Kategori: åker (Sida 2 av 7)

I kursen i småskalig grönsaksproduktion så har vi tittat på gödsel. Det är bra om man kan lära sig mer om gödsel så man inte sprider fel mängder av ämnen. Enligt reglerna för jordbruk så får du max sprida 22 kilo fosfor per hektar. Vi hade ärligt talat inte en aning om hur mycket fosfor våra djur producerar och hur vi låg till. Vi har ju inte speciellt många djur så det borde inte vara något problem men vi har aldrig räknat på det. Vi har fått tips om att använda miljöhusesyn för att beräkna hur stor spridningsareal vi måste ha för de djur vi har.

Miljöhusesyn är framtagen av LRF i samarbete med Jordbruksverket och andra berörda myndigheter för att lantbrukare ska kunna göra egna beräkningar på ett enkelt sätt. Går du in på sidan så kommer det fram en tabell där du kan räkna ut den mängd fosfor som dina djur utsöndrar med sitt gödsel samt nödvändig spridningsareal.

Vi har i dagsläget 9 tackor. Enligt miljöhusesyn producerar de 1,5 kilo fosfor per år var om de i snitt får 1,8 lamm. 9 tackor ger enligt schablonerna 13,5 kilo fosfor totalt per år. Om jag uppfattar miljöhusesyn rätt så är det fosforproduktion per helår. Det innebär att de räknar dels med tackans skit + 1,8 lamms skit för hela året. Våra lamm skiter i princip aldrig inne och tackorna är bara inne från mitten av oktober till och med april. Det innebär att vi bara får tillgång till 6,5 månaders gödsel i ströbädden.

Frågan är då hur man ska räkna. Lammen är ju mindre än tackan och lever bara ca sju månader. Säg att 1,8 lamm ger lika mycket gödsel som en tacka på årsbasis eftersom de är mindre. De lever dock bara i sju månader. Om vi räknar grovt kan vi kanske säga att av de 1,5 kilo fosfor som varje enhet levererar så skiter lammen 0,5 kilo på betet, tackan 0,5 kilo på betet och bara 0,5 av de 1,5 kilona hamnar i ströbädden. Vi har 5 hektar bete som fåren går på men behöver  bara 0,4 hektar för den skit som hamnar där. 0,2 hektar = 2000 kvadratmeter behövs för att sprida gödselbädden på. Den sprider vi på grönsaksbäddarna vilket ger 1600 kvadratmeter bäddyta. Det är inte helt tillräckligt men å andra sidan så har vi omkringliggande mark i form av gångar och perenna grödor som gör ytan större så det lätt räcker till.

Vi har 50 hönor som går ute på en åker som är 0,5 ha minst åtta månader om året. Resten av året bor de i stallet och går i en mindre hönsgård. De bajsar det mesta på bajsbräda hela året. Gödseln som hamnar på gödselbrädan samlar vi upp och sparar i stora tunnor med lock. Enligt miljöhusesyn så ger 50 hönor 7,5 kg fosfor vilket kräver 0,3 ha spridningsyta. Vi sprider hönsgödseln på en åker som är 1,5 hektar så inte heller där finns något problem för oss. Där tar vi sedan hö till fåren så på så sätt så ingår hönsskiten i ett kretslopp som går till våra grönsaksbäddar. Vi får dock ett inflöde av näringsämnen eftersom vi fodrar hönorna med säd från grannen och ekologiskt värpfoder. 

Våra ankor ger 1 kilo fosfor per år. Det mesta av den gödseln hamnar i ankornas damm och därefter på våra bärbuskar och fruktträd. En del används också i grönsaksodlingen till växter som behöver en extra boost. Vi pumpar upp en del av ankvattnet i en svart kubikmetertank som vi sedan tappar i vattenkannor så vi kan vattna t.ex. zucchiniplantorna eller broccolin under växtperioden. 

Vi har också två grisar vilket ger 14 kilo fosfor per år. Till dem behöver vi 0,6 ha spridningsyta. Vi har bara grisarna sju månader om året så det borde innebära 8 kilo fosfor per år och 0,35 hektar. Deras skit samlar vi inte upp utan den sprider de själva där de anser att de har sin toalett. Det vill de ofta ha så långt ifrån sin bostad som möjligt så om man vill ha gödseln på något speciellt ställe så får man se till att hägna så att inhägnaden slutar precis bortom det ställe där man vill att de har sin toalett. 

Totalt får vi ihop 36 kilo fosfor per år och det skulle kräva en spridningsareal på 1,6 hektar. Totalt är vår gård på 36 hektar men vi använder bara 7,16 hektar där vi sprider vår gödsel. Vi sprider vår gödsel på följande sätt:

Vårt problem är definitivt inte att vi har för mycket djur på våra marker – snarare tvärt om. Nu är det som tur är så att vi inte ansvarar för all vår mark själva eftersom vi arrenderar ut en del åkermark till grannen. Dessutom sambetar våra får och hans kor på vår betesmark vilket gör att vi får tillgång till mer gödsel på de utarrenderade markerna än vad vi själva kan bidra med. Det här är inte helt enkelt – men det är intressant!

Redan innan vi flyttade hit tog vi jordprover på alla våra skiften. Det sa alla rådgivare vi pratade med att vi borde göra. När resultaten kom och gården blivit vår så kom allt vi måste göra emellan och vi har aldrig lärt oss att tolka resultaten. Vi har också blivit lite skeptiska till rådgivare eftersom de så ofta är inriktade på storskalighet så vi har låtit resultaten ligga.

Inför min odlingsutbildning blev vi uppmanade att göra en jordanalys och eftersom vi har jobbat mycket med jorden så kändes det som en bra idé nu när vi skulle få hjälp att tolka resultaten. Eftersom Eurofin som gör analyserna är överhopade med jobb för tillfället så han vi dock inte få resultatet från vårt nya jordprov innan kursen. Här kommer dock en tolkning av våra gamla resultat för det skifte som vi odlar grönsaker på. Det är bäst att använda det vi lärde oss igår direkt innan det faller längre bak i huvudet.

Vi har inte gjort några åtgärder utifrån denna analys utan mer gjort vad vi trott varit bra för jorden. Vi har tillfört mycket organiskt material, stenmjöl, kompost, bokashi och annat smått och gott så det ska bli väldigt spännande att se om vår jord blivit bättre eller om vi ställt till det.

Ph-värdet på det gamla provet ligger på 5,8 vilket är lågt. Hade vi haft en jord som var rik på mull så att mullhalten låg på över 12% så hade det varit ett helt ok ph. Vår mullhalt ligger dock på 4,3 enligt provet 2014. Ph bör därför ligga på 6-7 och vi borde ha kalkat vilket vi inte gjort.

Fosfor (P) har vi 6,9 mg/100 gram vilket är bra och placerar oss i klass tre (4,1-8,0). Vi behöver därför inte tillföra mer fosfor än vad skördarna avlägsnar från platsen. Det finns ganska stor risk att man tillför för mycket fosfor när man odlar grönsaker. Gödslar man med hönsgödsel så blir det t.ex. lätt så. Vi som har mycket hönsgödsel skulle lätt kunna hamna där. Därför kan det vara en god idé att istället sprida hönsgödslet på vallarna så att det först tar en omväg via gräset och fåren innan det hamnar på grönsakerna.

Kalium (K) Kaliumhalten ligger på 5,1 vilket är lågt. Även här bör man placera sig i klass 3 (8,1-16,0).

Magnesium (Mg) Magnesiumhalten ligger på 3,7 vilket också är lågt. Gränsvärdet för brist ligger på 4-10 och vi har under 4 så det ser inte bra ut.

Vi har alltså både lågt kalium och låg magnesium och borde förmodligen gödsla med Kaliummagnesia. Nu kommer vi inte att göra det förrän vårt nya prov kommer och vi har tagit ett snack med en bra rådgivare.

Förhållandet mellan Kalium och Magnesium är viktig och uttrycks i en kalium/magnesiumkvot K/Mg kvot. Den är för vår del 1,4 och det ser vid första anblicken inte så illa ut då kvoten bör ligga mellan 1-3. Läser man på lite bättre så är det dock så att om ens Kaliumklass är 1 eller 2 så bör K/Mg kvoten ligga på 2,5. Hade vi haft en bättre kaliumklassning så hade det räckt med 1,5.

Kalcium (Ca) Här ligger vi på 58 men här finns inte några generella riktvärden utan det beror på hur hög lerhalt man har. Det får vi alltså fråga rådgivaren om. Kalciumbrist kan visa sig som pistillröta på tomaterna men också med bruna kanter på rödkålen vilket vi hade i somras. Kalciumbristen kan också visa sig tydligare vid torka så det var inte så konstigt att det syntes på kålen i somras.

Vi har, eller hade 2014, en ganska måttlig mullhalt på 4,3. Där är målet att komma upp över 10 men det är tydligen rätt så svårt. Vi får fortsätta tillföra löv, ensilage, kompost, äpplemustsrester och annat men det hade vi gjort även utan analysresultatet.

Ser verkligen fram mot nästa analysrapport och åt att grotta ner mig ännu mer i jordanalyser och näringsämnen.

Sammantaget så kan vi vara nöjda med fosforhalten men inget annat. Nu har vår jord förändrats väldigt mycket sedan vi började. När vi grävde första kvarteret fanns där inga maskar och jorden var hårt packad. Den kändes helt död och hade inga aggregat (små klumpar av jord) Färgen var grå och det kändes på det stora hela rätt hopplöst i början. Nu är jorden lucker, svartare, aggregerad och full av mask. Frågan är om det kommer att visa sig på något sätt i den nya analysen. Svar kommer om någon vecka.

Att sitta på utbildning mellan 9 och halv fem en fredag tar på krafterna och det är först idag på lördag morgon som det mesta trillar ner. I går kändes det som väldigt många obegripliga siffror men nu är jag snart redo att ta mig an hemläxan som bland annat innebär att göra en  balansräkning för gödsel för vår odling, fundera över vilka kombinationer av gödsel som träffar mest rätt utifrån jordprov, grödor osv. 

Tack Jonas Ringqvist för en lärorik första dag av sex.