Kategori: Planer (Sida 8 av 10)

Nytt flygfoto

Vi var inne på kommunens karta för att planera det blivande avloppet när vi upptäckte att de har nya flygbilder.

De verkar ha fotograferat någon gång under försommaren. När? Det är alltid roligt att leta efter tidsmarkörer.
Man kan se att de två skiftena uppe till vänster är nästan färdigharvade och väntar på att sås, traktorn står redo för nästa vända. Man kan även se att linden bakom verkstaden är grön men att asken vid uteplatsen inte har slagit ut än. De flesta träd verkar ha hunnit grönska, äpple, päron, fläder och kastanj, men inte asken.

Man kan också se att grisarna nyligen har fått en utökad hage. Till vänster i hagen är det fortfarande grönt och det varar inte särskilt länge.

Längst ner står fåren vid den tunna vita linjen som är elstängslet. Några av dem är vid det blå sol- och vindskyddet.

Odlingarna ser ju inte så roliga ut när det inte växer något i dem. Tillsammans med presenningarna ser det ut som en välordnad soptipp. Potatisen har kommit i jorden men färskpotatisen är täckt med fiberduk. Vi skördade potatis före midsommar så det borde vara i slutet av maj eller början av april. Det kommer att finnas betydligt färre presenningar kommande säsong så vi kan se fram mot snyggare flygbilder framöver.

Nytt år – nya projekt

Ovanför de gamla garagen där vi inrett verkstäder finns ett ännu oanvänt utrymme. Det har tidigare använts för att torka säd. Gammal säd blandad med isolering och annan bråte låg kvar i ett lager över hela rummet. Igår började jag och barnen att röja ut utrymmet. Vi packade all bråte i säckar som till slut fyllde halva släpkärran. Eftersom vi inte riktigt vet vad det innehåller så får det bli tippen för säckarna. Sedan började vi riva mellanväggarna.

I ena långsidan av rummet finns en fläkt som går in i en låda som löper över hela rummet till andra sidan. I botten på lådan finns fyrkantiga hål där det suttit lådor ur åt varje sida. I botten på dessa lådor finns hålmasonit. En regel under lådorna gör att de ligger cirka fem centimeter ovanför marken. Utrymmet är indelat i tre stora fack och förmodligen hade man olika sädesslag i de olika facken. När säden tagits in satte man igång fläkten som blåste luft ut i sidolådorna och ner genom hålmasoniten så att säden torkade. På ett ställe finns ett hål i golvet med en tratt under där man hällde ner säd så man slapp bära den ner för trappan. 

Utrymmet har ståhöjd över allt och är friskt och bra i stommar men har inte någon isolering någonstans. Lådan i mitten av rummet skall också rivas bort men det är väldigt många kraftiga spikar som sitter dumt till. Tigersågen med metallblad är ibland nödvändig för att få isär allt. De som byggt det här har inte fuskat. 

Vi kommer aldrig att odla den mängden säd så vi vill använda utrymmet till något annat. Vad har vi ännu inte bestämt. Kanske blir det ett utrymme för förvaring eller också gör vi om det till bostad. Man skulle lätt få plats med två små sovrum och ett allrum. Ingången skulle i så fall få bli mellan de två garageportarna. 

Idag går en trappa upp till övervåningen inne i verkstaden. Man skulle i så fall få isolera taket i verkstaden och det är ju faktiskt görligt. När man ändå håller på kanske man skulle isolera väggarna också så man får en varm verkstad. Vi har massor av utrymme på gården men vi har ont om frostfria grovutrymmen. Det är inte något större problem när det är sex grader varmt på nyårsafton men vi får hoppas att inte alla år blir sådana. På bilden ser man tratten där man förr hällde ner säd. De senaste dagarna har jag gått och funderat över att bygga en kryddbänk som vi ska ha utanför köksfönstret. Tanken är att kryddor blir mycket mer använda om de står nära. Vi odlade en del kryddor även förra året men då planterade vi flera olika sorter i samma kruka och till slut var det en enda härva där det var svårt att veta vad som vad vad. Nu tänker vi oss en kryddbänk med större hinkar där varje sort får sin hink med hål i botten. Vi har ju en del egensågat virke men det kändes nästan som lite slöseri att använda det. När vi höll på att riva ut lådorna fick jag idén att använda dem. Jag tog bort masoniten från två lådor. Sedan tog jag bort en brädsida också. Två sådana L skruvade jag sedan ihop till en låda. Brädorna jag tog loss satte jag ovanpå. Igår kom Sara och Guillaume förbi med tre stora lastpallar som de fått av en firma som skulle slänga dem. Kanonvirke! De bände jag isär och sedan kunde jag använda det virket att göra stag under lådan, ben och kortsidor. Det blev stabilt och tungt. Kanske gör jag fler sådana här lådor och lägger glas över så jag får drivbänkar till våren. I så fall funderar jag på att göra ena sidan lägre än den andra och fästa sluttande fönster med gångjärn. Får se vad som hinns med.

Drömmar och planer

Högsäsongen är över och arbetsbördan är plötsligt mindre. Det känns väldigt skönt men samtidigt innebär det att tankarna på alla möjligheter som finns på en gård börjar snurra i huvudet. Det är farligt att sitta ner. p1180281Det finns så mycket roligt vi kan göra. Vi tänkte dela med oss av lite planer och drömmar. En del kommer aldrig att genomföras eftersom planer ändras ju mer erfarenhet vi får. En del kommer aldrig bli av för att vi inte kommer att ha råd eller tid – men utan drömmar så skulle inget bli av.

Energi:
Solceller för elproduktion: Vi har många tak i rätt läge och skulle kunna installera solceller som täcker hela vårt årsbehov av el även om vi kör elbil. Det skulle kännas väldigt bra att producera el själv och minska behovet av kolkrafteldning på kontinenten.

Batteripack: Genom att kunna ladda batterier när solcellerna producerar mycket el så kan man minska sin elförbrukning från nätet ytterligare. Ett batteripack med rätt storlek skulle kunna försörja oss med el på nätterna under sommaren. Det skulle också kunna användas till att hjälpa till med el när vi har hög förbrukning. Det skulle minska effektavgiften som i nuläget kostar mer än själva elen.

Ackumulatortank för varmvatten: Vi har installerat en vattenmantlad köksspis som inte är igång eftersom vi ännu inte har köpt någon ackumulatortank för att lagra varmvatten. Om vi skulle elda i den utan vatten så skulle den gå sönder. Vi vill ha en tank med solslinga så att vi kan koppla in både vedspis och solpaneler på taket. Idag värmer vi vatten med el. När vi flyttade in fanns vattenburen värme i alla element och de värms med ved, men varmvattenberedarna är kopplade till el vilket gör att vi inte behöver elda för varmvatten på sommaren.

Solvärme för varmvattenproduktion: Paneler för varmvattenproduktion på taket känns givet som komplement. Då kan vi elda i köksspisen på vintern för varmvatten och mys, men slipper elda på sommaren då solen skiner. Dessutom kan vi duscha så mycket vi vill när solen värmer vattnet.

Kakelugn. Vi har en kakelugn i bruk av de tre som finns i huset. Det är en fyrkantig kakelugn i vardagsrummet. Eftersom vi har flyttat sovrummet så finns det anledning att restaurera en av de runda kakelugnarna också, den som är i gästrummet. Det skulle ge bättre värme vid elavbrott. Kanske skulle vi då passa på att installera en insats i öppna spisen i arbetsrummet. En insats har högre effekt och ger snabbare värme än en kakelugn. Å andra sidan värmer den inte under resten av natten som kakelugnar gör.

Odling:
Frukt och bärodling. Vi har beställt äpple- och päronträd som kommer till våren. De ska bli del av en framtida frukt och bärodling. Den vill vi utveckla men vi vet inte riktigt hur än. Vi tänker mångfald både när det gäller träd och buskar. Det svåra är nog att planera så att fruktträden blir lättskötta när det gäller ogräs och gödning.

Skogsträdgården: Fler träd och buskar men framför allt vill vi utveckla markskiktet med perenna grönsaker och marktäckare.

Grönsakerna: Fyra skiften färdiga med 24 bäddar i varje och därutöver fyra skiften på åkern med potatis, morötter, lök och kål.

Växthus: Vi vill ha ett STORT växthus med murad norrsida. I den sidan vill vi ha en eldstad av något slag så vi kan stödvärma vid tillfällig frost. Det ska vara en tung eldstad som avger mild värme under ganska lång tid. I växthuset vill vi odla tomater, gurka och paprika men också ha några träd och buskar som är extra värmekrävande.

Biokol: Någonstans, kanske norrsidan i växthuset, skulle kunna innehålla en biokolsanläggning. Där vill vi tillverka biokol av rester från skogen som vi kan gräva ner i bäddarna för att gynna mikrolivet. Det skulle dessutom ge grillkol som bonus, och värme till växthuset. Om det är möjligt med den här kombinationen så skulle vi bara kola när växthuset behöver värme.

Byggnader:
Bastu: Vi har en vagn på gång där vi vill inreda en bastu. Utanför bastun vill vi bygga en utomhusdusch. Det är skönt att kunna duscha av sig efter bastun.

Mobilt hönshus: Husvagnen som ska byggas om är redan på plats så detta projekt ligger inte långt bort i tiden. Det ger oss möjlighet att ha dubbla flockar hönor under sommarhalvåret och sedan en flock under vintern. Att inreda en vagn gör också att man kan flytta runt hönorna till nya beten.

Tillagningskök: Det finns många regler när man ska förädla livsmedel för försäljning. Det är svårt att få tillstånd att göra det i sitt eget kök mer än vid enstaka tillfällen. Vill vi få gården att gå runt ekonomiskt så är det ett viktigt tillskott med förädlade livsmedel som sylt, marmelad och saft.

Kylrum: Äpplen förvaras bäst vid noll grader. Vi har jordkällare men de är för varma. Ska man sälja äpplen under hela vintersäsongen är ett kylrum kanon att ha. Det kan också vara till hjälp vid grönsaksskörd. Då kan man skörda dagen innan en marknad och slippa gå upp så tidigt på morgonen.

Pub: Ovanför tillagningsköket har vi ett loft som är ganska ruttet. Det vill vi laga och sätta in fönster i. Sedan behöver vi bygga upp en vägg och inreda så vi får en gemensamhetslokal som går att använda sommartid. Där kan man ordna byapubbar, musikkvällar, samkväm och annat skojigt.

Grönsakspackningslinje: För att få hanteringen av grönsaker smidig behöver vi ha ett ställe nära odlingen där vi kan blada av och packa grönsaker. Det behöver vara under tak så man kan stå där både vid väldigt stark sol och vid regn. Det kan också användas för avhärdning av plantor som ska ut i landet på våren.

Marker:
Permanenta stängsel: Runt alla våra beten vill vi sätta upp permanenta elstängsel med ekstolpar och bra grindar så vi enkelt kan kan flytta runt fåren.

Skogsbeten: Vi vill restaurera de skogsbeten som funnits och som nu blivit ren skog. Det är de skogsskiften som är närmast gården. Där växer idag ekar som inte riktigt mår bra eftersom granar och tallar växer för nära. Fäller vi en del träd så kommer solen åt marken och gräset kan växa upp och ge beten åt djuren. När det är riktigt varmt på sommaren så tror vi det är bra för fåren att ha gott om träd att söka skugga under.

Vallar: Vi vill lägga om alla våra vallar med örter och andra växter som passar får. Inte så mycket rödklöver och inte så mycket grova gräs.

Damm: På vårt stora bete finns en hel del våta partier med mycket älggräs och veketåg. Där vill vi gräva ut en stor damm med en ö i. Vi kan inte plantera in fisk i våra två dammar eftersom vi har en stor population av vattensalamandrar. I en ny damm skulle vi kanske kunna plantera in fisk.

Huset:
Badrummet på bottenvåningen är dåligt ventilerat, litet och inte i speciellt gott skick. Vi tror att det finns flera dolda utrymmen under trappan och bakom skivorna mot köket. Kanske får vi förutom dusch, toalett och handfat plats med ett badkar. Badkar saknar vi. När man jobbar hårt med kroppen kan det vara väldigt skönt att krypa ner i ett bad och låta musklerna slappna av.

Skafferi: Vår tvättstuga är inrymd i en utbyggnad på vänster sida om huset. Där står också en frys och så finns där några garderober. Garderoberna sitter på norrväggen och det skulle kunna gå att dela av utrymmet så att norra delen blir ett kallskafferi. Ju mer vi bor på gården desto större känns behovet av ett kallskafferi. Vi har visserligen jordkällare men vi saknar ändå vårt ”gå-in-skafferi” som vi byggde i vårt radhus. Där kan man ha alla burkar sylt, inläggningar, saft, marmelad samt förråd av torrvaror och annat. Vi har ett väldigt litet kyl så ett skafferi skulle underlätta.

Varje normal människa inser att listan ovan är helt orimlig. Hur skulle vi kunna ha råd med alla investeringar och framför allt hur skulle vi kunna ha tid att genomföra allt? Men vi kanske inte är helt normala människor för någonstans inom oss så känns det som rimliga planer mer än ouppnåeliga drömmar. Vi får se om tio år. Då ska vi plocka fram den här listan och kolla.

 

 

 

 

Årets grönsaksförsäljning

Ni som följt vår blogg vet att vi inför den här säsongen hade planer på att starta CSA (Community Supported Agriculture). Det innebär att man säljer andelar av skörden innan säsongen. Andelsägarna får sedan en del av det som skördas. Tanken är att man som odlare ska få in pengar när det är dags att göra årets investeringar i form av fröer och annat man behöver. Man delar också på risken. Slår alla sådder fel så blir andelarna mindre men om det blir ett bra år så blir andelarna större.

Det blev inte något CSA i år. Det finns många skäl till det men det främsta skälet är nog att vi inte är bra på att hantera om vi inte kan leva upp till de krav vi ställer på oss själva. Vi skulle helt enkelt må dåligt av om våra andelsägare blev besvikna. Tänk om de förväntar sig mer än vi kan leverera. Eller om vildsvinen bryter sig in och äter upp allt.

Istället har vi försökt sälja på lite andra sätt. Dels har vi sålt en del honung, ägg och potatis i vår lilla självbetjäningsbutik nere vid vägen. Det har fungerat väldigt bra. Vi har inte någon koll på vilka våra kunder är men saker försvinner och pengar hamnar i burken. Vi fyller på när det är slut och vittjar lådan med jämna mellanrum. Många frågar oss om vi verkligen får ha det i fred och så vitt vi kan bedöma så är det bara ärliga människor som besöker butiken.

Vi har också haft öppen försäljning på gården vid ett par tillfällen. Det har varit riktigt roligt. Vi tycker om att ha människor på vår gård och vi tycker om att möta våra kunder och låta dem välja precis det de vill ha. Det känns bra att kunna tipsa om recept och leverera helt färska nyskördade grönsaker. Vi tror också att det ger ett mervärde att människor får se var grönsakerna har växt och hur vi integrerar odlingar och djur för att skapa ett så hållbart system som möjligt. Att sälja direkt på gården ger oss också möjlighet att hämta mer om något tar slut och behöver därför inte skörda för mycket i förväg.

p1170496En marknad har vi hunnit med och den 1 oktober ska vi vara med på Nolby gårds höstmarknad. Marknader är också roligt. Samma kundmöte men utan möjligheten att visa gården och dess verksamhet. På en marknad har vi chans att möta människor som annars inte hade tagit sig ut till oss. Nackdelen gentemot gårdsförsäljning är att man måste uppskatta vad man kommer att sälja och skörda allt i förväg. Det är inte lika lätt att komplettera om något tar slut.

Vi har också sålt en del grönsaker till arbetskamrater och till människor som kommit upp till gården. Det är trevligt med besök men det är inte alltid man har tid att skörda just när kunden kommer.

Merparten av grönsakerna vi sålt har vi levererat till en liten butik inne i Alingsås som heter Planeten och en del har vi sålt till Lindelövs restauranger. En gång har vi prövat att leverera till en inköpsförening där människor vill köpa närproducerade varor. Vi kommer även att slakta ett antal lamm i år. De är redan tingade och det visade sig vara lätt att få kunder till lammkött.

Som ni märker så har det spretat rätt rejält i år. Det är medvetet eftersom vi har velat testa olika typer av försäljning för att se vad som passar oss bäst.

p1170473Vi är halvvägs när det gäller uppbyggnaden av grönsaksodlingen. 2018 kommer vi att producera fullt ut så mycket som vi har tänkt oss. Det kommer att vara minst dubbelt så mycket grönsaker som idag. Förhoppningsvis mer eftersom vi lär oss hela tiden. Vi kommer också att utöka med frukt och bär och öka mängden hönor och honung. Så småningom kommer vi även att utöka fårbesättningen. Frågan som kvarstår är dock hur vi bäst säljer det vi producerar.

En tanke som vi arbetar med är att hitta ett bra ställe inne i Alingsås där vi kan sälja på lördagarna. (Vi har ett ställe i åtanke men allt är inte klart än) Vi tänker att vi i så fall skulle börja veckan innan midsommar med nypotatis, honung, ägg och sedan öka på sortimentet allteftersom det blir skördeklart. I så fall så behöver vi skörda en hel del lördag morgon men mycket går att skörda under fredagen. Därför kan vi kombinera marknadsförsäljning på lördagarna med öppen försäljning på gården under fredag eftermiddag eftersom vi ändå vet att vi är hemma och skördar då. Vi vill prioritera kunder i närområdet så därför känns det bra att ha öppen försäljning på gården en dag i veckan kombinerat med självbetjäningsbutiken resten av veckan.

Fördelen med den lösningen är också att vi inte alltid behöver skörda det som folk beställer utan kan erbjuda det vi själva har skördeklart. När man levererar till inköpsföreningar, restauranger och butiker så beställer de inte alltid det som är mest panik att skörda. Det kan bli så att de vill ha stora kvantiteter av det vi för tillfället har lite av och små eller inga kvantiteter av det vi har massor av. Vi kommer dock även nästa år att leverera till vår favoritbutik Planeten.

p1170475Vi funderar fortfarande på CSA och kanske kommer vi så småningom att våga pröva det men förmodligen inte nästa säsong heller.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2026 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑