Kategori: gris (Sida 5 av 8)

Här hänger våra grisar i var sin viltsäck så inga flugor eller annat kryp kommer åt dem. Griskött behöver tydligen inte hänga för att möras som t.ex. nötkött. Men det gör inte något om det hänger några dagar. Vi tänkte att det kunde hänga till fredag men när kylan kom såg vi i några inlägg att griskött helst inte bör hänga när det är för kallt. Eftersom jag (Ylva) inte lönearbetar på tisdagar och kunde vara hemma på gården satte jag igång att stycka vid halv två på tisdagen. Vi gissar att grisarna vägde ca 200 kilo hängande var. För att över huvud taget kunna hantera dem själv så började jag med att ta bort frambogarna och la dem i slaktbackar. Sedan tog jag tigersågen med nya fräscha blad och sågade igenom ryggraden uppifrån och ned. Det var lättast att göra när grisen fortfarande hängde. Det var dock inte lätt. Bladet blev väldigt slött väldigt snabbt så hälften av jobbet fick göras med vår handköttsåg. Sedan kom problemet med att få ner grisen på ett bord utan att bordet tippade eller att slaktkropparna hamnade på ladugårdsgolvet. Vi hade hissat upp grisen med block och talja och gjort fast den i en stolpe på andra sidan ladugården. Jag fick fira ner en liten bit, gå över och lägga kropparna till rätta. Gå tillbaka och fira en bit till, lägga tillrätta, fira, lägga till rätta om och om igen. Flera gånger var bordet på väg att tippa men det gick bra till slut. Sedan stod jag där med två halva griskroppar och ingen aning om hur jag skulle göra. Vi hade skrivit ut diverse styckningsschema som såg väldigt tydliga ut innan man stod inför en griskropp på riktigt. Jag fick gå in och leta upp instruktionsvideos på youtube och kom då fram till att det kan vara klokt att dela upp kroppen i tre delar. Fram-, mitt- och bakdel.  När jag gjort det hade äldsta dottern kommit hem och kunde hjälpa mig att bära in sex väldigt tunga slaktbackar i köket. Sedan spenderade jag eftermiddagen och kvällen med att stycka gris. Handsåg och jaktknivar samt en yxa var de verktyg jag hade till hands. Det gick relativt bra fast en professionell styckare hade nog gråtit av förtvivlan om hen sett min framfart. En skinka på våra grisar vägde dryga tolv kilo så bara de fyra skinkorna blev 48 kilo kött. Styckade sidfläsk och la i saltlag som vi sedan ska röka när det legat till sig ett tag. Två skinkor la jag i saltlag och kryddlag och en hink blev full av lägg som ska rimmas och ångkokas till fläsklägg. Sedan styckade jag benfria karréer, fläskkotletter, tjocka revben, tunna revben, stekar, grytbitar, ister som sparas till korv, fett som blir fågelmat och korv, ben som ska gå till hundar osv. Frysarna fick några påsar i taget i sig för att inte höja temperaturen. Det är ont om plats eftersom där ligger en hel del grönsaker och kantareller. Som tur är har vi extrafrysar ute i slungrummet som kan tjäna som infrysningsfrysar. Det går inte att lägga ner hur många kilo kött som helst i en frys på en gång.
Timmarna gick och händerna värkte mer och mer. När klockan hade blivit halv ett på natten gav jag upp och baxade ner en mittdel i en slaktback och körde ut den i ladugården med hjälp av en säckakärra. Då var jag trött. På onsdag morgon skulle jag på möte inne i Alingsås men vid 11 tiden var det dags att sätta igång igen. Vår granne Guillaume kom då som en räddande ängel och hjälpte till. Vi delade gris nummer två och styckade och styckade och styckade. Det är mycket roligare när man är två och mycket lättare när man har någon att diskutera med. Det blev nog snyggare styckdetaljer dag två men i slutet blev det fler kottlettrader än delade kotletter och ganska mycket kött som blev korv och bacon. Vi höll på till halv sju men då var allt klart förutom rengöring. Så skönt! Fördelen med det som saltas in är att det inte tar upp frysplats än i alla fall. Sedan får vi se till att vi ätit upp en hel del när de är färdigsaltade. Det känns i alla fall väldigt bra att ha eget kött ifrån grisar som varit glada in i det sista. Vi kommer inte att köpa kött på väldigt väldigt länge. Var var då Jonas när det här pågick kanske någon undrar? I en bastu i Härnösand 🙂 Vi hade tänkt stycka när vi båda var hemma men vädret gjorde att vi fick sätta igång tidigare. En utbildning med Jonas jobb råkade ligga samtidigt.