Kvarter ett med palsternacka, morot och betor är i princip färdigsått. Det återstår att plantera ut nyzeeländsk spenat men de tål inte frost så vi får vänta lite med det. Vi kommer också att behöva återså åtminstone en bädd med morötter där sniglarna ätit upp de flesta men annars verkar det ta sig relativt bra.

I kvarter två är grönkål, majrova, broccoli, vitkål och kålrabbi utplanterade och täckta med nät och eller fiberduk.

Längst till höger ska vi plantera ut brysselkål nästa vecka men i bädd nummer två växer grönkålen. När vi sår kål sår vi alltid för många plantor. Dels för att man inte kan vara säker på att alla tar sig men framför allt för man kan vara säker på att en hel del behöver återplanteras eftersom sniglarna tar död på en del. I bädd nummer tre växer utplanterad majrova, sådd majrova och denna veckan planterade vi också ut kålrabbi.

Plantorna ser inte mycket ut för värden än men förhoppningsvis kommer de att ta sig bra. Vi har inte odlat kålrabbi förut så det blir första året. All kål hålls alltid täckt eftersom det finns så mycket skadedjur som gillar kål.

I kvarter tre har vi satt tre bäddar med potatis under halm och så har vi planterat ut sallat och persilja. Sallat sår vi varannan vecka under hela säsongen och skördar efterhand. Jag tror vi har fem olika sorters sallat.

Sallat sätter vi i fyra rader i bädden. De första åren tyckte vi att sallat var hopplös att odla. Vi hade problem med grobarhet och trodde att vi gjorde fel men efter att vi har bytt fröleverantör så har vi inte några problem längre utan i princip 100 % tar sig i brättena.

Vi hade också problem med att sniglarna åt upp för många plantor men med snigelstaket runt odlingen och dagliga morgonpromenader så klarar de flesta plantorna sig nu. Ytterligare ett problem var vinden men nu sätter vi alltid fiberduk över plantorna tills de har etablerat sig så nu blåser de inte sönder längre. Vissa förluster har vi fortfarande men inte alls så att det stör.

I kvarter fyra växer vitlöken bra och fem bäddar lök är också i jorden. Totalt kommer vi sätta lök i nio bäddar vilket innebär att över 8000 lökar kommer att sättas för hand. Vi sätter lök i fyra rader och använder en dibbler för att göra hålen smidigt. Två bäddar kommer att planteras med purjolök och det ska hinnas med denna vecka.

Kvarter fem har vi grävt nya bäddar i. Det kommer att bli en utmaning. Dels så ligger de utanför staketet. Staketet håller harar, rådjur och en del sniglar borta men kvarter fem har inte något sådant skydd än. Eftersom vi inte kan räkna med några wwoofare i år så har vi fått avskriva planerna på att bygga staket i år. Kvarter fem ska innehålla bönor och ärtor och hittills är bara en bädd bondbönor och två bäddar sockerärt sådda. Här sker den mesta snigelbekämpningen och bönorna kommer att få det tufft. Alla bäddar innehåller mycket fröogräs och därför gör vi falska såbäddar så fort vi hinner. Vi har bara två bäddar kvar att göra och det ska också hinnas denna vecka.

Det gröna på bilden är fröogräs. När vi hinner göra falska såbäddar så kan vi enkelt flamma bort detta innan vi sår. I den här bädden har dock sockerärtorna kommit upp tillsammans med två rader dill så här är inte flamning aktuellt. Det innebär att fröogräset måste bekämpas med rensjärn. Kanske blir det inte någon dillskörd i denna bädd. Att gå med rensjärn om det bara är en dubbelrad sockerärt är inte något problem men dillen kan ligga risigt till då det är svårt att rensa i raden.

Vi har stora vindproblem. Det blåser nästan alltid alltid ifrån väster och vindarna verkar bli värre för varje år vi bott här.

Vindarna har enligt SMHI ökat alla månader i år jämfört med medelvärdet för 1996-2015 och ligger på 110-130 procent.

Vi har planterat en del träd ner mot betet och har beställt fler för vi inser att vi behöver mer vindskydd. I år har vi också ställt upp en rad med gamla ensilagebalar som vi fått av grannen. I dem tänker vi plantera pumpor som täcker dem eftersom de är rätt fula. Förhoppningsvis kommer de att innebära visst vindskydd för bönorna i alla fall. Återstår att se om vi vinner kriget mot sniglarna.

Så här ser purjolöksplantorna ut just nu och i veckan ska de få komma ut i landet.

Sniglar och personligt rekord

Jag brukar säga att jag klipper ungefär 500 sniglar om dagen. Det gäller inte längre. Varje morgon går jag ut med en liten hink järnferramol och en sax och tar död på alla jag ser. Jag doppar saxen i järnferramol mellan varje klipp så det hamnar blå korn på alla döda sniglar. Eftersom de är kannibaler så äter de sedan upp både sina artfränder och ferramolet och dör.

I år är snigelinvasionen värre än någonsin. Idag satte jag två personliga rekord. Dels så klippte jag fyra sniglar på ett blad som satt på rad med ett enda klipp och dels så klippte jag 79 sniglar utan att flytta fötterna. Man måste roa sig med något i denna tröstlösa sysselsättning.

Sniglarna har haft en bra vinter med för lite kyla och dessutom har det regnat mycket vilket verkar ha gynnat dem.

Vi har tidigare haft linderödsgrisar som äter sniglar och mignonankor som även de mumsar i sig en del sniglar men vi har inte några grisar i år och ankorna bestämde sig för att rymma lagom till sniglarnas säsongstart. Jag har inte räknat men jag tippar på att jag nog klipper 1000 om dagen. Att ge upp är inte att tänka på om man vill odla grönsaker. Varje snigel som får leva kan ge upphov till 400 nya under säsongen. Så jag försöker tänka på att 1000 sniglar om dagen ger 400000 sniglar mindre under säsongen. Det kommer att bli bättre med tiden men just nu är det bara att hålla i.

Ogräs

Vi har som alla andra odlare en hel del ogräs. Även när vi täcker med plansiloplast så finns de där under och bidar sin tid. Plasten hjälper mest mot fröogräs men rotogräset blir bara blekt.

Bädden till vänster är rensad men bädden till höger är bara avtäckt. Det mesta av ogräset som syns är vitgröe som vi fått in allt mer av. Det är ett fröogräs som sprider sig rejält och är ganska svårt att bli av med. De sätter frö ganska snabbt och tar man inte bort det innan dess så får man många fler små plantor.

Det mesta på bilden ovan är vitgröe. Vi börjar med att bredgrepa bädden och sedan är det lätt att få bort det.

Utanför plasten är vitgreöen mörkare grön men i övrigt är plantorna nästan lika dana.

Ovan ser ni en planta veketåg. De är ganska vanliga i åkrar som inte har tillräcklig dränering. Vi har dem ibland i bäddarna men de är inte något större problem. Är det inte stora tuvor så är det inte svårt att få bort dem.

Ovan är det en skräppa. De får djupa pålrötter och är det en kraftig planta så är det nästan omöjligt att få upp hela roten. Även en liten planta som den ovan kan ha tio centimeter pålrot. Frö från skräppa sägs kunna ligga i jorden i 50 år och ändå gro. Vi hade massor av skräppa när vi började men nu är de inte ett lika stort problem.

Ovan syns en kvickrot bland vitgröen. Båda är gräs men kvickroten har långa vita rötter som växer snabbt. Lämnar man en bit blir det en ny planta. De är inte svåra att få upp i en tom bredgrepad bädd men desto värre att ha att göra med när man väl har sått.

Ogräset ovan vet jag inte vad det heter. Vet någon så upplys mig gärna. Det är livkraftigt även under plast men inte svårt att bli av med.

Maskros däremot är jobbig. Rötterna går ofta djupa och går lätt av. Då kan det komma upp en ny planta. Det sägs att blekt maskros ska vara gott men jag har faktiskt aldrig prövat.

Vi försöker att inte ligga på knä och rensa ogräs under säsong men så här i uppstarten så är det det som gäller. Vi vill verkligen inte börja säsongen med rotogräs i bäddarna så efter bredgrepen så sätter vi oss med en vanlig grep och tar bort allt ogräs vi ser.

Sedan låter vi bädden vara några dagar och håller koll för att ta bort det vi missat innan vi behöver så. Det är alltså en stor fördel när vi hinner göra denna bearbetning en vecka innan vi ska använda bädden.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2020 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑