Idag har det återigen varit kursdag på Östängs Gård. Den här gången hade vi besök av deltagarna i en studiecirkel i permakultur hos Studiefrämjandet som jag leder. Vi har träffats tre gånger tidigare och idag var det dags för ett dubbelpass på Östäng vilket kommer att följas av ytterligare tre träffar.
Studiefrämjandet har tagit fram ett studiematerial tillsammans med Ylva Arvidsson som författat boken Permakultur! Framtiden i din trädgård tillsammans med sin familj.
Studiecirkeln ges på flera platser i Västragötalands län.
Det häftiga med att leda en studiecirkel är att det får en själv att tänka till. Vi har hela tiden permakultur i bakhuvudet när vi jobbar på gården men eftersom vi varit fokuserade på att få igång verksamheten på gården så har vi på sätt och vis glömt bort zon 1 och även zon 0. Zon 0 är boningshuset där många spenderar den mesta av sin tid – fast det gäller inte riktigt oss eftersom vi mer är ute och jobbar än inne. Zon 1 är området närmast huset där man ofta planerar in sådant man besöker ofta och behöver se till flera gånger om dagen. Vår zon 1 är sorgligt eftersatt. Där finns en grusgång, en ful spireabuske, några pioner och gräsmattor med äppelträd. Den enda åtgärd vi egentligen gjort här är att plantera kryddväxter i stora krukor på altanen så vi ska ha dem nära köket.
I och med kursen har vi börjat fundera en del. En av gräsmattorna vill vi ha kvar då vi ibland har öppen gård och behöver en yta där folk kan slå sig ner och fika. Men två av gräsmattorna är mest problem då de kräver skötsel och är svåra att klippa då det är mycket träd och ojämnt.
Rakt framför huset står fem lindar som vi hamlar med jämna mellanrum. Under lindarna är det ganska fult. Vi har inte ens haft tid och ork att planera för att ta hand om takvattnet på boningshuset. Men nu har idén om att göra om hela området under lindarna till en kryddträdgård fötts. Vi vill leda takvattnet från huset under grusgången till den här ytan så vi alltid har regnvatten att vattna med.
På ytan till höger om huset finns tre äppelträd, en lind, några fula buskar och ett valnötsträd. Där vill vi så småningom göra en miniskogsträdgård med ätbara buskar och marktäckande växter. Än så länge har vi mycket kvar att göra för att bygga upp verksamheten så det lär dröja men det är roligt när studiecirkeln har satt igång tankarna igen.
Bortanför gräsmattan har vi ställt upp fårens vindskydd som vi byggt av en studsmatta och begagnade aluminiumplåtar från skroten i Bäreberg. Där finns våra baggar just nu. De ska få komma in till tackorna den 12 november. Tackorna tog vi in i veckan eftersom de skulle klippas i går. Det finns inte mycket bete längre så de kommer att få stanna i stallet med tillgång till sin vinterhage bakom. Fårstallet är också bra placerat då det är nära vårt boningshus och det underlättar när man ska ut mitt i natten för att kolla lamningar.
Innanför dörrarna har vi vår verkstad. Vi är mycket nöjde med placeringen av den då den ligger mitt på gårdsplanen. Verkstaden är nog det utrymme vi besöker oftast och det spar många steg att den är placerad där den är.
Vi pratade mycket jord och hur man kan förbättra sin jord. En av deltagarna hade tagit ett jordprov och gjort ett burktest men det behöver stå till sig lite till för att alla partiklar ska landa. Redan efter ett dygn såg man dock tydliga skiktningar.
Vädret var inte det bästa men det var uppehåll ibland och i skogsträdgården blåser det inte lika mycket. Där diskuterade vi mikroklimat, solinstrålning och värdet av att ha dammar för att jämna ut temperaturer. Vi har valt att lägga skogsträdgården där den ligger i och med att det redan fanns en damm ovanför och en nedanför ytan vi tog i anspråk.
Vi gick en sväng i skogen och pratade biotoper och varför vi försöker återskapa skogsbeten närmast vårt hus.
Vid ankorna diskuterade vi funktion. Allt man för in i sitt system bör fylla tre syften för att det ska bli så mycket kopplingar som möjligt mellan alla delar som ingår i systemet. Ankorna ger oss gödselvatten, ägg, ällingar och de äter mördarsniglar. Det har på senare tid visat sig att de fyller ytterligare en funktion = farthållare. Sedan några veckor tillbaka tillbringar de mycket tid på vår grusväg som passerar vår gårdsplan. Det gör att alla bilar som passerar på vägen håller en mycket lägre hastighet.
Kursen i permakultur har sammanlagt åtta träffar. Nu har vi läst stora delar av boken, pratat mycket teori, studerat sektorer, zoner och annat på Östäng och de resterande träffarna kommer allt mer att ägnas åt deltagarnas egna platser på jorden. Vi kommer att rita kartor och planera utifrån de tankar och idéer som deltagarna givit varandra, fått i boken och på annat håll. Det är kul att träffa samma gäng flera gånger. Tack för besöket idag!
När vi åt lunch frågade Lydia om det fanns möjlighet för henne att komma tillbaka och göra praktik här i vår skogsträdgård. Det säger man inte nej till.
Den 6-7 oktober dök hon upp här på gården igen tillsammans med Luna som är en mycket trevlig hund. 
Vi tog ett snack om vilka problem och möjligheter vi har i skogsträdgården samt gick igenom var alla verktyg och material finns. Vi ger Lydia ganska fria händer så hon får planera och genomföra restaureringen av skogsträdgården på det sätt som hon vill. Skogsträdgården var ju redan från början något som vi varit många inblandade i eftersom den anlades som en kurs 2015. Vi har därför inte några problem med att andra fortsätter planeringen utan ser det snarare som en fördel att fler tänker till. Vi har tidigare anlagt gångar i skogsträdgården bland annat genom att lägga ut ett tjockt lager ull. Det visade sig dock vara helt meningslöst eftersom det bara tog en säsong innan gångarna var försvunna. Mitt i bilden nedan var det förra året en tydlig gång gjord av ett tjockt lager ull. Den går inte ens att hitta om man letar. 
På sin kurs har Lydia lärt sig att anlägga gångar genom att använda markduk och flis. Vi hade en del markduk hemma så hon började med att anlägga gångar med hjälp av det och tidningspapper. 
Vi har tre ingångar i skogsträdgården och tanken är att de ska förbindas med gångar. Första gången som Lydia började med går från huvudingången som är den som vi använder mest förbi blåbärs- och blåbärstryplanteringen över till en ingång som leder ut till skogen. Där är karaktären en annan och mer skogslik så där har vi bland annat planterat hassel. 
Det kommer att bli kanontrevligt med slingor man kan promenera på i skogsträdgården. 
Det är trevligt att pröva olika metoder som man kan jämföra så några gångar blev gjorda med hjälp av tidningspapper och kartong som sedan ska täckas med flis. 
Det tar tid att göra gångar. Många knäböj blir det. Tur att vi hade mycket tidningspapper hemma. 
Mycket mer än så av det praktiska arbetet han hon inte vid sitt första besök men många tankar föddes och innan hon åkte hem efter första helgen gick vi igenom vilket material hon behövde till nästa gång. Det vi behövde skaffa var dels kartong och dels flis.
Några dagar efter Lydias första besök fick vi ett mail ifrån ett par som bor utanför Nossebro. De hade läst på vår blogg att vi behövde flis och undrade om vi ville komma och hämta hos dem. De hade tagit ner ett par almar och flisat upp stubbarna. Nu låg flisen i deras trädgård och var mest i vägen. Jag tog släpkärran dit och hämtade ett helt kärrlass säckar som de fyllt med flis. Sedan var jag och Jonas tillbaka ytterligare en gång och fyllde ett helt kärrlass med säckar igen. Förmodligen behöver vi åka ytterligare två gånger för att få med oss allt men det var i alla fall tillräckligt för Lydia att börja med.
Nu i veckan återkom Lydia och Luna och bosatte sig i vår wwoofvagn som de kan disponera när de vill eftersom tanken är att det ska bli återkommande besök.
Vi har anlagt vår skogsträdgård i en skog. Vanligare är nog att man anlägger på en åker. Då planterar man ofta in alar eftersom de binder kväve och kan vara ett skydd innan träden i skogsträdgården har hunnit växa till sig. Vi hade fördelen att det redan fanns en del alar på plats. Alar växer dock fort och redan efter tre år har små buskalar blivit halvstora träd. En del behövde därför tas ner då de skuggar för mycket. 
Vid ingången har Lydia lagt stenplattor och kantat gången med bakar som blivit över när vi sågade virke. Längst upp i skogsträdgården finns en bänk där man har utsikt över den nedre dammen. I alla fall sedan Lydia sågat ner lite träd. 
Framför bänken kommer det att bli två lundar gjorda med lasagnebäddsteknik. Grässvålen är vänd upp och ned. 
Sedan har jorden täckts med tidningar, ett tjockt lager löv och sedan halm. 
Allt organiskt material täckts sedan med markduk för att allt ogräs ska kvävas. Dessa lundar kommer så småningom när allt ogräs är kvävt att planteras med marktäckande växter.
I den första lunden växer ett persikoträd och i den bortre en koreansk silverbuske.
Marken var ganska sank när vi började jobba med den så vi har grävt en del dräneringsdiken. Över dem går nu broar som Lydia byggt.
Gångarna är täckta av ett tjockt lager flis och vindlar fram mellan de träd vi planterat.
Vid ingången står en skylt med en karta över skogsträdgården. Den behöver vi fixa till eftersom den lutar allt mer och vi fick plocka ner tegelpannorna.
Grinden till skogsträdgården behöver vi också fixa till eftersom den sitter för lågt så den tar i marken när den öppnas. 
Arbetet med skogsträdgården har tagit ett jättekliv framåt under veckan. Det finns också planer på mer arbete som sträcker sig fram i vår så fortsättning lär följa.
Varje wwoofare har fått ett träd att hamla. Theresa är först ut. Det är ett tufft jobb att få av alla grenar högt uppe på en stege. Hamlingen har inte blivit så regelbundet gjord under de senaste tiden så en del grenar är grova. 
Alla grenar klipps så delen med löv sparas och sätts ihop med ett rep. De hängs sedan i ladan för att torka till fårens vinterfoder. 
Agneta och Lasse har gjort ett fantastiskt jobb och nu ska gamla tegelpannor på så att det får ett gammalt utseende. 
Det kommer att bli ett insektshotell till blomsterdelen i trädgården. 
