Östängs gård

En gård för omställning

Ineffektivt skogsbruk

Den som äger skog blir ganska ofta påmind om hur skogen bör skötas. Det trillar ner tidningar som Skogs-eko (från skogsstyrelsen, mycket bra!), Södra kontakt (för den som är medlem i Södra skogsägarna), Skogsaktuellt (följer med Jordbruksaktuellt som vi får regelbundet utan att ha prenumererat, Vida informationsblad (som vi får för att vi råkade kontakta dem för länge sedan) och förmodligen någon mer som fallit ur minnet. Eftersom skogen är viktig för Sverige, viktigare än bilindustrin, så vill staten och en hel del andra att de svenska skogarna ska skötas på effektivast möjliga sätt.

Målet är att pappersbruken och sågverken ska få rätt sorts råvara i ett jämnt flöde. Papper görs bäst av gran som har långa fibrer så det har blivit slagsida åt gran i Sverige de sista hundra åren. Alla som tar sig ut på landet kan se att det är så. Med några få undantag är alla svenska skogar planterade, oftast med granar.

Frågar man en rådgivare så rekommenderas följande arbetsgång:

Efter slutavverkning (dvs. kalhygge) ska marken beredas. Det innebär att kalhyggets mark rivs upp för att minska risken att ogräs och lövträd ska ta över och ta kål på granplantorna. Om det ser illa ut efter en slutavverkning så ser det fem gånger värre ut efter en markberedning. Sedan ska granarna planteras, ganska tätt. Efter några år är det dags för röjning, några år senare är det dags för förstagallring, ett decennium eller så senare är det dags för andragallring och till sist slutavverkning med skördare.

Så jobbar inte vi. Vi vill inte ha in några stora maskiner i skogen och bedriver ett skogsbruk som är allt annat än ekonomiskt effektivt. Vi har skördat en del och sålt men det blir låg timpeng så det har vi i princip slutat med. Nu skördar vi bara egen ved och drömmer om att skaffa ett eget sågverk så vi kan skörda ved och egna brädor.

Vår skog är tack och lov mestadels blandskog och passar sig ganska väl för ineffektivt skogsbruk. Vi har några små ytor med planterad gran som behöver gallras. I år har vi bestämt oss för att gallra dessa ytor och det får bli årets ved. Det tar enormt mycket tid att gallra skog, kvista, kapa och bära ut när de flesta träden bara är 5-10 centimeter tjocka. Hade vi haft en skogskärra med gripklo hade det varit en sak men nu lastar vi allt för hand.

Vi fäller, kvistar och drar sedan för hand ner träden till skogsvägen. Sedan kör vi upp traktorn och lassar för hand på vår timmerkärra. När vi kommer ner till vedbacken lassar vi av för hand också.

I år ska vi hyra en traktordriven vedmaskin som vi även hyrde förra året vilket i och för sig sparar väldigt mycket arbete men att få ner allt ur skogen tar enormt mycket tid.

Vad vinner vi då på att göra som vi gör? Framför allt så får vi inte några körskador i skogen. Vi kör traktorn på skogsvägen som går upp genom skogsskiftet och skogen är så pass smal så vi behöver aldrig köra in i skogen. I och med att vi tar hand om gallringsvirket till ved så slipper vi också att ha massa smala stockar liggande i skogen. Det normala är nog att gallra och låta allt ligga men det gör att skogen nästan blir omöjlig att gå i. Vi väljer precis vilka träd vi vill spara till framtida virke och tar bara de träd som vi vill bli av med. Vi får också ihop den ved vi behöver för nästa säsong utan att behöva ta av de fullmogna träden.

Drömmen är att bli av med det mesta av granarna och ersätta dem med ekar, björkar och andra lövträd. Granar passar sig väl för ekonomiskt effektivt skogsbruk då de växer relativt snabbt och går att sälja som massaved. Problemet med gran är dock många. Gran har planterats på många marker där det inte borde växa vilket gör att granarna ruttnar. Ensidig plantering av gran ger också större risker i form av granbarkborreangrepp. Om man inte följer rekommendationerna utan vill ha skogen till eget virke och ved så är det bättre att satsa på tall och löv.

Ur ekonomiskt perspektiv så borde vi göra på ett helt annat sätt men vi skiter i det och gör som vi vill.

2 kommentarer

  1. Det finns ju också andra skäl till varför det planteras så mycket gran. På väldigt många ställen är det helt meningslöst att försöka plantera tall eller lövträd, eftersom de unga plantorna genast skulle ätas upp av klövvilt, då måste man investera i viltstaket och det kostar väldigt mycket

    • Ylva Lundin

      24 mars, 2019 at 16:01

      Ja, återigen ekonomiskt rationella skäl i ett kalhyggesbruk.
      Men eftersom vi inte kalavverkar så vi låter de träd som växer upp växa vidare när vi tar bort enstaka träd.
      Man kanske också kan tänka att det blir så stora viltskador på löv och tall eftersom det finns så lite av den varan?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

*

© 2019 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑