Effektiva mikroorganismer

Intresset för ekologiskt jordbruk ökar men de flesta lantbrukare i Sverige bedriver det som brukar kallas för konventionellt jordbruk. Det betyder att man försöker lösa vissa av de problem som uppstår genom att gödsla med konstgödsel eller bekämpa med bekämpningsmedel. Konstgödsel och bekämpningsmedel framställs med hjälp av fossil energi. Fossil energi är en ändlig resurs och mycket tyder på att billig fossil energi kommer att bli allt svårare att få tag på framöver.

Vårt moderna jordbruk har utarmat många av våra jordar genom att år efter år odla samma gröda eller att rotera mellan ett fåtal grödor. Jorden blir fattig på mull, mineraler och näringsämnen men produktionen hålls uppe med hjälp av konstgödsel och bekämpningsmedel. Inom grönsaksodling har man på senare år allt mer börjat använda sig av täckodling för att återskapa mullhalterna i jorden och för att få jorden mer fylld med liv i form av maskar och andra organismer.

Vi behöver komma på nya och nygamla sätt att producera mat. Inom permakultur försöker man titta på hur naturen själv beter sig om vi lämnar den i fred. Sedan försöker man efterlikna naturens sätt att organisera saker och dra lärdom av det. EM eller effektiva mikroorganismer är en sak som många inom permakultur använder sig av. Den vanligaste användningen av EM sker genom bokashi-kompostering. Men för att ta det från början:

Teruo Higa hette en japansk forskare och agronom som forskade på mikroorganismer. Han ville inte söka lösningen på jordbruksproblem inom kemiindustrin utan började istället att forska på mikroorganismer och deras roll i jorden. Han studerade en typ av mikroorganismer i taget för att se om de gjorde skillnad vid odling. Han hade inte stor framgång och hällde de prövade mikroorganismerna i ett kärl. Framsteg kom först när han hällde ut kärlets blandade innehåll på gräsmattan. Där på en begränsad yta började gräset växa bättre än på omgivande yta. Higa kom fram till att mikroorganismerna påverkade växterna när de samarbetade med varandra. Varje mikroorganism för sig hade inte den effekten utan det var just när mikroorganismerna hälldes ut tillsammans som de blev effektiva. Higas upptäckt kom att få namnet EM eller Effektiva mikroorganismer.

I Sverige idag kan man köpa EM för att använda i odlingarna. Jag kom först i kontakt med EM under en kurs i permakultur. Dels användes EM för att vattna ut på grödor men också för att framställa bokashi-strö som man sedan kan använda i en bokashi-kompost.

Vi köpte en bokashi-kompost för några år sedan och den har varit helt fantastisk. Man lägger i köksavfall, plattar till och strör över bokashiströ efter varje lager. Till sist trycker man ihop köksavfallet en sista gång och sätter på ett tättslutande lock. När hinken är full låter man den stå i några veckor. Vätskan som bildas tappar man av och använder som effektiv växtgödning  och sedan gräver man ner resterna i trädgården. Då har det blivit syrat på liknande sätt som man syrar grönsaker. Redan efter några veckor har kompostavfallet förvandlats till näringsrik jord.

Vår erfarenhet av EM i form av bokashi är alltså mycket positiv. För några år sedan var jag sedan på en utbildning i ekologisk grönsaksodling som arrangerades av Hushållningssällskapet. Där fick vi en genomgång av EM från en EM-försäljare men fick också möjlighet att diskutera EM användning med en mycket erfaren ekologisk grönsaksodlare på Tjörn. Han hävdade att han fått mer än dubbelt så många gurkor efter att han börjat vattna ut EM i sina odlingar.

De som är riktigt EM-frälsta använder EM även för att rengöra saker och till och med för att dricka. Dit har vi inte kommit än men vi har bestämt oss för att testa EM i odlingen. Vi har också bestämt att vi ska använda EM i ströbädden hos djuren.

Det moderna jordbruket har under många år försökt med monokulturer. Man satsar på EN gröda eller Ett djurslag och försöker göra det så effektivt som möjligt. All rådgivning inom jordbruket och skogsbruket gick under flera år också ut på att effektivisera ekonomiskt och gå mot storskalighet och monokulturer. Men det har inneburit att produktionen har blivit allt mer utsatt för skadeinsekter och diverse parasiter. För att motverka detta har man använt bekämpningsmedel.

Vi tror att det är bättre att satsa på biologisk mångfald. Dels när det gäller vad vi odlar och dels vilka djur vi satsar på. Därför kommer vi på Östängs gård att ha relativt små besättningar av får, grisar och hönor och vi kommer att odla vall och många olika grönsaker. Vi kommer att försöka tillämpa betesrotation vilket innebär att djuren flyttas ofta för att missgynna parasittillväxt. Effektivt? Förmodligen inte. Hållbart? Kanske i något högre grad än specialiserade jordbruk.

Vissa ytor kommer vi också att utse till vad man inom permakultur kallar för zon 5. Det vill säga ytor som man låter naturen sköta som den vill. Ytor där växter och djur får finnas utan att vi blandar oss i. Det brukar ofta bli ganska snåriga buskage där det även finns mycket död ved vilket gynnar många olika arter. Många arter minskar risken för att en art exploderar i antal. Vi kommer även att satsa på att sätta upp många fågelholkar för att ta fåglarna till hjälp för att bekämpa insekter.

Att kalhugga sin uppväxta skog är den självklara effektiva metoden idag. Vi kommer inte att kalhugga någon skog även om det kanske är mest ekonomiskt lönsamt. Ett av skälen är att det finns forskning som visar att träd lever i symbios med svampar så kallad mykorrhiza. Svamparna är mycket viktigare för trädens tillväxt än vad man visste tidigare. Kalhyggen gör att svamparna inte har några träd att leva i symbios med vilket missgynnar återväxt.

I alla exemplen ovan handlar det om mångfald. Biologisk mångfald som minskar trycket av parasiter och skadeinsekter. Därifrån är det för oss inte så stort steg att vilja pröva även mångfald inom mikroorganismer. Tanken är att spridningen av EM ska hjälpa oss att balansera mikroorganismer som gör skada med ett större utbud av mikroorganismer som gynnar våra djur och våra odlingar.

När man köper en gård är det enormt mycket att sätta sig in i och EM är en av de saker som fått vänta. EM köper man via Internet och sedan jäser man preparatet man köpt under en tid för att sedan blanda ut det med mycket vatten. Det kan röra sig om proportioner 1:500 eller 1: 1000 beroende på vad man ska använda det till. Vi har turen att ha Sara på gården ungefär en gång i veckan. Hon hjälper oss med diverse olika saker. Hon är trädgårdsmästare och mer rutinerad än oss när det gäller EM så hon har fått på sin lott att jäsa EM och sprida det där hon ser att det kan göra nytta. Hade vi fått ansvaret för jäsningen hade det förmodligen blivit en bortglömd process så när Sara erbjöd sig att beställa EM, ta hand om jäsningen och dessutom sprida ut den färdiga blandningen blev vi väldigt glada.

I måndags hade första satsen jäst klart och Sara vattnade ut på odlingsmarkerna och på fårens ströbädd. Nu kommer hon att hålla koll på när det är dags för nästa utvattning och så får vi se om vi tycker att det har effekt. Enda problemet är att vi är inne på första odlingsåret vilket gör att vi inte har något att jämföra med. Så småningom vill vi nog göra någon form av kontrollyta för att se om vi kan märka skillnaden men det får bli när vi är lite mer rutinerade.

EM är relativt okänt i Sverige men i många länder i världen är det använt både för vattenrening, avloppsrening och odling. Mest använt är det i Japan. Vill du läsa mer om EM så har tidningen Fobo ett intressant reportage.  Om man blir medlem i föreningen Fobo så får man också deras tidning Odlaren som innehåller mycket intressant läsning om ekologisk odling.

Företaget som säljer EM i Sverige heter Greenfoot.

Vill du läsa mer om bokashikompostering så besök bokashi.se.