Östängs gård

En gård för omställning

Kategori: skogsträdgård (sida 1 av 2)

Treårsjubileum

Så var det dags att titta tillbaka på året som gått igen. 26 oktober 2014 flyttade vi in på vår gård och gjorde upp en fyraårsplan för hur vi skulle få gården i brukbart skick. Vi hade många idéer och tankar om vad vi ville göra men ganska lite kunskap. Idag vet vi mer och börjar få kläm på hur vi vill ha verksamheten. Vi har prövat olika djurslag och funderat över vad vi tycker om och vad vi kan få ett överskott av och fått en allt klarare bild av hur vi vill ha verksamheten om ett år när våra fyra första år har gått.

Anledningen till att vi lagt upp en fyraårsplan är helt enkelt för att vi inser att det tempo vi håller nu inte kan fortgå hur länge som helst. Om ett år kommer lediga söndagar förhoppningsvis att bli en regel snarare än ett undantag och inkomster från gården förhoppningsvis att landa på en nivå så att vi får det att gå runt. Än så länge är det så stora investeringskostnader att göra på gården så att vi båda behöver lönearbeta vid sidan av. Det är en ojämn dragkamp mellan inkomster och tid där vi både behöver gasa och bromsa samtidigt. Vi känner dock att vi gör stora framsteg och den här säsongen har det hänt mycket som gör att vi har gott hopp om verksamheten framöver. Intresset för bra lokalproducerad mat ökar hela tiden och vi har inte några problem att få sålt allt vi producerar (förutom zucchini när den ger som mest – fast det gillar våra hönor)

Som en komihåglista för vår egen skull kommer här årets lista med saker vi hunnit med. Det kommer stunder då vi känner att vi inte kommer någon vart. Då ska vi ta en titt på den här listan, dunka oss själva i ryggen och tar nya tag.

  • Grävt 24 bäddar a’ 5 meter och rensat dem från kvickrot samt odlat grönsaker i dem och föregående års 51 bäddar.
  • Planterat 75 äppleträd
  • Köpt och planterat 2000 krokuslökar till våra bin
  • Anlagt en blomsteräng till bina
  • Planterat 20 bärbuskar
  • Odlat potatis i ett skifte utanför själva grönsaksodlingen (Det har inte gått jättebra på grund av dålig jord och för mycket ogräs)
  • Täckt skördade bäddar med ensilage
  • Märkt upp och påbörjat grävningen av nästa års bäddar
  • Haft gårdsförsäljning vid femton tillfällen
  • Startat Nolbygårds Matmarknad utanför Alingsås för alla som vill sälja egenproducerade produkter. Genomfört 15 marknadsdagar.
  • Deltagit i Matfest utanför Vikaryds köttbod
  • Varit med och dragit igång REKO-ring Alingsås i slutet av säsongen och sålt kassar vid två tillfällen
  • Installerat fler vattentankar för vattning med tempererat vatten
  • Gjort odlingslådor för gräslök som i år beblandade sig lite för mycket med kvickrot
  • Skördat mängder med fina grönsaker
  • Lärt oss mer om vilka grönsaker som fungerar bra att sälja och vad vi ska odla mer respektive mindre av
  • Byggt flyttbara odlingsbänkar för avhärdning av plantor
  • Köpt och spridit ut stenmjöl i odlingarna

Djur

  • Fått 18 lamm varav ett bagglamm sålts till liv. Fyra tacklamm har behålls till liv av oss
  • Slaktat två tackor som vi gjort 26 kilo korv samt tre rökta fårfioler av
  • Slaktat 15 lamm varav vi sålt 13 som lammlådor
  • Kört 16 skinn till Tranås för beredning
  • Köpt två nya samhällen och gjort fyra avläggare i bigården
  • Köpt 40 lohmanhönor och startat en ny flock så vi i år haft två
  • Inrett en gammal krockad husvagn och ett hästsläp till våra hönsflockar så de kan flyttas runt på åkrarna
  • Sålt ägg i vår gårdsbutik med självbetjäning vid vägen, i gårdsbutiken på fredagarna och på Nolbygårds Matmarknad
  • Skaffat 6 mignonankor
  • Fått två kullar kattungar. Fem ungar i första kullen varav fyra är sålda och fyra i den andra kullen varav alla ska säljas
  • Slaktat och styckat två grisar på drygt 200 kilo vardera

Djurfoder:

  • Tagit in löshö så det räcker åtminstone november ut
  • Lassat upp löshö på vårt nybyggda höloft

 

 

 

 

 

 

 

Före detta fähuset har fått renoverade fönster. Inte helt klart, men det blåser inte rakt genom och vi slipper höra skallrande lösa rutor.

Snickerier, målning m.m.

  • Byggt ett ankhus
  • Byggt en fårklipparstol
  • Tillverkat hundratalet biramar
  • Målat delar av stenväggen på ladugården med kalkfärg
  • Tagit ur och blästrat alla ladugårdens järnfönster, glasat, kittat om och målat dem samt satt in dem igen så det nu är tätt
  • Skrapat två sidor av boningshuset (vi hann inte måla innan regnen kom)
  • Byggt en gårdsbutik i ett av våra garage
  • Byggt färdigt grönsakslinjen för hantering av grönsaker
  • Flyttat hem en bastu
  • Lagat taket på vår nyinköpta ”cirkusvagn” som kommer att bli en ny wwoofbostad till nästa säsong
  • Räddat en vägg mellan ladan och ladugården (och hela ladugårdstaket) genom att byta delar av ruttna bjälkar, golv och riktat upp väggen som höll på att rasa
  • Byggt trappor till två loft i ladan
  • Köpt en rikt- och planhyvel
  • Satt upp flera fågelholkar
  • Tagit ner och ersatt det gamla taket i hönshuset samt murat igen hål i hönshusets väggar
  • Rivit ut gammal inredning i före detta sädestorken och gjort om utrymmet till målarverkstad och förvaring
  • Börjat renovera en balkong
  • Rensat ur vår jordkällare och byggt potatislårar och hyllor
  • Lagat växthuset och byggt ny hylla

Värme

  • Fällt, kapat och kluvit 30 kubikmeter ved (kommer förhoppningsvis att räcka)
  • Bytt ut två fönster mot treglasfönster i boningshuset

Övrigt

  • Stängslat in äppleodlingen med alloxnät mot rådjur och älg och eltråd mot vildsvin
  • Satt eltråd runt skogsträdgården mot vildsvin
  • Förstärkt elstängslet runt stora betet med två trådar
  • Fällt träd och sålt till slipers och massaved (ingen jättebra affär)
  • Grävt och anlagt nytt avlopp
  • Köpt en ny fyrhjulsdriven traktor
  • Varit med och dragit igång leader-projektet ”Gårdssamverkan och mobilt musteri” och deltagit i fem arbetsdagar på olika gårdar inom projektet
  • Skrapat alla överväxta grusade ytor på gårdsplanen och grusat om dem samt lagt ner dränering så vi inte behöver vada i gyttja i framtiden
  • Tagit emot studiebesök
  • Haft en praktikant från årskurs nio
  • Spelat in ett podavsnitt med odlarna
  • Varit på flera studiebesök för att lura ut hur vi bäst inreder en mustvagn

Om någon vill se våra tidigare årsbokslut hittar ni dem här Ettårsjubileum och Tvåårsjubileum

Återigen sänder vi en tacksamhetens tanke till alla människor omkring oss som ställer upp och hjälper till när vi behöver det. Ju längre vi bor på gården desto viktigare blir våra nätverk av människor som rycker ut i tid och otid. Tack till Sara och Guillaume för hjälp med skörd och avlusning av får, till Hugo för traktorkörning, byggen, vedhantering m.m, till Lasse och Agneta för verktyg, till deltagarna i gårdssamverkan för kunskap och plantering av äppleträd, till alla våra wwoofare för hjälp i den dagliga skötseln och alla fågelholkar, till klass fem på Långareds skola för hjälp med sådder och plantering, till Richard som ställer upp med maskiner, råd och stöd, till Milú för slakthjälp, rensning och potatissättning, till Mats för hjälp med slakt, till Leslie för skörd och ogräsrensning, till Lena som tittade förbi för att prata men som rensade lite i bara farten, till Lena som fick fart på REKO-ringen, till marknadsförsäljarna på Nolbygård som gjort den så bra, till Valter som upplåter mark, till Ulf som satt in våra järnfönster, till Eva för alla blomsterfröer och plantor, till Christian som grävt vårt avlopp och till våra familjer som följer och stöttar oss i vårt projekt.

Ett hårt år kvar. Det finns många planer och idéer inför det men det vi redan nu vet att vi ska ta oss an är byta innertaket på ladugården, inreda cirkusvagnen till wwoof-bostad, måla två sidor av huset, stängsla skogsbeten, fälla träd till fler brädor och plankor, utöka antalet insektsgynnande växter, laga ett till läckande tak och gräva de sista himla grönsaksbäddarna. Helst hade vi hunnit med att bygga ett stort ingångsskafferi, bygga en pub och ett tillagningskök också – men det får nog vänta.

Ifall någon av er undrar så har vi fortfarande roligt även om det en period under värsta högsäsongen var väl mycket även för oss.

Soluppgång 28 december förra året. Grönsaksodlingen ligger i djup vila.

Takläggning, skogsträdgård och insektshotell

Idag har vi varit sju personer som jobbat på gården. Då händer det saker. Vi började med att gå upp i skogsträdgården för att röja upp så mycket vi hann. Det var ett tag sedan vi hade tid att ägna oss åt skogsträdgården och den ser ut därefter. Vi har planterat träd och buskar men ännu inte hunnit ta tag i markskiktet. Egentligen borde vi nog täcka hela marken och sedan efter två år plantera in marktäckande växter. Men just nu handlade det mer om att rädda de träd och buskar som överlevt vintern. P1160899

Träd och buskar vill helst inte konkurrera med ogräs. Vi täckte runt alla när vi planterade dem men ogräset har vunnit mark och det behövdes rensas igen. Bort med alla kvickrötter och andra invasiva arter och på med tidningspapper. P1160900

Vissa träd behövde stammas upp. Här binder Theresa upp vårt valnötsträd. P1160901

Vid varje träd har vi planterat en vallörtsplanta. De växer sig enormt stora snabbt men tål att klippas ner flera gånger per säsong. Bladen lägger vi runt träden som täckmaterial. P1160903

Varje planta levererar mängder med blad som innehåller mycket näring. Perfekta att täcka med. P1160904

Eftersom det ibland är svårt att se var plantorna står när ogräset växer sig högt gjorde vi ringar av stenar som vi tog från vår nysådda åker intill. Varje planta fick också en vattning med gödselvatten gjort på hönsskit. P1160907Varje wwoofare har fått ett träd att hamla. Theresa är först ut. Det är ett tufft jobb att få av alla grenar högt uppe på en stege. Hamlingen har inte blivit så regelbundet gjord under de senaste tiden så en del grenar är grova. P1160919

Trädet till höger är Theresas nyklippta och trädet till vänster hamlade vi förra året.
P1160910Alla grenar klipps så delen med löv sparas och sätts ihop med ett rep. De hängs sedan i ladan för att torka till fårens vinterfoder. P1160912

Verandan till wwoofhuset är snart klar. Jonas står stabilt och sätter fast läkt. P1160917Agneta och Lasse har gjort ett fantastiskt jobb och nu ska gamla tegelpannor på så att det får ett gammalt utseende. P1160920

Pappen ska skäras till och nockpannor läggas på men snart är det klart. Det kommer att göra stor skillnad att ha en veranda med tak där man kan ställa av sina leriga stövlar. P1160922

Vi vill att alla wwoofare ska lämna något efter sig på gården. Hittills har de gjort fågelholkar, fladdermusholkar och en vattenkärra. Dels är det trevligt att ha ett minne av varje wwoofare men alla konstruktioner med namnskyltar visar också att det behövs många människor för att bygga upp den gård som vi vill skapa. Idag satte Mat och Theresa igång med sitt projekt. P1160923Det kommer att bli ett insektshotell till blomsterdelen i trädgården. P1160924

Inte riktigt klart än… Vi har dessutom planterat väldigt många blommor i insektsträdgården samt grävt för dränering och flyttat fåren.

Skönt när det rullar på!

Flygfoto från 2002

Alingsås kommun har en karta för internt arbete där man kan ta fram olika lager efter behov. Där finns jordarter, relief av marken, höjdkurvor, avrinningsområden, fastighetsgränser och en massa annat. Där finns naturligtvis även flygfoto som ett lager. Kartfunktionerna kommer att öppnas för allmänheten framöver. Det kommer att bli en bra service för invånarna i kommunen. Så här ser flygbilden över vårt gårdscentrum ut från 2015:

Flyg2015

Man kan se odlingsbäddarna, inte särskilt stor yta än. Grisarna har förvandlat en ganska stor ruta till ”icke-gräs” men de har inte fått flytta till vattenhålet än. Den bruna lilla ovalen väster om odlingarna blev räddningen för grisarna när temperaturen steg. Bilden ser ut att vara tagen under försommaren. Lindarna framför huset är inte hamlade än. Fåren syns till vänster om det blå vindskyddet och man ser effekten av att de får beta på en del i taget av ett gärde. Norr om grusvägen kan man se att den nedre delen av ängen är luntad men inte resten. Skogsträdgårdens grävda bäckar syns tydligt mellan dammarna. Om man sitter och studerar bilden kan man säkert hitta mycket mer än så.

En kommande funktion är att titta på äldre flygbilder. De läggs in i omvänd tidsordning när någon på kommunens GIS-enhet har tid för det. Hittills har man kommit till 2002. Då såg det ut så här:

Flyg2002

Till att börja med har bilden en helt annan karaktär. Förmodligen för att den är tagen med analog kamera medan bilden från 2015 naturligtvis är från en digitalkamera vilket gör bilden mindre suddig men också med fulare pixlighet.

På gården då?
Den södra dammen var inte grävd än. Kanske var den platsen ett surhål som man aldrig kunde köra traktor över så att det var lika bra att göra en trevlig damm? Norra dammen har nästan inget sly längs kanterna vilket den har nu. Den hårdgjorda ytan norr om ladugården fanns inte heller. Däremot var raden med vinbärsbuskar längre, söder om uthusen. Det ser ut som om det varit grusat framför ladugården åt huset till. Idag är det gräs och vissa tider på året mest gyttja. Förmodligen skulle vi kunna skrapa av ett lager jord och få tillbaka grusytan ganska enkelt om vi sedan lägger på ytterligare ett lager.

Digital arkeologi är kul. Och bekvämt… Vi får nog återkomma till andra år i serien någon gång.

Återträff i skogsträdgård

Idag var det dags för återträff med skogsträdgårdskursen hemma hos Bosse Blomqvist. Han har en av Sveriges äldsta skogsträdgårdar där han planterat ätbara träd och buskar i 23 år. Att plantera träd i en skogsträdgård kan ibland vara ett långtidsprojekt och vissa har inte burit frukt än trots många års väntan. P1110385Bosse är fantastiskt när det gäller växter och kommer ihåg både svenska och latinska namn på sina växter. Jag har besökt trädgården vid flera tillfällen och den blir större och större allteftersom Bosse får låna mer mark av sin granne. Marken ligger intill Mjörn vilket gör att det är odlingszon två och bra klimat för många känsliga växter. Det som inte är lika bra är jorden. Marken är stenig och bergig och Bosse får bära upp säckar med jord för att kunna plantera. Sten finns det gott om och dem använder Bosse för att terrassera odlingarna för att få tillräckligt med djupa bäddar för träden. P1110421

Här finns björnbär utan taggar. Stora fina bär som väntar på att bli svarta och mogna. Sorten heter Thornless Evergreen.P1110427

Flera olika sorters fikon. Den här sorten är iransk och har smala blad medan flera andra sorter hade fikonblad som man är van att se dem. P1110405

Bosse har fikon både i växthus och på friland. De som står i växthus ger mer frukt och det finns mycket att skörda. P1110441Denna sort heter Ice Crystal. Fikon bör man begränsa rotsystemet på genom att plantera dem i något som begränsar rötternas utbredning. Får de för mycket utrymme för sina rötter så sätter de inte lika mycket frukter. Fikon går annars bra att ta sticklingar på. P1110419

Högt upp i ett träd hängde en persikomandel. Tydligen äter man i många länder söderut dessa när de ännu inte är mogna. Då äter man fruktkött och skal tillsammans. Bosse låter sina sitta på trädet tills de mognat och så äter han mandeln inuti sedan. P1110426

För att få plats med många träd och för att det ska vara lätt att skörda så ympar man nu för tiden ofta in fruktträd på dvärgväxande stammar. Det här är ett päronträd med goda päron som aldrig kommer att bli riktigt stort. På så sätt får det plats även i en liten trädgård. P1110423

Den här blommande busken heter Leycesteria formosa och den har små bär som smakade jul. Nästan som vörtbröd. Kanske inte så goda men spännande i smaken.

P1110417

Japansk ingefära skördar man bladen på istället för roten.

P1110414

Jordgubbshallonen var inte riktigt mogna än men såg ut att få fina bär. P1110412

Det här växten minns jag inte ens vad den hette men tack Eva för att du upplyser mig om att det var yams.

P1110402

Rubus xanthocarpus är ett krypande hallon som är gult till färgen. Inga bär syntes till men det lät som en spännande växt. P1110397

En vacker perenn kronärtskocka som heter Herrgård. Den kan övervintra i vårt klimat om man täcker den på vintern. P1110396

Det här är en Paw-paw och inte en persemon som jag trodde.  Det var så otroligt många växter så det är svårt att i efterhand komma ihåg vilken anteckning som hör till vilken bild.

P1110387

Äkta kvitten. Tyvärr var dessa inte mogna men vi har ett sådant här träd i vår egen skogsträdgård så det är väl bara till att vänta några år så kanske vi får smaka. P1110429

Det var trevligt att träffa alla från kursen igen. Vi har ju ändå grävt och planterat ihop ett flertal tillfällen. Fint väder har vi haft vid varenda tillfälle vi träffats också.

Den här artikeln är uppdaterad tack vare Evas kommentarer. Jag har inte lika bra koll på växter som hon. I alla fall inte än.

 

 

Vallört

P1110279Vallörten frodas i vår skogsträdgård och även i grönsaksträdgården. Valnötsträdet fick två plantor bredvid sig men vi kanske skulle ha nöjt oss med en för de växer väldigt bra. Vallörten har pålrötter och hämtar mineraler från ner till tre meters djup och bladen kan användas till gödning. P1110272Den har fina blommor som insekterna verkar gilla och kraftiga stora blad. P1110258Ska man ha vallört så ska man se till att man har den sorten som inte förökar sig via frön för då kan man få mer vallört än vad man vill ha. Vi har fått rötter dels från Kosters trädgårdar och dels från Bosse Blomqvist och de är av sorten Bocking 14 (Symphytum x uplandicum) som inte frösår sig. P1110276Vallört anses ha antiinflammatorisk och sårdämpande effekt och går även att använda som djurfoder men vi odlar den för att ha den som gödning åt andra växter. Därför har varje träd i skogsträdgården fått minst en planta. P1110266Vi har nu så kraftiga plantor så vi skulle förmodligen kunna dela rötterna redan bara efter en växtsäsong. Idag fick vi dra av några blad så vallörten inte tog för mycket utrymme bredvid vissa av träden. P1110251Idag tog vi förmiddagsfika i skogsträdgården. Det blåste en kall vind nere på gården men i skogsträdgården är det nästan vindstilla och mycket behagligt att sitta i solen. P1110250Vi har inte kommit igång med att använda vallörten till att göra gödningsvatten utan bara lagt bladen som täckmaterial än så länge men till nästa säsong kommer vi definitivt ha en tunna stående med vallörtsgödning till växterna.

Insektsträdgård

Runt grönsaksodlingens fyra kvarter har vi på sikt tänkt ha perennrabatter med blommor som finns kvar år efter år. Växterna ska inte i första hand vara ätbara för oss utan ska locka till sig pollinerare och andra insekter. Vi vill ha blommor som gör trädgården vacker både för oss och lockande för djuren. Vi kanske lockar en och annan skadegörare men med större variation kommer större ekologisk stabilitet. Det blir mindre risk att någon enstaka art plötsligt tar över odlingarna.  I söndags, efter grönsaksförsäljningen, var vi hemma hos en av deltagarna från skogsträdgårdskursen som är något av en blomexpert. Hon hade tagit sticklingar och delat plantor så vi fick med oss en hel del hem. Under tre års tid har hon anlagt en trädgård uppe på en kulle utan jord. Många lass jord har burits upp och bäddar har anlagts så nu finns där en mycket vacker trädgård. Tyvärr hade vi inte med oss kameran så ni får fantisera fram hur det ser ut.

Så här ser ytan ut som ska bli insektsträdgård. Vi har börjat med att lägga ut tidningar och fårull som vi var och hämtade på Ullfarmen utanför Gräfsnäs i söndags. Vi tänker oss vindlande gångar med blomsterprakt emellan.

P1110007Tanken var inte alls att påbörja insektsträdgården just nu eftersom vi har en hel del annat att göra men med en massa plantor som behövde ner i jorden så kändes det plötsligt lika bra att börja gräva. Ytan har bearbetats av grisarna tidigare men som alltid här så finns det kvickrot och annat ogräs att ta hand om. Vi tänker oss att vi ska göra gångar täckta med tidningar och fårull och däremellan bäddar som vi täcker med halm där blommor ska växa .

Vi råkade köpa tre mignonankor i söndags också (blogginlägg om det kommer) och eftersom det fanns en gammal minidamm av plast i vedboden när vi flyttade hit så grävde vi ner den i insektsträdgården också. P1110017Tänkte först ställa den uppe på marken för att få möjlighet att leda vatten ifrån den med hjälp av hävert men det såg inte klokt ut så vi fick gräva ner den lite. P1110018Täckte runt med tidningar och la stenar efter kanterna. Sedan fyllde vi på med hästgödsel och jord och planterade där i. P1110024Bredvid dammen planterade vi ett äppleträd som Bosse Blomqvist har hjälpt oss att ympa. P1110005Vi tog ympkvistar från vårt favoritträd i koloniträdgården innan vi sålde den och nu håller vi tummarna för att det ska trivas här på Östäng.
P1110029

Några av våra nya plantor planterade vi i skogsträdgården. Där ska vi också göra gångar. Eftersom det är så mycket slyuppslag så lägger vi kartong istället för tidningspapper. P1110030Runt plantorna blir det blöta tidningar. Har tappat räkningen på hur många kassar med tidningspapper jag använt sedan vi flyttade hit till gården men de är i alla fall alltid slut. En isop på var sin sida om gången.P1110031Längre in i skogsträdgården blev det Rosenkvitten, luftlök och akleja. De ska också få tidningar runt sig när vi får tag på fler.

 

Söndag

Idag fick vi besök av Jonas föräldrar. Ännu en fin dag med mycket sol så man kunde sitta ute och fika. Solen var för varm men i skuggan var det behaglig temperatur. P1100780Jonas far Lennart har jobbat som VVS-are så vi passade på att försöka förstå oss på brunnen och pumpen. Vi har vatten så det räcker men pumpen räcker inte till för att pumpa upp tillräckligt för både bevattning och dusch samtidigt. P1100782Genom att sänka ner ett lod i brunnen försökte vi komma fram till brunnens djup. Slangar gjorde det svårt att veta hur djupt det är men det verkar inte som om vi har en djupborrad brunn trots att vi har relativt god vattentillgång. Synd! Vi inser att vi förr eller senare måste göra något åt pumpen men det får vänta.

P1100760De senaste dagarna har kålfjärilarna flugit över kållandet hela dagarna så vi passade på att gå över plantorna. P1100758Vi hittade inte några larver men massor med ägg. P1100756Bland broccoli och grönkål fanns nästan inte någonting men på blomkålen och svartkålen fanns det desto fler. P1100743Får nog ta många rundor de närmsta dagarna om vi vill ha kålen till oss och inte till fjärilsmat. Det känns lite kluvet för fjärilar är trevliga djur.

P1100765Lennart har gjort två insektshotell till oss och vi kunde konstatera att många av hålrummen är bebodda.

När det är så här varmt så måste vi vattna våra nyplanterade träd och buskar i skogsträdgården. P1100777Det är trevligt att besöka skogsträdgården. Eftersom det är första året blir det inte någon jätteskörd precis men det känns väldigt bra att varje dag kunna stoppa färska bär i munnen. Favoritbäret är mullbär som är det lilla svarta nere till höger med skaft på. P1100714Vi har medvetet förlagt skogsträdgården mellan två dammar. I den nedre dammen sänker vi ner vattenkannor för att bevattna det som är planterat närmast den och ifrån den övre dammen har vi dragit en slang som vi kan flytta mellan växterna. I ändan sitter en koppling som stoppar vattnet och när man vill vattna tar man helt enkelt bort den så länge man vill att det ska rinna. Men nu behöver verkligen vattenförråden fyllas på. Vattenståndet i övre dammen är väldigt lågt. P1100772Än så länge räcker vattnet men det dröjer inte länge förrän vattenståndet är för lågt för att bevattna på det här sättet. 

Skogsträdgårdskursens sista tillfälle

Vi har sett fram mot den här dagen. Men samtidigt har det inneburit en viss stress. När man är arrangör för en kurs och människor kommer till gården för att lära sig saker vill man gärna att allt ska var perfekt. För att vi skulle kunna genomföra planteringarna idag på sista tillfället var vi tvungna att ha klart stängslingen, plantor skulle finnas på plats liksom redskap, kalk, gnagskydd, halm, kartong, gödsel, sorknät, tidningar, skyltar och fika. P1090658Vi har hållit på i flera veckor med stängslingen och i går gjorde vi färdigt det sista (nästan). Alloxnätet visade sig vara smidigt men det går åt många meter för att hägna en skogsträdgård och när vi var klara fattades det ungefär två meter. Vi behöver alltså köpa ytterligare nät nästa vecka och håller tummarna för att rådjuren inte hittar fram innan dess.

P1090660Vi har köpt in ekstolpar via Södra skogsägarna eftersom vi vill undvika tryckt virke. De har spetsats och slagits ner i marken med slägga. Ibland har vi stött på sten så vi fått ändra nedslgningsplatsen flera gånger. Vi har byggt tre grindar i kluven ek för att de ska hålla länge och klätt dem med kycklingnät. De är klara och på plats men stängningsanordningen behöver fixas. Det räckte inte med att hänga en sten som vikt i ett snöre – det behövs tyngre grejer. Får leta järnskrot och det finns det tack och lov gott om. De sista förberedelserna för kursen gjordes i går. Jonas höll på hela dagen medan jag jobbade på skolan och inte kom hem förrän på eftermiddagen då vi kunde hjälpas åt. P1090662Fåren fick också hjälpa till och beta av gräs och sly. P1090675Dagen avslutades med fodring av djur plus att vi bakade ett par rabarberpajer inför kursen. Första gången vi skördar rabarber på den här gården.

P1090683Idag på förmiddagen flyttade vi fåren ur skogsträdgården och satte upp det sista stängslet. Vi plockade också fram alla redskap, kartor och annat som vi behövde. P1090692Klockan 10 anlände kursdeltagarna och vi började med fika och lite genomgång av dagens arbete. P1090697Bosse hade med sig ett ympat nötträd och visade både på ymp och på rotsnurr. Träd ympas ofta in på en grundstam med särskilda egenskaper som man vill åt. Det kan vara härdighet eller att stammen är svagväxande för att trädet inte ska bli så högt. Rotsnurr kan vara förödande för en växt. När de får växa i en rund kruka för länge så kan rötterna följa sidan så att det blir en snurr av rötter. Till slut kan de kväva sig själva. Lyfter man en planta ur en kruka och rötterna växer utefter krukans kant så bör man dra i sär rötterna så de börjar söka sig utåt istället. P1090702Vi gick igenom hur vi skulle bereda marken för träden och vad som krävdes för att de skall trivas. Ett ganska vanligt fel man gör när man planterar träd är att man gräver en ganska stor grop och fyller den med bra jord och gödsel. Det kan innebära att trädet trivs bra till att börja med men att det inte sträcker ut sina rötter för att hitta näring eftersom jorden är så bra i den grävda gropen. Det gör att trädet inte mår så bra efter en tid. P1090782Bosse rådde oss istället att inte gräva en så stor grop och att hålla oss till den jord som fanns på plats. Man kan sedan gödsla och vattna träden ovanifrån.

P1090797Alla träd vi köpt har levererats krukade med jord och jordklumpen virades in i sorknät som vi köpt från Östra Sönnarslövs plantskola. Fördelen med sorknät är att det inte är galvaniserat utan rostar. P1090708När rötterna blir grövre så rostar nätet sönder men då har rötterna blivit tillräckligt grova för att stå emot eventuella sorkangrepp.

I varje grop strödde vi sedan lite mykorrhiza som är svamp som lever i symbios med träden så att de hjälps åt med näring och annat.
P1090772

 

Jorden packas runt rotklumpen så det inte blir några luftfickor. Det är bra att täcka runt träden så att det kan etablera sig utan konkurrens av ogräs och annan växtlighet. P1090850

Varje träd fick också en planta av vallört som sällskap. Vallörtens pålrot tar sig djupt ner i jorden ibland ned till tre meter och där tar den upp olika mineraler som t.ex. kalium som andra växter inte når. Man kan sedan klippa av bladen och låta dem ligga som gödning åt andra växter alternativt göra gödningsvatten av dem ungefär som man gör nässelvatten. P1090844

Varje planta ska sedan också få en skylt med svenska namnet på ena sidan och det latinska på andra. Alla skyltar är dock inte klara än. P1090816Olika växter trivs i olika jord. En del vill ha mycket vatten medan andra inte trivs alls om de får det blött om fötterna. Därför planteras en del träd och buskar i upphöjda bäddar så att de inte blir stående i vatten. P1090778Det känns tryggt att ha Bosses expertkunnande på plats så vi sätter ner växterna där de har en chans att få ett bra liv. Vissa växter vill ha sur jord medan andra vill ha högt Ph. P1090724Blåbär till exempel vill gärna ha sur jord och mår inte dåligt av att det är lite fuktigt. P1090718De fick en egen avdelning där åtta buskar planterades i hål där vi blandade i torv. P1090736Sedan täcktes marken med kartong och därefter med halm. Så fort buskarna var på plats kom humlor på besök. Det känns bra att vi sätter ut växter som insekterna gillar. En buske med amerikanska blåbär kan ge tio liter bär. Det blir nog inte i år men om våra buskar ger så mycket i framtiden kan vi få 80 liter bara på denna lilla yta. Det vore fint.

P1090735

Blåtry fick en skuggig plats där flera buskar fick rum. De lever nu i skuggan av al som är ett kvävefixerande träd som hjälper övriga växter. Nere till vänster planteras en minikiwi som kommer att få växa på en av alarna. Övriga alar kommer så småningom att tas ner när de inte behövs längre. Vi har en stor fördel i och med att det redan växer flera alar på området. Annars är det vanligt att man planterar in al som amträd när man anlägger en skogsträdgård. Det slipper vi.

P1090730Det är viktigt med vatten i etableringsstadiet så alla växter dränktes först i baljor med vatten så att rötterna och jordklumpen fick suga åt sig så mycket vatten som möjligt.

P1090870Dessutom vattnades hålet som växten sattes ned i och slutligen vattnades växtplatsen när trädet eller busken var på plats. P1090722Vi kommer också att få vattna alla plantor ofta nu i sommar om det inte blir mycket regn så att de inte torkar ut. P1090826I och med att varje planta får ett skyddande täcke av tidningar och halm så minskar avdunstningen och vattningsbehovet blir inte lika stort. P1090728

Under kursen har vi gjort en plan för var alla växter ska vara. Problemet är bara att vi besökt Mölnlycke garden center efter det att kartan gjordes så vi har fler växter som behöver planteras än de som fanns med i den ursprungliga planen. Bosse studerar planen och jämför med växtutbudet för att få allt att stämma på ett bra sätt.

P1090719

När de stora träden och buskarna var på plats var det dags att plantera marktäckande växter. Vi satte myntor av olika slag.

P1090904

Smultron är också bra marktäckare som skickar ut revor som täcker marken. P1090857

Över skogsträdgården har vi spänt upp en linbana. Den går från övre delen ner över dammen så man landar på andra sidan. Det krävs mod för att våga prova. P1090743

Hur väl man än har förberett så är det ändå alltid saker man glömt. Då kommer gårdscykeln väl till pass för att hämta saker nere från gården.

P1090814Vi avslutade dagen med fika. Tack alla deltagare för hårt arbete och tack Bosse för all kunskap du har delat med dig av. P1090918

 

Rådjur

Nästa lördag är det dags för sista kursdagen på skogsträdgårdskursen och då ska vi plantera alla växter som vi köpt. Dels ifrån Tyskland och dels på Mölnlycke Garden Center. Vi har rätt så mycket rådjur runt gården och vi vill inte att det ska bli de som kalasar på vad skogsträdgården har att erbjuda. Därför måste vi stängsla in området innan nästa helg. Det blev alltså prioritet för dagen.

Problemen med staket är framför allt två förutom att de är jobbiga att sätta upp. De är oftast fula och i vägen. Det första problemet har vi försökt komma runt genom att köpa ett nät som nästan inte syns på håll. Det är ett svart plastnät från Allox. Ganska dyrt men lätt att jobba med. Vi har skaffat ekstolpar att fästa det på eftersom vi vill undvika tryckta stolpar. Det andra problemet har vi tänkt lösa genom att sätta upp tre grindar så att man ska kunna ta sig in och ut ur skogsträdgården åt alla håll.

Grindarna byggde vi genom att klyva ekstolpar så vi fick brädor. Vår gamla byggsåg kom ännu en gång väl till pass för klyvningen. Sedan ett tag tillbaka så äger vi också en Hitachi byggsåg som vi har fått i present. Det är verkligen lyxigt att kunna jobba med riktigt bra verktyg i lokaler där man får plats utan att behöva flytta undan saker hela tiden. P1090605Jag har inte använt den förut så det var premiär idag. Nu kan vi låta den gamla byggsågen vara inställd på klyvning, vilket vi faktiskt använder oss av ganska ofta, och den nya på kapning. Med den nya gick det mycket lättare att kapa och såga ur jack ur brädorna. Man kan ställa in den så att den inte sågar i bott utan bara sågar genom halva brädan. P1090613

Den första grinden gjordes 125 cm bred eftersom vi genom den öppningen ska kunna köra in med skottkärra eller vad som nu behövs. Eftersom den blev så bred fick den dubbla diagonaler. P1090616De övriga två gjorde vi bara 105 cm. Alla grindarna kläddes med hönsnät. 

P1090636Grindstolpar och hörnstolpar slogs ner 60 cm ner i marken genom att Jonas stod och vinglade på en stege med en väldigt tung klubba.P1090618Det är lite klurigt att slå ner ekstolpar i marken där ibland är mjuk jord och helt plötsligt berg.
P1090623
Många gånger fick vi pröva alternativa hål och vissa stolpar blev satta på grundare djup.

Vi har också gallrat med försiktighet. Många småträd går lätt att få av med grensaxen och andra behöver man ta till såg för att få ner. P1090633Vi vill ha bort en hel del småträd för att släppa in mer ljus till skogsträdgårdsväxterna men vi vill inte ta bort för mycket eftersom en del växter behöver skugga. P1090634Allt ris som vi kapar lägger vi i högar. Förhoppningsvis gynnar vi på så sätt den biologiska mångfalden genom att skapa bon till insekter och mindre djur. En upp och nedvänd blomkruka med halm i kan kanske också falla någon insekt i smaken. Kanske bosätter sig en humla i den här?P1090637

Djur

Regnet slutade och då tog jag mig en tur på gården. Uppe i skogsträdgården är det något djur som har grävt upp en av de fyra blåtryplantor som vi planterade förra kursgången. Sådant händer och det är inte mer med det men idag när jag gick upp i skogsträdgården hittade jag den här kopparödlan precis bredvid där plantan stod och när jag satte mig ner för att titta närmare på den så hittade jag även plantan. Trots mycket hårdhänt behandling så var den vid liv så jag kunde plantera den igen. Tack ödlan för det. IMG_2542

Sist på kursen så grävde vi kanaler för att leda bort vattnet. Det visar sig att det har blivit bra ställen för bina att dricka på. Vi har flyttat våra bikupor från staden till gården men det går inte att säga om det är våra eller grannens bin som är på besök och dricker. Men det känns bra att de har någon stans att dricka. IMG_2545

I fårhagen är det fullt ös. Jag kan fortfarande inte riktigt ta in att vi har fått 11 lamm som mår bra allihop. Visserligen är nummer 8 fortfarande liten men väldigt pigg och springer gärna race med de andra.

 

Äldre inlägg

© 2017 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑