Kategori: äpple (Sida 6 av 7)

Studiebesök på Jonslundsäpplet

Idag var vi med projektgruppen ”Gårdssamverkan och mobilt musteri” på studiebesök på Jonslundsäpplet och blev rundvisade av Roland Ölander. En ekologisk äppleodling som varit igång sedan 2002. På två hektar finns över 1000 träd och mer än 120 sorters äpplen. Vi vandrade runt bland äppleträd i raka rader, lagom höga för att vara lätta att plocka. En sak som vi reagerade på var att det växte gräs under alla träden. Vi har tidigare hört att man bör ha bar jord under äppleträd för att gräset ska stjäla för mycket näring. Enligt Roland har det ingen betydelse. Han klipper gräset och låter det ligga kvar som näring åt träden. Ingen annan gödning tillförs utöver fallfrukt och gräsklipp. Träden ger 10 ton äpplen om året varav hälften tas till vara och resten får ligga kvar på marken som gödning.

Runt varje träd satt ett stabilt skydd som skyddade framför allt mot grästrimmern. Det såg väldigt trevligt ut till skillnad från de äppleodlingar som har bar jord under träden. En fördel med gräs är dessutom att man slipper jordbakterier på äpplena som trillar ner plus att de landar mjukare. Vi tittade på mängder av träd av olika sorter. Varje ny sort hade en skylt med namn på. Jonslundsäpplet är en unik lokal sort som påminner om Transparente Blanche.Alla äpplena finns föredömligt listade på www.jonslundsapplet.se. Många sorter hade vi hört talas om tidigare som Katja och Aroma men det fanns också väldigt många sorter som vi aldrig hade hört namnet på. En del sorter blev vi sugna på att skaffa oss så småningom bland annat Birgit Bonnier och Huvitus.

Vi pratade grundstammar, ympris. Grundstammarna köper Roland från Rögle Plantskola och ympris från Brunstorps Gård och Julita genbank. Vi pratade beskärning, ympning och sjukdomar. Roland visade exempel på träd som var sjuka av kräfta och träd som hade fått sprucken bark för att temperaturen växlat hastigt.

Platsen är ganska utsatt för blåst och därför har de planterat lähäckar av buskvide. En fördel med buskvide är dessutom att bina gillar vide som blommar vid en tidpunkt när det inte finns mycket annat. Bland äpplena fanns också flera paradisäppleträd för pollineringens skull samt buskar av aronia som blandas i viss  äpplemust med 5 %.

Skörden säljs som äpplen och must i butiker i  närområdet. Sedan 2008 har man också en gårdsbutik i ladugården som är öppen på lördagar under höstarna. I ladugården finns också ett litet musteri med en 80 liters hydropress. Musten tappas på glasflaskor i olika storlekar.  Senaste projektet på gården var att bygga ett kylrum där äpplen kan förvaras i 1-4 grader för att öka hållbarheten. Vi fick provsmaka både vanlig äpplemust och den med inblandad aronia. Väldigt gott. Äpplemusten är ganska söt medan den med aroniainblandning hade en liten vuxnare smak.

På måndag ska vi hämta våra 75 äppleträd som ska planteras ihop med de som vi ympade själva förra våren. Vi hade sett ut en yta där de skulle stå men nu med ny kunskap och nya infallsvinklar måste vi kanske tänka om. Träden ska planteras nästa lördag så innan dess lär väl nya planer ha fallit på plats.

Projektet Gårdssamverkan och mobilt musteri har fått stöd från EU:s jordbruksfond genom Leader Göteborgs insjörike.

Gårdssamverkan och mobilt musteri

Det finns så mycket roligt att göra i livet. Det finns så många spännande saker att lära sig och så mycket trevligt folk att umgås med. I går hade vi en första träff inom Leaderprojektet ”Gårdssamverkan och mobilt musteri”. Projektet har fått stöd av Göteborgs insjörike och drivs av Studiefrämjandet som ställer upp med Karin Gustavsson som projektledare. Karin hade planerat mötet så vi gjorde det vi behövde göra som att göra upp en tidsplan för de delar som vi åtagit oss att genomföra.

Att äga och driva en gård riskerar att bli ett ensamt arbete. Var och en går hemma på sin gård och är så upptagen med alla sysslor så man försummar umgänge med andra och avbrott i vardagen. Ofta tänker man och till och med pratar om att man borde träffas och jobba mer ihop men dagarna går och det dagliga arbetet tar över. Det blir sårbart ifall de som driver gården skulle bli sjuka eller skadade. Tanken med gårdssamverkan är att ett antal minera gårdar går samman och lär känna varandra. Varje gård arrangerar en större arbetsdag per år då gruppen gör det som behövs på gården. Det kan vara större arbeten som annars inte blir gjorda som att reparera en stenmur, måla om ladan, gräva nya odlingsbäddar eller annat som gårdens folk känner att de behöver hjälp med. Det skulle också kunna vara en lång lista med massor av smågrejer som annars inte riskerar att bli gjorda. När man träffas hemma hos varandra lär man sig också varandras gårdar och vet var djurfoder förvaras, vad vattenkranar sitter hur djuren ska skötas o.s.v. Det gör att man lättare kan hoppa in och hjälpa till ifall någon behöver resa bort eller blir sjuk. 

På träffen igår diskuterade vi farhågor och förväntningar samt tankar om mervärden och åtaganden. Farhågorna var ganska få och handlade mest om att deltagarna var oroliga för att vi åtagit oss för mycket och kanske inte kan vara med på varje arbetsdag, något som alla verkade vilja. Vi enades om att det var viktigt att ingen fick dåligt samvete för att man får förhinder.  Förväntningarna var desto fler och handlade om att få inspiration och nya idéer från varandra, att få jobb gjorda, att få en trygghet i att veta att andra kan hoppa in. Det handlade om att få nya vänner och att ha kul ihop men också om att hjälpa varandra att öka lönsamheten på gårdarna så att nödvändigheten att lönearbeta minskar.

Att stärka samarbetet mellan ett antal gårdar på det här sättet kan på sikt leda till nya verksamheter. Vi har beslutat att i första skedet skaffa ett mobilt musteri som kan delas mellan de gårdar som ingår i samarbetet. Musteriet ska vara effektivt och lätthanterligt samt uppfylla livsmedelsverkets krav på hygien. En arbetsgrupp med fem personer bildades som fick i uppgift att nörda in på musteridetaljer. Vad ska vi välja för press och pastöriseringsmaskin? Ska det drivas av el eller gasol? Hur många liter i timmen kan man få igenom varje del i must-linjen? Frågorna är många och då är det bra att några tittar närmare på det.

Musteriet ska kanske mest ses som ett exempel på saker som går att samäga och driva ihop. Mobila enheter i form av sågverk, vedmaskin, slakteri… Det är lätt att tankarna far iväg när man är i ett gäng med kreativa driftiga människor. Tidsplanen för de 18 månaderna som projektet ska pågå är i alla fall påbörjad och nästa träff är planerad. 

Vi ska också åka på studiebesök till flera intressanta platser och gårdar där det händer spännande saker men mer om det när allt är på plats. Tanken är också att bjuda in andra intresserade till arbetsdagarna. Fler händer kan behövas och det kan också bli ett tillfälle för nyfikna att komma och pröva hur det är att arbeta på en gård. Ett roligt sätt att träffa nya bekantskaper och knyta kontakter. Första arbetsdagen kommer att bli i maj på Östängs gård då 125 fruktträd ska ner i jorden. Gropar ska grävas, sorknät ska klippas till och sättas om rötterna och stöd för träden ska sättas upp. Vi återkommer med datum.

 

 

Projektet Gårdssamverkan och mobilt musteri har fått stöd från EU:s jordbruksfond genom Leader Göteborgs insjörike.

Ympningen – Hur gick det?

Efter ympkursen i våras har vi bara låtit ymparna stå på en skuggig plats och set till att de inte torkat ut. Det har funnits annat att göra så de har faktiskt inte fått någon som helst kärlek under hela sommaren. Förra veckan plockade vi fram dem för att se hur det hade gått.

Raden till vänster var de ymper som klarade sig. Nio stycken! De till höger är de som inte blev bra. De ser gröna och fina ut, men grenarna kommer från rotstammen under ympstället.

Den ensamma uppe till vänster är en oympad P60 som lär ge goda äpplen. Med tanke på hur bra de i den högra gruppen växer så hade vi inte behövt spara en extra P60.

ympresultat1005

Här är de som klarade sig: Gul Richard på A2, Melonäpple på A2, Åkerö på A2, Husmorsäpple på A2, Gravensteiner på P60, Filippa på P60, Mantet på P60, Förlovningsäpple på P60 och en okänd på P60. Det där med väderbeständig dokumentation är alltid vanskligt.  Undrar vad det okända är för sort egentligen?

En som inte är med på bild är en som vi redan har planterat i skogsträdgården, Röd Melon.

ympresultat1004

Ympningen hade två moment som var luriga. Det första var att tänka i 3D så att ympriset satt tätt mot rotstammen samtidigt som den viktiga ”underbarken”, kambiet hos de båda delarna ska kunna växa ihop på tillräckligt stor yta.

ympresultat1010

Det andra var att binda ihop med gummiband och framför allt att tejpa noga för att förhindra uttorkning.

Gummiband och tejp skulle dessutom hålla under några månader tills såren hade läkt. Vi hade placerat ymperna i skuggan där de verkade trivas bra men gummibanden vittrade på en del ymper.

ympresultat1008

Det gick inte att se hur läkningen eller sammanfogningen såg ut förrän tejp och gummiband var borta.

ympresultat2003

Vissa ser prydliga ut, andra är mindre snygga.

ympresultat2007

A2-rotstammarna var grövre än P60-rötterna och krävde en annan metod

ympresultat2002 ympresultat2010

Vi har inte gjort alla. En del av dem ympades av deltagare på kursen som inte hade plats för alla sina ympningar utan lämnade kvar några till oss. Nästan hälften av ymperna klarade sig. Bra resultat för att vara första försöket.

Under en period stod baljan med ymperna i skuggan av vårt stora Filippa-träd som måste vara en A2. Sommaren passerade och plötsligt trillar en fallfrukt ner och knäcker en gren på en lyckad ympning.

ympresultat1006

Nog är det lite fegt att ge sig på någon som är så mycket mindre!

Årets grönsaksförsäljning

Ni som följt vår blogg vet att vi inför den här säsongen hade planer på att starta CSA (Community Supported Agriculture). Det innebär att man säljer andelar av skörden innan säsongen. Andelsägarna får sedan en del av det som skördas. Tanken är att man som odlare ska få in pengar när det är dags att göra årets investeringar i form av fröer och annat man behöver. Man delar också på risken. Slår alla sådder fel så blir andelarna mindre men om det blir ett bra år så blir andelarna större.

Det blev inte något CSA i år. Det finns många skäl till det men det främsta skälet är nog att vi inte är bra på att hantera om vi inte kan leva upp till de krav vi ställer på oss själva. Vi skulle helt enkelt må dåligt av om våra andelsägare blev besvikna. Tänk om de förväntar sig mer än vi kan leverera. Eller om vildsvinen bryter sig in och äter upp allt.

Istället har vi försökt sälja på lite andra sätt. Dels har vi sålt en del honung, ägg och potatis i vår lilla självbetjäningsbutik nere vid vägen. Det har fungerat väldigt bra. Vi har inte någon koll på vilka våra kunder är men saker försvinner och pengar hamnar i burken. Vi fyller på när det är slut och vittjar lådan med jämna mellanrum. Många frågar oss om vi verkligen får ha det i fred och så vitt vi kan bedöma så är det bara ärliga människor som besöker butiken.

Vi har också haft öppen försäljning på gården vid ett par tillfällen. Det har varit riktigt roligt. Vi tycker om att ha människor på vår gård och vi tycker om att möta våra kunder och låta dem välja precis det de vill ha. Det känns bra att kunna tipsa om recept och leverera helt färska nyskördade grönsaker. Vi tror också att det ger ett mervärde att människor får se var grönsakerna har växt och hur vi integrerar odlingar och djur för att skapa ett så hållbart system som möjligt. Att sälja direkt på gården ger oss också möjlighet att hämta mer om något tar slut och behöver därför inte skörda för mycket i förväg.

p1170496En marknad har vi hunnit med och den 1 oktober ska vi vara med på Nolby gårds höstmarknad. Marknader är också roligt. Samma kundmöte men utan möjligheten att visa gården och dess verksamhet. På en marknad har vi chans att möta människor som annars inte hade tagit sig ut till oss. Nackdelen gentemot gårdsförsäljning är att man måste uppskatta vad man kommer att sälja och skörda allt i förväg. Det är inte lika lätt att komplettera om något tar slut.

Vi har också sålt en del grönsaker till arbetskamrater och till människor som kommit upp till gården. Det är trevligt med besök men det är inte alltid man har tid att skörda just när kunden kommer.

Merparten av grönsakerna vi sålt har vi levererat till en liten butik inne i Alingsås som heter Planeten och en del har vi sålt till Lindelövs restauranger. En gång har vi prövat att leverera till en inköpsförening där människor vill köpa närproducerade varor. Vi kommer även att slakta ett antal lamm i år. De är redan tingade och det visade sig vara lätt att få kunder till lammkött.

Som ni märker så har det spretat rätt rejält i år. Det är medvetet eftersom vi har velat testa olika typer av försäljning för att se vad som passar oss bäst.

p1170473Vi är halvvägs när det gäller uppbyggnaden av grönsaksodlingen. 2018 kommer vi att producera fullt ut så mycket som vi har tänkt oss. Det kommer att vara minst dubbelt så mycket grönsaker som idag. Förhoppningsvis mer eftersom vi lär oss hela tiden. Vi kommer också att utöka med frukt och bär och öka mängden hönor och honung. Så småningom kommer vi även att utöka fårbesättningen. Frågan som kvarstår är dock hur vi bäst säljer det vi producerar.

En tanke som vi arbetar med är att hitta ett bra ställe inne i Alingsås där vi kan sälja på lördagarna. (Vi har ett ställe i åtanke men allt är inte klart än) Vi tänker att vi i så fall skulle börja veckan innan midsommar med nypotatis, honung, ägg och sedan öka på sortimentet allteftersom det blir skördeklart. I så fall så behöver vi skörda en hel del lördag morgon men mycket går att skörda under fredagen. Därför kan vi kombinera marknadsförsäljning på lördagarna med öppen försäljning på gården under fredag eftermiddag eftersom vi ändå vet att vi är hemma och skördar då. Vi vill prioritera kunder i närområdet så därför känns det bra att ha öppen försäljning på gården en dag i veckan kombinerat med självbetjäningsbutiken resten av veckan.

Fördelen med den lösningen är också att vi inte alltid behöver skörda det som folk beställer utan kan erbjuda det vi själva har skördeklart. När man levererar till inköpsföreningar, restauranger och butiker så beställer de inte alltid det som är mest panik att skörda. Det kan bli så att de vill ha stora kvantiteter av det vi för tillfället har lite av och små eller inga kvantiteter av det vi har massor av. Vi kommer dock även nästa år att leverera till vår favoritbutik Planeten.

p1170475Vi funderar fortfarande på CSA och kanske kommer vi så småningom att våga pröva det men förmodligen inte nästa säsong heller.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2024 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑