Kategori: åker (Sida 2 av 7)

Beräknad spridningsareal för fosfor

I kursen i småskalig grönsaksproduktion så har vi tittat på gödsel. Det är bra om man kan lära sig mer om gödsel så man inte sprider fel mängder av ämnen. Enligt reglerna för jordbruk så får du max sprida 22 kilo fosfor per hektar. Vi hade ärligt talat inte en aning om hur mycket fosfor våra djur producerar och hur vi låg till. Vi har ju inte speciellt många djur så det borde inte vara något problem men vi har aldrig räknat på det. Vi har fått tips om att använda miljöhusesyn för att beräkna hur stor spridningsareal vi måste ha för de djur vi har.

Miljöhusesyn är framtagen av LRF i samarbete med Jordbruksverket och andra berörda myndigheter för att lantbrukare ska kunna göra egna beräkningar på ett enkelt sätt. Går du in på sidan så kommer det fram en tabell där du kan räkna ut den mängd fosfor som dina djur utsöndrar med sitt gödsel samt nödvändig spridningsareal.

 

Vi har i dagsläget 9 tackor. Enligt miljöhusesyn producerar de 1,5 kilo fosfor per år var om de i snitt får 1,8 lamm. 9 tackor ger enligt schablonerna 13,5 kilo fosfor totalt per år. Om jag uppfattar miljöhusesyn rätt så är det fosforproduktion per helår. Det innebär att de räknar dels med tackans skit + 1,8 lamms skit för hela året. Våra lamm skiter i princip aldrig inne och tackorna är bara inne från mitten av oktober till och med april. Det innebär att vi bara får tillgång till 6,5 månaders gödsel i ströbädden.

Frågan är då hur man ska räkna. Lammen är ju mindre än tackan och lever bara ca sju månader. Säg att 1,8 lamm ger lika mycket gödsel som en tacka på årsbasis eftersom de är mindre. De lever dock bara i sju månader. Om vi räknar grovt kan vi kanske säga att av de 1,5 kilo fosfor som varje enhet levererar så skiter lammen 0,5 kilo på betet, tackan 0,5 kilo på betet och bara 0,5 av de 1,5 kilona hamnar i ströbädden. Vi har 5 hektar bete som fåren går på men behöver  bara 0,4 hektar för den skit som hamnar där. 0,2 hektar = 2000 kvadratmeter behövs för att sprida gödselbädden på. Den sprider vi på grönsaksbäddarna vilket ger 1600 kvadratmeter bäddyta. Det är inte helt tillräckligt men å andra sidan så har vi omkringliggande mark i form av gångar och perenna grödor som gör ytan större så det lätt räcker till.

Vi har 50 hönor som går ute på en åker som är 0,5 ha minst åtta månader om året. Resten av året bor de i stallet och går i en mindre hönsgård. De bajsar det mesta på bajsbräda hela året. Gödseln som hamnar på gödselbrädan samlar vi upp och sparar i stora tunnor med lock. Enligt miljöhusesyn så ger 50 hönor 7,5 kg fosfor vilket kräver 0,3 ha spridningsyta. Vi sprider hönsgödseln på en åker som är 1,5 hektar så inte heller där finns något problem för oss. Där tar vi sedan hö till fåren så på så sätt så ingår hönsskiten i ett kretslopp som går till våra grönsaksbäddar. Vi får dock ett inflöde av näringsämnen eftersom vi fodrar hönorna med säd från grannen och ekologiskt värpfoder. 

Våra ankor ger 1 kilo fosfor per år. Det mesta av den gödseln hamnar i ankornas damm och därefter på våra bärbuskar och fruktträd. En del används också i grönsaksodlingen till växter som behöver en extra boost. Vi pumpar upp en del av ankvattnet i en svart kubikmetertank som vi sedan tappar i vattenkannor så vi kan vattna t.ex. zucchiniplantorna eller broccolin under växtperioden. 

Vi har också två grisar vilket ger 14 kilo fosfor per år. Till dem behöver vi 0,6 ha spridningsyta. Vi har bara grisarna sju månader om året så det borde innebära 8 kilo fosfor per år och 0,35 hektar. Deras skit samlar vi inte upp utan den sprider de själva där de anser att de har sin toalett. Det vill de ofta ha så långt ifrån sin bostad som möjligt så om man vill ha gödseln på något speciellt ställe så får man se till att hägna så att inhägnaden slutar precis bortom det ställe där man vill att de har sin toalett. 

Totalt får vi ihop 36 kilo fosfor per år och det skulle kräva en spridningsareal på 1,6 hektar. Totalt är vår gård på 36 hektar men vi använder bara 7,16 hektar där vi sprider vår gödsel. Vi sprider vår gödsel på följande sätt:

Typ av mark Hektar
Betesmark 5
Grönsaksodling 0,16
Åker där hönorna går 0,5
Åker där ihop samlat hönsgödsel sprids 1,5
Total areal 7,16

Vårt problem är definitivt inte att vi har för mycket djur på våra marker – snarare tvärt om. Nu är det som tur är så att vi inte ansvarar för all vår mark själva eftersom vi arrenderar ut en del åkermark till grannen. Dessutom sambetar våra får och hans kor på vår betesmark vilket gör att vi får tillgång till mer gödsel på de utarrenderade markerna än vad vi själva kan bidra med. Det här är inte helt enkelt – men det är intressant!

 

Jordanalys från 2014 äntligen tolkad

Redan innan vi flyttade hit tog vi jordprover på alla våra skiften. Det sa alla rådgivare vi pratade med att vi borde göra. När resultaten kom och gården blivit vår så kom allt vi måste göra emellan och vi har aldrig lärt oss att tolka resultaten. Vi har också blivit lite skeptiska till rådgivare eftersom de så ofta är inriktade på storskalighet så vi har låtit resultaten ligga.

Inför min odlingsutbildning blev vi uppmanade att göra en jordanalys och eftersom vi har jobbat mycket med jorden så kändes det som en bra idé nu när vi skulle få hjälp att tolka resultaten. Eftersom Eurofin som gör analyserna är överhopade med jobb för tillfället så han vi dock inte få resultatet från vårt nya jordprov innan kursen. Här kommer dock en tolkning av våra gamla resultat för det skifte som vi odlar grönsaker på. Det är bäst att använda det vi lärde oss igår direkt innan det faller längre bak i huvudet.

Vi har inte gjort några åtgärder utifrån denna analys utan mer gjort vad vi trott varit bra för jorden. Vi har tillfört mycket organiskt material, stenmjöl, kompost, bokashi och annat smått och gott så det ska bli väldigt spännande att se om vår jord blivit bättre eller om vi ställt till det.

Ph-värdet på det gamla provet ligger på 5,8 vilket är lågt. Hade vi haft en jord som var rik på mull så att mullhalten låg på över 12% så hade det varit ett helt ok ph. Vår mullhalt ligger dock på 4,3 enligt provet 2014. Ph bör därför ligga på 6-7 och vi borde ha kalkat vilket vi inte gjort.

Fosfor (P) har vi 6,9 mg/100 gram vilket är bra och placerar oss i klass tre (4,1-8,0). Vi behöver därför inte tillföra mer fosfor än vad skördarna avlägsnar från platsen. Det finns ganska stor risk att man tillför för mycket fosfor när man odlar grönsaker. Gödslar man med hönsgödsel så blir det t.ex. lätt så. Vi som har mycket hönsgödsel skulle lätt kunna hamna där. Därför kan det vara en god idé att istället sprida hönsgödslet på vallarna så att det först tar en omväg via gräset och fåren innan det hamnar på grönsakerna.

Kalium (K) Kaliumhalten ligger på 5,1 vilket är lågt. Även här bör man placera sig i klass 3 (8,1-16,0).

Magnesium (Mg) Magnesiumhalten ligger på 3,7 vilket också är lågt. Gränsvärdet för brist ligger på 4-10 och vi har under 4 så det ser inte bra ut.

Vi har alltså både lågt kalium och låg magnesium och borde förmodligen gödsla med Kaliummagnesia. Nu kommer vi inte att göra det förrän vårt nya prov kommer och vi har tagit ett snack med en bra rådgivare.

Förhållandet mellan Kalium och Magnesium är viktig och uttrycks i en kalium/magnesiumkvot K/Mg kvot. Den är för vår del 1,4 och det ser vid första anblicken inte så illa ut då kvoten bör ligga mellan 1-3. Läser man på lite bättre så är det dock så att om ens Kaliumklass är 1 eller 2 så bör K/Mg kvoten ligga på 2,5. Hade vi haft en bättre kaliumklassning så hade det räckt med 1,5.

Kalcium (Ca) Här ligger vi på 58 men här finns inte några generella riktvärden utan det beror på hur hög lerhalt man har. Det får vi alltså fråga rådgivaren om. Kalciumbrist kan visa sig som pistillröta på tomaterna men också med bruna kanter på rödkålen vilket vi hade i somras. Kalciumbristen kan också visa sig tydligare vid torka så det var inte så konstigt att det syntes på kålen i somras.

Vi har, eller hade 2014, en ganska måttlig mullhalt på 4,3. Där är målet att komma upp över 10 men det är tydligen rätt så svårt. Vi får fortsätta tillföra löv, ensilage, kompost, äpplemustsrester och annat men det hade vi gjort även utan analysresultatet.

Ser verkligen fram mot nästa analysrapport och åt att grotta ner mig ännu mer i jordanalyser och näringsämnen.

Sammantaget så kan vi vara nöjda med fosforhalten men inget annat. Nu har vår jord förändrats väldigt mycket sedan vi började. När vi grävde första kvarteret fanns där inga maskar och jorden var hårt packad. Den kändes helt död och hade inga aggregat (små klumpar av jord) Färgen var grå och det kändes på det stora hela rätt hopplöst i början. Nu är jorden lucker, svartare, aggregerad och full av mask. Frågan är om det kommer att visa sig på något sätt i den nya analysen. Svar kommer om någon vecka.

Att sitta på utbildning mellan 9 och halv fem en fredag tar på krafterna och det är först idag på lördag morgon som det mesta trillar ner. I går kändes det som väldigt många obegripliga siffror men nu är jag snart redo att ta mig an hemläxan som bland annat innebär att göra en  balansräkning för gödsel för vår odling, fundera över vilka kombinationer av gödsel som träffar mest rätt utifrån jordprov, grödor osv. 

Tack Jonas Ringqvist för en lärorik första dag av sex.

 

 

Vissa dagar flyter på bra

De allra flesta dagarna på gården så hinner vi inte riktigt med det vi hade planerat. Vi är nog lite optimistiskt lagda och tur är kanske det. Idag var inte en sådan dag. Planen var att Jonas skulle fixa den pajade dräneringen med vår granne Richard medan jag och vår wwoofare Anna skulle se till så att jordärtskockorna kom i jorden. Men jobbet flöt på så bra så vi han mycket mer än så.

Våra nya tuppar väckte oss tidigt. Rickard skulle hämta minigrävaren vid halv nio så vi hade tid att flytta hönorna till en ny hage och även flytta grisarna. Grisar har dålig syn och känsligt tryne så de går inte gärna nära eltråd. Problemet är att när man tar bort eltråden så ser de inte om den är på plats så de vill helst inte gå över gränsen där tråden har suttit.

Det tog en bra stund innan vi fick ut dem ur sin gamla hage och in i den nya. Den nya hagen har vi gjort kring en liten damm så de har tillgång till vatten och gyttja att bada i. Det behöver de dagar som denna då solen strålar oavbrutet.

Grisigt

När djuren var flyttade frigjordes ytan där vi ska ha potatis och lök och Jonas hann dessutom bearbeta hela ytan med tallriksharven så den är klar att användas.

Richard hade lånat en minigrävare nere i byn.  En Kubota som väger 1,7 ton. Den ser ut att vara betydligt lättare. Hur som helst så var det en smidig liten maskin som gjorde stor skillnad under dagen.

Ganska liten maskin på en ganska stor åker.

Vi visste att det var stopp i täckdiket eftersom vattnet kom upp från rören en bit uppströms. Hypotes Ett var att det var alarnas rötter som hade satt igen eller kanske flyttat rören. Efter närmare inspektion  visade det sig att ena halvan av åkern var blöt men inte den närmast vägen. Vattnet fick leta sig andra vägar och tog sig då upp på ytan och förvandlade åkern till något som såg ut som ett asiatiskt risfält. Hypotes Två varv att stoppet var mitt på åkern så att vattnet inte kunde rinna undan i den övre halvan. Så vi grävde ett hål på 1,5 x 0,5 meter och hittade rören. Allt såg bra ut så vi körde in styva plaströr och en vattenslang ca 15 meter. Inget stopp, alltså föll hypotes Två bort.

Tillbaka till alarna. Efter en del grävande dök rören upp. De låg misstänkt ytligt men det visade sig att de låg på berget, så djupt det gick alltså.

Rötter hade tagit sig in i röret och bildat en kraftig matta i hela röret. Vid skarvarna var det nästan helt tätt med bara rötter. Lösningen blev att skapa ett öppet dike mellan de två dlarne av dräneringen. Vi tror att det kommer att fungera. Om det krånglar får vi väl lägga tillbaka rören.

Efter att vattnet fått fritt fram tog de upp minigrävaren till gården och gjorde klart hålen för äppleträden som Jonas var och hämtade i torsdags. Att gräva hål för träd med minigrävare går väldigt mycket snabbare än att gräva för hand så jobbet var snabbt klart. Det innebär att vi kommer att hinna plantera alla äppleträd redan nästa vecka. Eftersom grävaren ändå var på plats så grävde Richard även ut vår nya ankdamm på tre gånger fyra meter. Det var ett projekt som vi nog inte ens trodde vi skulle ro i land den här sommaren. Det är fascinerande så mycket man kan få gjort med hjälp av lagrat koncentrerat solljus i form av fossil energi. Dvs. diesel.

Under tiden hann jag och Anna att gräva en ny 25 meter lång bädd där vi fick planterat alla jordärtskockor. Bädden ska få en träsarg omkring sig men målet för dagen var att få ner jordärtskockorna i jorden innan de hinner bli dåliga. Träsargen inklusive snigelstaket får vi fixa nästa vecka. Anna hann dessutom plantera purjolök. När Richard hade åkt flyttade vi fåren till en ny hage och sedan drog vi upp fåror i den nyharvade ytan för potatisen med traktorn. Jag hann plantera alla tidiga potatis och fårorna ligger klara för resten som vi ska plantera nästa vecka. Ibland känns det som om vi har enormt mycket jobb som bara måste bli gjort men efter en dag som denna så får man hoppet tillbaka och det känns som om vi kommer få allt i jorden i tid – eller i alla fall nästan. Så mycket lättare allt blir när man är lite fler som jobbar.

Naturligtvis ett extra stort tack till Richard som lade åtskilliga timmar hos oss!

En av våra åkrar har blivit översvämmad. Det ser fint ut när solen glittrar i vattnet men det är naturligtvis inte alls bra. Traktorer fastnar och när sommartemperaturerna infinner sig kommer gräs och klöver att ruttna. Det påminner om en risodling men så är det ju inte.

Vattnet verkade komma från en slänt på betesmarken intill. Efter lite grävande så såg det ut så här. En stilla källa.

Fortsatt grävning blottade dräneringsrör av betong. De ska inte vara täta utan vatten ska kunna rinna från jorden ner i rören genom skarven. Här är det tvärtom.

Rören är en meter långa. En meter nedströms dök en ny skarv upp. Efter lite pillande så lossnade jord och smårötter så vattnet kunde komma upp. Det var bra fart inledningsvis.

Åkervatten

Pratade med Richard som arrenderar åkern. Han tror att det är stopp nere vid asfaltvägen. Det låter rimligt eftersom vattnet på åkern inte har någonstans att ta vägen. Det får bli grävning nere vid vägen under nästa vecka.

På vägen tillbaka piggade styvmorsviolerna upp. Det kan behövas när man laddar mentalt för att gräva i lera.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2024 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑