Idag har vi haft ett heldags studiebesök från kursen Odling för självförsörjning vid Hjo Folkhögskola. Jonas Ringqvist som leder kursen var även min kursledare på vinterns kurs kring Odla till försäljning. Den här kursen har en mer praktisk inriktning med träffar på Jonas egen gård Bossgården där deltagarna får sköta en odlingsyta och lära sig massor om självförsörjningsodling. Han tog med även förra årets grupp till oss men då var det ett kortare studiebesök. Idag stannade de hela dagen och det kändes ändå som om tiden var knapp. Det är svårt att sluta prata när man väl börjat och när man har en hel gård med många olika verksamheter så blir det ändå bara lite grann om varje sak.
Vi började på verandan med en presentationsrunda så vi skulle veta vilka besökarna var. Därefter berättade jag och Jonas om vår bakgrund och om varför vi skaffat gård.
Seden tog vi en fikapaus i trädgården.
Sedan gick vi upp till hönorna och nördade på detaljer kring hur man kan inreda en husvagn för att få ett effektivt system som är lätt att sköta.
Lucköppnare, bajsbrädor, matautomater, redesstängning och annat gicks igenom. Fördelen med att ha en hel dag på sig är ändå att man hinner nörda ner sig lite grann.
Det bästa med att ha besök på gården är dock att man själv alltid lär sig något nytt. Jonas visar här hur man kan känna på en höna för att veta om hon fortfarande värper.
Jonas provkänner så han ska kunna sortera ut hönor som slutat värpa. Får man plats med två fingrar mellan benen framför kloaken så värper hönan fortfarande men om man inte får plats med två fingrar så värper hon inga ägg.
Vi stannade till vid baggarnas hage och pratade om solcellsladdning av stängselaggregat. Vi har köpt begagnade solpaneler på blocket och med hjälp av en regulator så kan vi hålla batteriet laddat.
Baggarna var nyfikna men höll sig på lite avstånd eftersom det var många nya människor. Vi berättade en del om att ha får men gick inte in så mycket på det eftersom de flesta deltagarna inte har stora gårdar och får kanske inte står först på det de kommer att sätt igång med.
Sedan gick vi upp till skogsträdgården och berättade om tankarna bakom den och hur vi fick den anlagd genom att ordna en kurs i skogsträdgårdsodling.
Vi pratade om träd, buskar och marktäckande växter och hur man tänker kring lä, solinstrålning och samverkan växter emellan.
Vi planterade ett nytt träd i skogsträdgården. Ett äppelträd som heter Belle de Boskop som är ganska känsligt och egentligen vill växa i Skåne. Vi ska se om det kan överleva hos oss genom att bli planterat i lä i skogsträdgården.
Vi gick även en sväng i skogen och pratade skogsbruk, monokulturer, skogsbete och hur vi tänker kring hur vi sköter vår skog.
Biologisk mångfald, betesmark, vallodling och vinterfoder till fåren blev nästa genomgång.
Strategier för att spara steg och effektivisera odlingen lyftes fram men eftersom vi vet att deltagarna ska spendera mycket tid på Bossgården och jobba i deras odlingar så tog vi odlingsbiten ganska grunt. Vi tittade på misslyckad utplantering av bönor, kvickrotsproblematik och mördarsniglarnas framfart. Vi pratade snigelstaket, vildsvinsstaket, rådjursstaket och jordning.
Efter lunch var det dags för ett praktiskt arbetsplats där varje deltagare fick plantera ett äppelträd på samma sätt som vi planterade trädet i skogsträdgården tidigare. Träden är av sorten Karin Schneider på en starkväxande stam som heter Mm 111. De planterades i två rader i förband och är början på en läplantering som ska hjälpa oss att få bukt med vinden i odlingen. Fler träd kommer att följa för att skapa en ridå mellan betesmarken och grönsaksbäddarna.
Varje deltagare fick gräva en grop, bottna med nät, plantera ner trädet men vara noga med att få ympstället över jord. Fylla på och packa med jord och sedan vika in nätet för att hindra sorken från att äta upp rötterna. Därefter på med mer jord innan trädet fick ett stamskydd och en stödpinne. Det är smidigt att ha besökare som hjälper en att plantera träd för många träd hamnade i backen på kort tid.
Det blev väldigt tydligt för deltagarna att det är bra om man kan samla många människor när man vill ha mycket gjort på kort tid och därmed var det lätt att berätta om nyttan av vårt gårdssamverkansprojekt.
Efter trädplanteringen var det dags för nörderi kring biodling.
Jonas behövde gå igenom kuporna och kontrollera om bina börjar förbereda sig för att svärma och då passade det bra att visa och berätta om biodling för deltagarna.
Han hittade en del drottningsceller och gjorde fyra avläggare under tiden som jag tog med deltagarna ner i trädgården för att prata permakultur och avsluta studiebesöket med frågestund och en runda där deltagarna fick dela med sig av sina intryck av dagen.
Vi tog ett snack om vilka problem och möjligheter vi har i skogsträdgården samt gick igenom var alla verktyg och material finns. Vi ger Lydia ganska fria händer så hon får planera och genomföra restaureringen av skogsträdgården på det sätt som hon vill. Skogsträdgården var ju redan från början något som vi varit många inblandade i eftersom den anlades som en kurs 2015. Vi har därför inte några problem med att andra fortsätter planeringen utan ser det snarare som en fördel att fler tänker till. Vi har tidigare anlagt gångar i skogsträdgården bland annat genom att lägga ut ett tjockt lager ull. Det visade sig dock vara helt meningslöst eftersom det bara tog en säsong innan gångarna var försvunna. Mitt i bilden nedan var det förra året en tydlig gång gjord av ett tjockt lager ull. Den går inte ens att hitta om man letar. 
På sin kurs har Lydia lärt sig att anlägga gångar genom att använda markduk och flis. Vi hade en del markduk hemma så hon började med att anlägga gångar med hjälp av det och tidningspapper. 
Vi har tre ingångar i skogsträdgården och tanken är att de ska förbindas med gångar. Första gången som Lydia började med går från huvudingången som är den som vi använder mest förbi blåbärs- och blåbärstryplanteringen över till en ingång som leder ut till skogen. Där är karaktären en annan och mer skogslik så där har vi bland annat planterat hassel. 
Det kommer att bli kanontrevligt med slingor man kan promenera på i skogsträdgården. 
Det är trevligt att pröva olika metoder som man kan jämföra så några gångar blev gjorda med hjälp av tidningspapper och kartong som sedan ska täckas med flis. 
Det tar tid att göra gångar. Många knäböj blir det. Tur att vi hade mycket tidningspapper hemma. 
Mycket mer än så av det praktiska arbetet han hon inte vid sitt första besök men många tankar föddes och innan hon åkte hem efter första helgen gick vi igenom vilket material hon behövde till nästa gång. Det vi behövde skaffa var dels kartong och dels flis.
Varje wwoofare har fått ett träd att hamla. Theresa är först ut. Det är ett tufft jobb att få av alla grenar högt uppe på en stege. Hamlingen har inte blivit så regelbundet gjord under de senaste tiden så en del grenar är grova. 
Alla grenar klipps så delen med löv sparas och sätts ihop med ett rep. De hängs sedan i ladan för att torka till fårens vinterfoder. 
Agneta och Lasse har gjort ett fantastiskt jobb och nu ska gamla tegelpannor på så att det får ett gammalt utseende. 
Det kommer att bli ett insektshotell till blomsterdelen i trädgården. 
