Igår kom han – årets första wwoofare – Carl från Göteborg. Vi satte honom på ett skitjobb direkt.
Han och Jonas har rivit ut gamla golvet i fårhuset. Det har bestått till hälften av betong och till hälften av brädor. Betongdelen har kollapsat helt och är full av sprickor och hål och bräddelen går sönder varje gång vi gödslar ut ströbädden. Varje år är det någon planka som måste bytas. Det har blivit mer och mer irriterande och nu har vi bestämt oss för att riva ut alltihop och gjuta ett nytt golv på hela ytan.
Efter djurskötseln på morgonen gick de loss på bräddelen.
De flesta brädorna lossade rätt lätt då de satt med rostiga spik. De nytillkomna brädorna däremot var skruvade men skruvhuvudena hade ätit sig in i brädan så de var inte lika lätta att få loss.
Sedan var det dags för det kollapsade betonggolvet. Det lutar inåt mitten och där har det spruckit upp så till att börja med var det bara att plocka upp bitarna som var lösa.
Det visade sig att de hade gjutit betonggolvet ovanpå ett brädgolv. Inga rediga plankor utan smala tunna brädor. De hade naturligtvis ruttnat sönder och därför hade mitten fallit ner. Under betonggolvet hittade vi också en grävlinggång.
Golvet är tydligen gjutet 1975 av B-OT vilka eller vem det nu kan vara.
När de lösa bitarna var borta var det bara att gå loss med slägga och spett.
De tjockaste delarna fick tas med vinkelslip.
Eftersom vår släpkärra är full med flis som ska ut i gångarna i morgon så fick det bli en hög utanför som vid senare tillfälle ska transporteras till tippen.
Skönt att ha kommit igång med det här. Bara resten kvar…
I går kväll fick våra får lämna sitt välkomstbete och bege sig ut på vårt stora bete. Korna, eller förmodligen kvigorna, kommer om en vecka så våra 11 får och 12 lamm fick 5 hektar bara för sig själva.
I morse var det dags för den första vandringen för säsongen då någon av oss tittar till fåren på betet. De hade det bra. På bilden ovan finns det, förutom tackan som poserar i förgrunden, sex eller sju får till. De smälter in bra med berget.
De har redan ockuperat sitt vanliga favoritställe, ett buskage med enar på en bergknalle. Ingen av dem röde sig när jag gick omkring bland dem. I vanliga fall brukar någon tacka bli lite orolig och resa sig upp för säkerhets skull men inte idag.
Alla låg och njöt av morgonsolen efter en natt med mild frost. De flesta idisslade och flocken utstrålade en underbar frid.
Vid sådana här tillfällen måste ingen påminna om fårens halmbädd som ska rivas ut eller att det var jobbigt att titta till dem nattetid inför lamningarna. Idag var det bara bra!
Jag hamnade i en diskussion med en person som hade svårt att förstå varför vi hade får. Personen i fråga har valt att inte äta kött alls, vilket jag till fullo respekterar. Hon var nyfiken på hur vi tänkte.
Vi gillar våra får. De är mysiga att vara med och är man på riktigt dåligt humör och regnet vräker ner utanför så hjälper det att gå att sätta sig i halmen i fårhuset en stund. Vi gillar också att ha lamm som skuttar omkring i hagen. Det är något magiskt med en födsel och att sedan få följa lammet när det växer till sig över sommaren. Våra lamm går med sin mamma hela säsongen och ofta håller de sig ganska nära.
Jag försökte förklara att vi inte vill äta kött om vi inte vet att djuret har haft det bra hela livet och att det är ett skäl till att vi har egna djur. Jag pekade också på vikten av att ha djur för att hålla betesmarker öppna för att gynna ett varierat landskap som i sin tur gynnar en biologisk mångfald. Har man får som föder lamm så blir det ofta ungefär hälften baggar. När baggarna blir könsmogna så börjar de stånga varandra och det kan gå så illa så de dödar varandra. Jag hävdade då att det är mer skonsamt att slakta djuren innan detta händer. Personen i fråga undrade då varför vi inte bara kunde ha djur utan att betäcka dem om skälet var att hålla markerna öppna.
Det finns flera skäl till det men en orsak som många kanske inte tänker på är att det krävs väldigt många djur för att hålla marker öppna. Vi skulle behöva ha fler djur i Sverige för att hålla alla betesmarker öppna. Vi har just nu 25 får gående på vårt stora bete och det räcker inte utan grannen har också satt nio kor där. Det är ganska lagom hela sommaren förutom nu på slutet då de får efterbeta på de marker där vi har vall. Om vi skulle ha så många djur över vintern så skulle inte vårt foder räcka till. Vi har tio tackor över vintern och till dem tar vi in hö. Skulle vi ha samma antal djur över vintern som vi behöver över sommaren så skulle vi behöva ta mycket mer yta i anspråk för att odla vall. Just att man genom köttproduktion kan variera besättningen mellan en stor sommarbesättning och en liten vinterbesättning är egentligen väldigt finurligt. Under sommaren så kräver djuren minimalt med skötsel. Vi ser till dem ett par gånger om dagen och ser till att de har vatten och mineraler. I övrigt sköter de sig själva. Under vintern måste vi fodra dem flera gånger om dagen och de ska klippas och klövar ska verkas. Vi skulle också behöva ett mycket större fårhus. Får blir dessutom gamla och dör så någon form av nyrekrytering måste man göra.
Det har blivit en väldigt förenklad debatt när det gäller köttätande. Allt fler hävdar att om alla skulle sluta äta kött så skulle det bidra till att lösa klimatkrisen. Det är ett argument som många har tagit till sig utan att fundera närmare över om det stämmer eller ej. Vill man köra med ett enkelt argument i klimatdebatten så tycker jag att det vore lämpligare att använda argumentet att alla skulle minska sin konsumtion av industriproducerad mat. Industriproduktion är ekonomiskt effektiv men har i princip alltid negativa effekter på miljö och klimat. Våra får som betar en yta som inte lämpar sig för att producera mat till människor har ett ganska litet klimatavtryck. Förmodligen mindre än industriproducerad sojakorv, quorn eller andra växtbaserade industriprodukter. Att hävda att man inte vill äta kött för miljöns skull men samtidigt äter produkter som innehåller palmolja utan att ifrågasätta bygger på förenklade argument.
Jag har full respekt för människor som valt att inte äta kött för att de inte vill äta djur. Det jag försöker göra i detta inlägg är att försöka komplicera bilden lite. Alla enkla förklaringar och argument är oftast inte helt sanna.
Det är viktigt att förstå att nästan all produktion av växter också är beroende av att det finns djurhållning och köttproduktion. Det är djurens förmåga att omvandla gräs till gödsel som föder de flesta grönsaker som äts. Det går naturligtvis att odla utan djurgödsel men de exempel på det som jag har tagit del av är ofta antingen i väldigt liten skala eller genom att odla stora ytor gröngödsling som sköts med dieseldrivna maskiner. Jag är helt övertygad om att vi måste förändra vårt sätt att leva radikalt om vi ska klara en omställning som gör att vi människor kan fortsätta att leva hyfsade liv. Vi funderar mycket på hur det ska kunna gå till. Vi tror att vi måste tillbaka till mindre kretsloppsgårdar där mycket arbete sköts utan dieseldrivna maskiner och där vi kan ta hjälp av djuren för att sluta kretsloppet av näringsämnen. Vi behöver äta mer efter säsong och efter vad som finns att tillgå lokalt. Vi behöver bli bättre på att äta det som faktiskt går att producera den tid på året som det finns att tillgå.
I äldre tider så åt man inte kött varje dag i veckan. Det gör inte vi heller. Vi äter mycket av de grönsaker vi producerar så under sommarhalvåret blir det mycket vegetariskt. Under hösten äter vi mycket kål, rotsaker och en del kött. På våren finns det inte lika mycket grönsaker att tillgå men vår jordkällare gör det möjligt för oss att äta morötter, lök, potatis, rödbetor, palsternackor och kålrötter. Vi äter också en del vintersquash och ägg. Våra frysar är alltid fulla med broccoli, ärtor, bönor, spenat och andra grönsaker som vi kan äta året runt men när våren kommer och det är dags för den första spenaten och färsk vitlök så känns det fantastiskt. Vi köper också en hel del mat i affären. Framför allt mejeriprodukter eftersom vi inte har några kor. Nu börjar det bli allt lättare att hitta mejeriprodukter ifrån lokala små gårdar via REKO-ringarna och det känns bra. Men då är det också viktigt att känna till att ingen produktion av mejeriprodukter kan ske utan att det också blir kött som det vore slöseri om ingen åt upp.
Vi försöker ”lära” folk att laga mer mat av grönsaker genom att dela recept och tips på marknader. Vi tror att vi måste öka andelen grönsaker i vår kost och då hitta grönsaker som vi även kan äta mitt i vintern. Vintersquash är en sådan grönsak som vi kan lagra i rumstemperatur hela vintern. Den är lätt att odla och ger mycket skörd som inte kräver kylrum eller jordkällare. Lök, potatis och olika rotfrukter passar också bra samt växter som går att torka, syra eller konservera. Det mesta vi äter kommer från vår egen gård men utan djuren skulle vi inte lyckas producera alla de grönsaker vi gör. Samspelet mellan djurhållning, grönsaker, bär och frukt ger oss mycket bra mat och en varierad kost som produceras på ett sätt så att biologisk mångfald gynnas och miljöbelastningen blir mindre än om vi bara hade ätit industriproducerad mat.
Om man verkligen är intresserad av en mer komplicerad bild och inte nöjer sig med förenklingar så rekommenderar jag läsning av Gunnar Rundgrens blogg. Ta till exempel del av inlägget ”Hur var det nu med djurhållningens växthusgasutsläpp”
Efter förra helgens kurs sorterade vi fåren på söndag kväll. På måndag morgon tog vi på oss pannlamporna klockan 05.00 och gick ut och lastade ombord de tolv individer som skulle till slakt. Tre tackor och nio lamm. Alla årets bagglamm utom två som skulle säljas till liv till en annan gård i Alingsås och några tacklamm som vi inte skulle behålla som livdjur. De två sista av vår ursprungsbesättning, födda 2012, fick också gå iväg då de hade det jobbigt innan lamningarna i våras. En tacka född 2018 hade bara en fungerande spene så hon fick också åka iväg.
På måndag eftermiddag hämtade vi skinnen och saltade in dem. På onsdag tog vi in alla tackor i fårstallet så de skulle torka upp innan fredag och på kvällen kom köparna till bagglammen och hämtade.
Då hämtade vi även in baggarna Totoro och Enok till en fålla under tak.
På fredag förmiddag kom Magnus fårklippare och klippte elva tackor och två baggar.
Det blir lite oro i flocken när fåren klipps eftersom de inte riktigt känner igen varandra direkt.
Lammullen rensar och sparar vi till julmarknaderna.
Fårullen la vi i en skottkärra för att använda till att täcka gångar i odlingarna.
Det är skönt att det är Magnus som kommer år efter år. Vi känner varandra och vi vet vad han förväntar sig av oss. Vi har också blivit så mycket bättre på att hantera våra får själva. Bara att vi stänger in dem i en liten fålla nu för tiden gör att det går mycket fortare att leverera ut nästa individ till klippning nu än i början. I en halvstor fålla blir det snabbt en stökig fårjakt.
Det är skillnad på olika individer under klippningen. Lugnast är de som har varit med förut. Lammen blir lite stressade men tackorna och baggen Totoro tog det med jämnmod. Värst var det nog för Enok, vår sällskapsbagge, som aldrig är riktigt tillfreds om han inte får vara tätt intill Totoro.
På fredag eftermiddag åkte vi och hämtade de färdigstyckade lammen och tackorna och levererade ut till våra kunder. Tre tackor behöll vi själva och frös in. Det är svårt att sälja tackkött men vi tycker att det är lika bra kött som lammköttet.
Denna tacka är grillstyckad så alla bitarna är i lagom grillstorlek.
Färsen beställde vi konsumentförpackad i år vilket blev en extra kostnad men väldigt smidigt.
Alla styckdetaljerna vakuumförpackades och frös in på fredag kväll. När räkningen kom från slakteriet kunde vi lätt konstatera att man inte blir rik på en liten besättning med får. Det är mycket avgifter per får för slakt, styckning, förpackning, återtag av skinn och därtill kommer transporter och uppfödning av lammen. Å andra sidan så gör fåren ett bra arbete när det gäller att hålla markerna öppna. Det är viktigt, det med.
Vi, Jonas, Ylva driver sedan 2014 ett småskaligt diversifierat jordbruk med fokus på grönsaksodling, must och honung. På gården finns får, hönor, bin, ankor och katter.
Gårdsbutiken är alltid öppen med ett varierande utbud av grönsaker beroende på säsong. Från och med 24 maj till och med oktober är gårdsbutiken bemannad onsdagar mellan 15:00 och 18:00.
Praktikanter: Vi tar emot praktikanter inom grönsaksodling och agro forestry. Skicka en intresseanmälan till info@ostangsgard.se.
Idag har vi haft studiebesök på gården. @hushallningssallskapetvastra arrangerade en dag om ergonomi för grönsaksodlare där "min" fysioterapeut pratade allmänt om ergnomi och jag visade runt och pratade om hur vi försöker anpassa arbetet i odlingarna för att kroppen ska hålla. Ett annorlunda upplägg men väl så viktigt som odlare.
Vi har nu över 10 år bakom oss som odlare och vi håller faktiskt fortfarande kroppsligt.
Dagens blogginlägg handlar om hur vi försöker ta hand om våra kroppar trots att vi arbetar många timmar fysiskt varje vecka.
Vilka redskap som hjälper oss och vad vi gör i övrigt för att få det att fungera. Vi h ar inte någon aning om hur många ton vi förflyttar varje år men det är väldigt många och det hade aldrig fungerat om vi inte hade haft medvetna strategier.
#ergonomi #hjälpmedel #grönsaksodling #marketgardening
Det är bra att vara många när man gör tunga jobb. Hela säsongen har trädgården varit uppgrävd för att vi ska få vatten till ladugården igen. Den gamla ledningen har rostat sönder och eftersom vi gör om det mesta så bestämde vi oss även för att gräva ner en helt ny vattenledning från pannrummet till ladugården.
Sedan kom säsongen... Vinterfoder ska slås, honung ska slungas, grönsaker ska odlas... Då får sådana här jobb ligga i träda och vi har burit vatten i vattenkannor till djur och förodling.
Inte helt rationellt men så blir det ibland när inte tiden hinner till. Nu är i alla fall slangen nergrävd och wwoofarna hjälper till med den sista tilljämningen innan allt är klart.
Wwoofer @carolineallieri lämnade gården för nya äventyr idag. Filmen är hennes sammanfattning av vistelsen. Tack för besöket och lycka till på nästa ställe😀. #wwoof #wwoofsweden
4 juli 17-23 är det återigen dags för den pengafria puben - Glada Grisen på Östängs gård.
Konceptet är enkelt. Alla tar med sig något som de tycker ska finnas på en trevlig pub och sedan delar vi på det som finns. Inga pengar byter ägare och du kan inte i förväg veta vad som kommer att ske. Kanske har någon med sig något att dricka och någon annan något att äta. Det brukar lösa sig och bli en trevlig kväll.
Det spelar inte någon roll om du är stammis eller om du aldrig varit med förut. Alla är välkomna. Vi startar klockan 17 och håller på till 23 men du kommer och går när du vill.
#nätverkande #Gladagrisen #denpengafriapubengladagrisen
Stadspicknick när alla wwoofarna följde med till marknaden i torsdags. @nickiguess2 tog sedan sin packning och gav sig av hem till Storbritannien. Tre wwoofare kvar och till helgen kommer två nya. Det är så intressant att se hur människor från vitt skilda bakgrunder, med olika intressen och olika mål i livet blir vänner på vår gård. Det händer så mycket när man jobbar praktiskt ihop.
#wwoofsweden #nätverkande
En ny del av gården börjar ta form. Vi kallar den än så länge för wwoofträdgården. Tanken är att ge wwoofarna fler platser att hålla till på på kvällar och helger. Här ska vi plantera mer ätbart och skapa fler rum samt ett utekök.
#wwoof #wwoofsweden
Ibland sätter sig en svärm på en gren där det är lätt att skaka ner bina i en låda men här har svärmen satt sig på en stolpe som gör uppgiften svårare. Jonas samlar försiktigt upp bina med en mjuk borste och skakar ner dem i lådan.
Tack @carolineallieri for the pictures
#detsvärmariår
Sjätte svärmen för i år. Det verkar som om vi har ett samhälle som är extra benäget att svärma och vi var lite för långsamma på att ta hand om problemet. Vi kunde gett dem mer plats eller tagit bort svärmcellerna i tid.
Nu får vi fler samhällen men vi har tappat i honungsproduktion under svärmperioden i de här samhällena.
#bisvärm #snällabin