Författare: jonas (Sida 5 av 51)

Att försöka bombera grusvägen

Vi bor vid en grusväg som saknar vägförening. Två tredjedelar av vägen ligger på vår mark, dessutom är vi de som har tillgång till fungerande traktorer, så det blir vi som grejar med vägen. Tillsammans med en ihärdig granne som kommer med skottkärra emellanåt.

Vi får ett kommunalt bidrag som räcker till ett mycket tunt lager grus vartannat år. Det är egentligen för lite grus men eftersom vi inte har en vägförening har vi heller inga medlemsavgifter. Så vi får hantera det vi har.

Grusvägar är i allmänhet stabila men med tiden kommer hjulspåren att synas. På de lägsta punkterna samlas vatten och när en bil passerar skvätter vatten och grus iväg. Efter varje bil blir fördjupningen lite djupare tills vägen har fått ett klassiskt potthål. Vattnet stannar kvar länge i gropen och förvärrar läget efter varje bil som kör genom gropen.

Det finns en klassisk metod för att minska uppkomsten av potthål. Det kallas för att bombera vägen. Bombering är när grusvägen formas så att den är högst i mitten och sluttar svagt åt sidorna.

Det är en rimlig tanke att en väg ska vara så plan som möjligt men det sker två saker som gör att det inte är någon bra idé. Den första är att bilar med tiden bildar hjulspår, så som jag beskrev i inledningen. Det sker kanske inte särskilt mycket när vägen är helt torr men alltid annars, särskilt vid källossning.

Den andra anledningen är att det alltid växer gräs på grusvägens sidor. Kanske inte första året efter att vägen fixats till men efter det. Gräset vissnar och bygger på jordlagret så att kanten höjer sig över vägbanan. Så fort det sker kommer vatten att bli stående i de lägsta partierna efter ett regn och sedan kommer potthålen.

Ett alternativ till potthål är att hjulspåren blir till bäckar i backarna. Vattnet för med sig grus vilket fördjupar hjulspåren. Vattnet hamnar inte i diket utan stannar på vägens lägsta punkt, det blivande potthålet.

Så det finns all anledning till att försöka förekomma genom att bombera. Regnet ska rinna av vägen på tvären utan att bilda bäckar. Så har i alla fall jag uppfattat saken. I eftermiddags fick jag tid så jag monterade på schaktbladet och sänkte ner det högra fästet ganska ordentligt,

Första åtgärden var att skrapa ner grässvål från vägen på platser där det inte finns ett dike utan bara en slänt. Sedan vinklade jag om bladet så att det skulle skrapa grus från vägens ytterkant in mot mitten. Det är lätt hänt att bladet hugger tag och skadar vägen så arbetet fick ske i omgångar med många körningar.

Vårt schaktblad är ett slitet blad från Kellfri. Det glappar i alla leder och är en välkänd lågprisprodukt även som ny, men det fungerar någorlunda. Hjulen har pajat så jag kör med en hand på spaken till trepunktslyften. Inte optimalt. Stödhjulen går nog att fixa. Borde kanske göra det.

Skymningen kom och avbröt innan jobbet blev klart men det kändes som en bra början. Ett minus var att ett regn som försvunnit från prognosen dök upp igen. Det kommer att regna i morgon och det är inte bra när vägen är nyskrapad och mjuk på ytan. Vi får se hur det går.

Fågeldrake

Fåglar gillar majs så när majsen börjar mogna kommer småfåglar och hackar i toppen av majskolvarna. Det kan bli många majskolvar som inte går att sälja och det är ju tråkigt.

I år har vi testat en billig fågelskrämma från Rusta. Den kostar etthundra kronor men trots priset så höll den hela den viktiga tiden, det vill säga sensommaren. Snöret gick visserligen av en gång men det var bara att knyta ihop igen.

Vi vill inte skrämma bort några fåglar under första halvan av sommaren. De behövs för att hålla nere antalet bladlöss, larver och annat som vill äta på grödorna. Så vi behövde komma på ett enkelt sätt att montera upp draken och att ta ner den. Det blev en bit träregel med ett lodrätt borrat hål.

Spöt som gör så att draken flyger bra har ett handtag som är långt nog för att slinka ner i hålet och inte trilla ur.

Visserligen fick vi fågelskador på majsen även i år kanske framför allt för att fågelskrämman kom upp för sent men det kunde varit värre. Fågelskrämman är nerplockad och bör kunna tjänstgöra i alla fall en säsong till. Den är påtagligt billig i konstruktionen men har fungerat hittills, inklusive en kraschlandning!

Arbetsdag på Knutstorp 2022

Idag har det varit arbetsdag på Knutstorp hos Magnus och Maria. Vi började som vanligt med fika och genomgång av dagen. Nedtagning av stängsel, grävning av planteringsdike, bäddläggning inför nästa odlingssäsong, upptagning av ett golv och tömning av en trossbotten stod på programmet.

Som alltid är det svårt att uppskatta hur mycket tid saker och ting ska ta så vi började med det viktigaste vilket var att ta ner ett gammalt stängsel runt en lånad hage.

Stolparna var gjorda av undertryckt gran som Magnus spetsat och satt ner för många år sedan. I stolparna var det isolatorer inskruvade och i dem satt det ståltråd.

Hagen har inte varit använd på ett tag så en hel del ståltråd låg nerdragen begravd under smågranar och gräs. Att rulla ihop gammal ståltråd är många gånger en utmaning i sig då den verkar ha ett helt eget liv. Eftersom vi var många gick arbetet dock fort och vi var klara långt innan lunch.

Då åkte vi tillbaka och grävde ett dike som ska bli plantering av framtida syrenhäck ut mot vägen. Grässvålen togs bort och diket fylldes sedan igen med bättre jord.

Två bäddar bredgrepades och gjordes i ordning för vitlöksplantering och ytan mot vägen täcktes med halm.

Sedan var det dags för lunch. Vädret började bli ostadigare men ett gäng märkte ut odlingsbäddar inför nästa säsong och dessa bredgrepades och jord från gångarna lyftes upp i bäddarna för att få viss nivåskillnad. Sedan brakade ovädret löst och alla sökte sig in för att hjälpa till i uthuset. Där hade några tagit itu med ett golv som skulle lyftas bort.

Eftersom golvbrädorna ska återanvändas så märktes de upp noga. Sedan skyfflades all sågspån upp i säckar.

Det dammade rätt rejält så det var munskydd på som gällde.

Brädorna bars ner till ladan och där frigjordes de från spik.

När arbetsdagen var över hade vi hunnit massor och Magnus och Maria hade fått klart mer än vad de hade hoppats på. Som så ofta på våra arbetsdagar.

Ännu en effektiv och trivsam arbetsdag. Härligt!

Regnskugga

Om en månad har vi bott på Östäng i åtta år. Svenskt väder kommer oftast från sydväst och eftersom vi bor på en sluttning som vetter åt sydväst kan vi ofta se moln och regn som närmar sig. Men de stannar förvånansvärt ofta vid horisonten.

Idag blev det faktiskt nederbörd. Inget skyfall, kanske 5 mm på natten och 3 mm under dagen. Men det är ett undantag. När många andra i vår landsände får regn blir vi ofta utan.

Den här höjdkartan hittade vi på en-gb.topographic-map.com

Östäng är markerat med en skylt som visar att gården ligger 119 meter över havet. När vädret kommer in från kusten tvingas det upp av Vättlefjäll innan det passerar sjön Anten och når oss. På SMHI finns en tjänst som visar regn och åska som fångas upp av radar. På appen i mobilen är det enkelt att hitta regnradarn men på datorn är det svårare. Den finns på smhi.se/vader/radar-och-satellit/radar-blixt och nås via ”Väder” och sedan ”Radar och sattelit” och ”Radar med blixt”

När du väl är där går det att välja mellan 15 och 5 minuters intervall. Vi valde 5 minuter och gjorde en halvdålig film med mobilen. Jag drar ”filmen” fram och tillbaka.

I mitten av kartan står det Trålanda med suddiga bokstäver. Det är den närmaste SMHI-orten. Det syns tydligt hur regnet avtar när luften sjunker ner på östra sidan Vättlefjäll. Detta är ett välkänt fysiskt fenomen. När luften tvingas stiga kyls den ner och vattenånga kondenserar till vatten, det vill säga regn. När luften sjunker igen stiger temperaturen. Då kommer molnen, de vattendroppar som inte fallit ner, att bli osynlig vattenånga igen. Regn hos dem, sol hos oss.

Det verkar som att vi har ett ganska soligt och torrt lokalklimat på Östäng. Jag har inget emot sol. Naturligtvis kan vi sakna regn ibland men vi ligger ändå bättre till än många i sydöstra Sverige som upplever samma sak fast i större skala.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2024 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑