Kategori: Gårdssamverkan (Sida 1 av 8)

I helgen har vi varit på arbetsdag på Knutstorp hos Magnus och Maria. De ska inreda ett tonårsrum i ett uthus ovanpå en jordkällare till Clara.

Huset är byggt med reglar och träpanel och säkert hundra år gammalt. Det har varit oisolerat fram till nu men med hjälp av lera och vedträn får det nu en invändig isolering med lokala material.

Vedträna kommer ifrån trakten och leran är uppgrävd någon kilometer ifrån huset.

Du som vill ha mer information om att använda kubb som byggteknik kan med fördel kolla in kubbhus.se där du kan få mycket information om hur du själv kan bygga med vedträn.

På lördagen var vi inte så många vilket var bra för ingen av oss har tidigare byggt med kubbteknik. Magnus och Maria hade förberett massor av lera.

Dels en slurry som vi kladdade på väggarna som ett lim innan vi satte igång. Den bestod av en del lera och en och en halv del sand. Dels bruk som har mer bindemedel och mer sand i sig. Den bestod av en del lera, två och en halv till tre delar sand och två delar fibrer i form av kutterspån.

Kubben ska helst vara av gran eftersom granen oftast innehåller mer luft och väger mindre.

Vi satte igång och klistrade var sitt fack och sedan på med grovputs. I det la vi kubb och sedan slog vi med en gummiklubba på för att ”fästa” kubben i leran. Det ska inte vara mer än en centimeter fog någonstans så om det är svårt att hitta kubb som ”passar ihop” så får man kila in någon liten träbit. Det är annars för stor risk att det blir sprickor.

Lagret av kubb och lera blir även ett isolerande lager men om det spricker så luft kan ta sig igenom så får man drag som gör att isoleringsförmågan försvinner.

Väggarna var förberedda så övre väggbandet och golvsyllen var i våg. Därför kunde vi med en lång mätpinne hela tiden kontrollera så kubben hamnade rätt. Efter varje varv mätte vi med mätpinnen och såg så det låg rätt.

När vi hade gjort ett par varv av kubb och lera upptäckte vi att det började ”kalva” och släppa ifrån väggen. Tyngden och trycket från leran och kubben blev för mycket. Vi fick skruva fast två grova reglar för att hålla facket på plats och därefter murade vi inte lika många lager per fack.

Utanpå kubben kommer det sedan en lerputs för att få väggarna helt täta och därför behövde vi hålla samma nivå på väggen för att grovputsen ska hamna rätt i förhållande till fönsterkarmarna. Magnus och Maria har gjort nya fönster av handhyvlade profiler med spröjs som passar bra ihop med det gamla huset.

Golvet är isolerat med skumglas och sedan ska det på ett kilsågat brädgolv från ett lokalt sågverk.

Det var bra att vi inte var så många första dagen eftersom vi upptäckte mycket som vi behövde ta hänsyn till och tack vare lördagens arbete kunde vi ge bättre instruktioner och förbereda mer inför söndagens arbete då vi var så många fler.

Nu visste vi ungefär hur högt vi kunde arbeta i varje fack för att det skulle stanna på plats. Facken delades därför också upp i mindre fack för att fler skulle kunna arbeta på fler ställe på söndagen.

På söndagen var vi 18 personer som arbetade i det lilla huset. Dels gårdssamverkansgänget men även andra intresserade.

Några tog på sig att bära lera i hinkar upp till stora kärl som spreds ut längst väggarna till de som murade. Andra klöv kubb och bar upp det. Någon stod vid blandaren och tillverkade mer grovputs. Någon kokade kaffe och fixade lunch. Ett gäng jobbade med att sala på reglar och dela av fack. Det största gänget jobbade med att mura ett fack i taget ungefär fyra till sex varv beroende på fackets storlek.

Det går åt mycket kubb och mycket lera men materialet är i princip gratis och alla kan vara med eftersom det är lätt att lära sig.

Vi hann inte börja i alla fack men nästan. Nu är metoden utprövad och när detta har torkat kan Magnus och Maria fortsätta när de har tid över. En fördel är också att man kan göra lite i taget. Leran står sig och blir den torr kan man bara hälla på vatten och röra om med en borrmaskin.