Författare: Ylva Lundin (Sida 40 av 235)

Sedan vi flyttade ut på gården och startade upp verksamheter så har vi byggt en hel del utrymmen. Det kostar pengar och resurser och därför känns det viktigt att utnyttja vart och ett av dem så mycket som det går. Från start hade vi inte några bra lokaler där det gick att hålla plusgrader vintertid vilket gjorde att mycket kånkades in i vårt vardagsrum, kontor, tvättstuga och en del ner i vår jordkällare under huset där det är lågt till tak. Det funkar så länge man producerar till sig själva och till lite försäljning men nu när verksamheten är uppe i volym krävs lager och torkutrymmen.

Det första vi byggde i den här vägen var gårdsbutiken. Den är inrymd i ett gammalt garage som varken hade port eller isolering 2014. Vi har byggt en vägg där vi satt in dörr och fönster med bra isolervärden och isolerat väggar och tak men golvet är det ursprungliga cementgolvet så isoleringen är inte jättebra. Vi håller minst fyra plusgrader där större delen av året med hjälp av ett elelement men blir det långa perioder av kyla så kommer vi att stänga av elen och ta bort det som är frostkänsligt därifrån.

Från början hade vi utrymmet avdelat i två avdelningar där den bakre delen, bakom fårskinnen, tjänade som lager och det främre som butik. Vi hade ett vanligt kylskåp som vi fått gratis som enda kylmöjlighet. I början nyttjade vi bara butiken på sommarhalvåret så väggarna var de ursprungliga plankväggarna utan isolering. Nu är försäljningsdisken längst bak i affären och vi har en displaykyl där kunderna kan ta vad de vill ha under veckan. På kylen hänger alla prislistor och när vi inte är på plats så väger kunderna själva in sina varor och lägger pengar i en burk eller swishar. På fredagarna har vi gårdsbutiken bemannad.

Väggarna är isolerade och vi har satt in bänkar och hyllor och under hyllorna bakom juteväv kan vi ställa backar med sådant som ska lagras tillfälligt i väntan på försäljning som vitlök och vintersquash. Vi behöver också utrymmet för att förvara påsar, askar och annat förpackningsmaterial. Att få affären klar och isolerad var ett stort lyft och vi blev av med lagret av papperskassar inne i vårt boningshus.

Det andra vi byggde var ett kylrum bakom affären. Längst in bakom all bröte ser man en dörr på bilden ovan. Där kan man gå rätt igenom ett litet utrymme och komma ut i grönsakssköljen. Till höger innanför den dörren ligger kylrummet och till vänster ligger butiken. Kylrummet är byggt av sandwichpaneler från ett begagnat kylrum med bra isolervärde. Vi byggde det i en befintlig ”luta” bakom garaget. (En luta är ett tak som lutar ut från en befintlig byggnad och som oftast har väggar på tre sidor) Det gjorde att vi redan hade ett tak.

Mellan kylrummet och affären byggde vi ett utrymme som numer går under namnet mellanrummet. Det är isolerat och där kan vi också hålla frostfritt. Vi tog upp en dörr från affären bak till mellanrummet så att man når till kylrummet, lutan och grönsakssköljen från affärens bakre dörr.

I mellanrummet finns alltså fyra dörrar; en till affären, en annan dörr ut mot grönsakssköjen, en tredje ut mot resten av lutan som vätter mot tunnelväxthuset och en fjärde till kylrummet. Det gör att det är lätt att nå mellanrummet från växthusen och frilandsodlingen och sedan kan man välja om sakerna ska in i butiken eller in i kylrummet. Under säsong förvaras här gurka, tomat och zucchini men också en del förpackningsmaterial. När detta utrymme blev färdigt kunde butiken utnyttja hela gamla garaget istället för bara halva som tidigare. Det blev ett lyft och kändes nödvändigt allt eftersom verksamheten växte. Mellanrummet utnyttjar vi också som frölager under vintern och det var också här vi tidigare förvarade all lök. Det gör att vi slipper lökförvaring i tvättstugan.

Kylrummet används i första hand för att kyla dagens skörd. Allt som mår bra av att kylas ner läggs i plastbackar med lock eller ställs i hinkar om det behöver vatten och så ställer vi backarna på hjulförsedda vagnar.

Det gör att det är lätt att flytta runt och komma åt. Kylrummet används också för vinterlagring av kål och rotsaker. De lagrar vi på pall med pallkragar. Vi sätter i en stor plastpåse i pallkragen och klipper hål i hörnen så eventuell väta kan rinna ut och sedan lägger vi kål direkt i den påsen.

Morötter lagrar vi på samma sätt men packar först i nätkassar då det underlättar hanteringen. Kylrummet används också till att kyla ner nyupptappad honung under några dagar direkt efter att de hällts på burk. Vi ympar vår honung och när vi sedan tappar upp den blir processen bäst om burkarna får stå i kylrummet några dagar. Därefter lagrar vi alla honungsburkar i affären och/eller mellanrummet beroende på var det finns plats. Det gör att vi slipper honungsburkar på kontoret inne i huset. Taket på kylrummet och mellanrummet används för förvaring av markduk och bubbelplast.

Nästa rum vi byggde var slungrummet som också är byggt av återanvända sandwichelement. Det har vi byggt inne i ladan vilket innebär att vi slapp tänka på väderbeständigt tak där också. Vi hade ett slungrum redan tidigare men där var det svårt att hålla värme, svårt att få plats och svårt att få bitätt. Nu har vi gott om utrymme, bänkar, hyllor och golvyta. Där förvarar vi nu alla biredskap, honungsburkar och annat som behövs för honungsproduktion. När sista slungningen för säsongen är gjord är det dags att skörda pumpor och vintersquash. Då får de åka in i slungrummet en tid för att värmebehandlas. Här är det lätt att hålla varmt och torrt. När de ligger i värme direkt efter skörd hårdnar skalet och skaftet torkar ihop. Det gör dem mer skyddade för angrepp och därmed mer hållbara.

Vi lägger dem i svarta plastbackar som vi ställer på rullbara vagnar så att vi enkelt kan flytta omkring dem ifall vi behöver komma åt något. När de legat i värmelager ett tag så får de komma ner till affären i backar som förvaras under hyllorna inför försäljning.

Det är många backar som vi nu slipper ha i vårt vardagsrum. Taket på slungrummet har blivit lager där vi förvarar lister, rör och andra långa saker som vi använder sällan.

Det sista utrymmet var vår löktork som vår praktikant Hansi byggt till största delen. Det finns i samma luta som kylrummet. Det använder vi för att torka de åtta bäddarna lagringslök som vi odlar. När vi skördat löken lägger vi den helst på bädden ett par dagar för att förtorka men om det inte är torkväder så lägger vi in den med grön blast i säckar som packas noga i löktorken. Säckarna läggs om lott så luften inte ska hitta någon enkel väg ut. Sedan sätter vi på en fläkt som skickar ner luft under alla säckarna som ligger på ett galler av trärillor. När löken är torr stänger vi av fläkten och låter löktorken övergå till att vara ett löklager. Så länge vi har mycket lök kvar så ligger den där och vi kan sätta in ett elelement tillfälligt ifall det skulle bli frost men eftersom även löklagret är byggt av sandwichpaneler så krävs det många minusgrader eller minusgrader över längre tid för att det ska frysa. När vi sålt merparten och löken inte längre tar så stor plats brukar vi flytta över den till affären i backar under bänkarna så vi inte behöver värma löktorken alls.

Alla dessa byggnationer har kommit ur upplevda behov. Vi hade inte någon aning om vad vi behövde när vi startade och gjorde alltså INTE upp en plan för hur vi skulle bygga. Men allt eftersom verksamheten ökade och vårt hus svämmade över av saker som hörde till verksamheten och inte till vårt privata liv så fixade vi det ena bygget efter det andra. Nu känner vi att vi har kommit till en punkt där vi kan vara nöjda ett tag även om affären, mellanrummet och slungrummet är väl belamrat med all äppelmust vi producerar vissa perioder på året. Får vi drömma så kanske vi kan tänka oss ett kylrum för äpplen, ett lagerrum för äppelmust och andra produkter som är lättåtkomligt med kärror och kanske till och med en lokal för livsmedelsförädling – men det är inte heller någon plan utan bara tankar.