Kategori: resiliens (Sida 2 av 4)

Krismedvetenheten börjar vakna?

26 september, 2022 / Ylva Lundin / 2 kommentarer

På marknaden i lördags var vi med om något nytt. Flera kunder ville ha information om, och köpa grönsaker, som tål att lagras. Detta bara för att kunna bunkra inför vintern. Några ville köpa för att det var årets sista Nolbygårds Matmarknad och de har vant sig vid vår kvalité och därför hellre bunkrar hos oss än köper i livsmedelsaffären. Men minst två kunder uttryckte att det skulle kännas bra med ett lager grönsaker eftersom man inte vet vad som kommer att hända i vinter. De ställde många frågor och behövde hjälp med hur de skulle tänka och vad de skulle välja. Några ville också göra avtal med oss om leverans av lagringsgrönsaker under vintern eftersom de själva inte hade utrymme för lager. Det har aldrig hänt förut.

Vi har länge, men mer på allvar sedan 2005, funderat över samhällets sårbarhet. Det är ett av skälen varför vi började en förändring av våra liv som 2014 ledde till att vi köpte gård och började producera mat målmedvetet.

För att bygga upp ett system som kan föda många har vi valt att odla till försäljning och säljer nu våra grönsaker så lokalt vi kan. Helst hade vi sålt allt vi producerar till våra grannar i området men många av dem köper hellre sin mat i livsmedelsbutiken så vi säljer även inne i Alingsås och ibland även på någon marknad längre bort för att bygga upp systemet med en större odling.

Vi jobbar aktivt på att få fram bra produkter som vi kan lagra i kylrum och eventuellt även i jordkällare om det kniper, även om vår egen jordkällare är något för varm.

Som utgångspunkt till vad som kan sparas inför vintermånaderna kan man tänka gamla tiders julbord. Då åt man bland annat mycket kål. Vitkål och rödkål hade de förmodligen på lager i jordkällaren så då blev det brunkål och rödkål men det finns ju många andra rätter man kan göra med dessa kålhuvuden om man inte gillar gammaldags julbordsmat.

Brysselkål och grönkål kan stå kvar i landet även om det fryser så då blev det kokt brysselkål och långkål på det svenska julbordet även om långkålen mest avnjöts i Sydsverige. I Finland är det typiskt att äta kålrotslåda vid jul och kålroten går ju också att lagra fint.

Utöver kålen så lagrade man naturligtvis rotsaker. Potatisen gjorde man Jansons frestelse av och rödbetorna blev till rödbetssallat. Men man kan också lagra rotselleri, palsternacka och morötter i stuka, jordkällare eller kylrum. Purjolöken kan stå kvar i landet och om den täcks med halm kan man skörda den även om det blir tjäle.

För att få ovanstående grödor lagringsdugliga så behöver man välja rätt sort. Vi odlar till exempel tre sorters vitkål men bara en av dessa kan lagras. Vi odlar även tre sorters morötter och tre sorters rödbetor varav en passar bäst för vinterlagring. Späda sommarmorötter blir snabbt mjuka i lager medan grövre lagringsmorötter kan ligga i princip oförändrade under lång tid om de inte förlorar fukt. Gemensamt för lagringsdugliga sorter av vitkål, morot och rödbeta är att det inte är de snabbaste sorterna. Ska det bli lagringsdugligt så verkar det som om det behöver stå längre i landet och inte växa för snabbt.

I rumstemperatur kan man lagra vitlök och lök och kryddor och chilli går att torka för att ha som smaksättare. Att hänga upp en vitlöksfläta i köket blir ju dessutom trevligt. Det finns snabba och långsamma sorter även av purjolök och palsternacka. Vill du odla för att lagra så välj rätt sort och vill du köpa på dig ett lager grönsaker så fråga i affären så du får en sort som verkligen går att lagra. (Det är inte säkert att de har den kunskapen i en vanlig livsmedelsaffär)

En grönsak som vi inte använt så mycket i Sverige är vintersquash. Vi odlar flera olika sorter och fördelen med vintersquash är att du kan lagra den i rumstemperatur och äta den ända fram på våren. Det gör att även du som vill verka helt normal och inte vill skylta med att du preppar kan köpa/odla lite vintersquash och lägga dem som prydnad i vardagsrummet. Sedan kan du äta upp dem allt eftersom. Användningsområdena för vintersquash är dessutom många. Den går att ugnsrosta eller göra soppa på men också äta rå. Lägg den på pizzan så får du en annorlunda smak.

Tänker man sedan på ett gammaldags skafferi så kan se rader av burkar med inläggningar framför sig. Klassisk inlagd gurka och inlagda rödbetor men det går ju också att lägga in zucchini, vintersquash, chilli och mycket annat. Tar man ett steg till och börjar syra så kan man ta tillvara gurkor, kål, lök, tomater med mera. Gillar man söta smaker så kan gröna tomater och morötter bli fantastiska marmelader.

Våra kunder har, med något undantag, inte verkat fundera så mycket över att vårt nuvarande samhälle kommer att rulla på som vanligt – fram till i lördags. Spännande! Vad är det som väcker folk just nu? Är det kriget i Ukraina, elpriset, räntorna eller något annat? Eller är det helt enkelt så att tecknen på att vi inte kan fortsätta som förut blivit så många så det till slut börjar sjunka in – åtminstone hos ett fåtal.

Vi tycker det är bra ju fler som blir medvetna om vårt samhälles sårbarhet . Vår lilla produktion inte på långa vägar kommer att räcka till för att föda kommunens befolkning med grönsaker. Vi behöver helt enkelt bli många fler som odlar.

Lokal mat behöver lokala konsumenter

18 juni, 2022 / Ylva Lundin / 4 kommentarer

Det är mycket nyheter just nu kring matsituationen i världen. FN går ut och varnar för att världen står inför protester, upplopp och politiskt våld som en följd av att matpriserna stiger globalt. Vi står inför en aldrig tidigare matkris beroende på Covid, bränslepriser och Ukrainakriget meddelar FN. Våldsamheter och protester märks redan i Sri Lanka, Tunisien, Pakistan, Burkina Faso, Mali, Tchad och Peru. David Beasley på FN:s livsmedelsprogram hävdar, enligt The Guardian, att vi står inför ”helvetet på jorden” om inte åtgärder vidtas.

Det är skrämmande läsning som borde resultera i att vi i Sverige börjar fundera över vad vi ska göra för att snabbt öka vår egen matproduktion. Alla borde ta sig en allvarlig funderare över hur var och en i sin vardag och i sitt yrkesliv kan stötta och öka den inhemska produktionen, det gäller politiker, tjänstemän, företag och privatpersoner. Dels för att själva ta ansvar för vår produktion istället för att bjuda över på det andra länder producerar nu när all produktion i världen behövs men också för att öka vår egen säkerhet i händelse av att situationen blir riktigt allvarlig och leveranser uteblir.

I torsdags var jag på utlämning i REKO-ring Alingsås . Det var som alltid trevligt och de konsumenter som hittat dit var glada över att kunna köpa lokala produkter. REKO-ring Alingsås har över 7000 medlemmar och jag själv hade 14 kunder och då var jag en av de producenter som har flest. Jag lämnar dessutom ut kassar till våra prenumeranter på samma tid så min försäljning var helt ok. När jag pratade med övriga producenter pekar alla dock alla på samma sak. Försäljningen via REKO-ring minskar överallt.

Jag var med och startade REKO-ring Alingsås 2017 och verkade under flera år som administratör för gruppen tillsammans med ytterligare tre personer. Efter några år gick den uppgiften vidare till andra som har gjort ett fantastiskt jobb tills idag. Nu tycker de att det är dags att lämna över stafettpinnen. Då visar det sig att det är det svårt att hitta människor som tycker att uppgiften är tillräckligt viktig för att ta de ska ta över. Igår kom så meddelandet att det blir inte någon REKO-ring i Alingsås under juli månad!!! Då har vi sedan flera år tillbaka ökat ifrån att ha utlämning varannan vecka till att ha utlämning varje vecka eftersom grönsakerna blir skördeklara hela tiden.

I en tid av världsomspännande matkris i ett land där vi själva bara producerar hälften av maten vi äter är detta för mig obegripligt. Hur kan konsumtionen av lokalproducerade livsmedel minska i en sådan kontext? Hur kan människor känna sig trygga med att de kommer att få tag på livsmedel i höst? Hur kan det i en kommun som Alingsås med över 40 000 invånare inte finnas någon som vill ta över och driva REKO-ringen vidare?

Det här är inte en unik situation från Alingsås men det är den situation som jag känner till bäst och därför den jag kan beskriva. Nu har Alingsåsarna tur för den 2:a juli startar Nolbygårds Matmarknad där konsumenterna kan träffa producenter och handla lokala matvaror. Förhoppningsvis blir det en stor tillströmning av både konsumenter och producenter.

Kanske känns det som du som konsument inte kan påverka – men du är oerhört viktig. Många små lokala producenter behöver kanske just ditt inköp för att få det att gå ihop den här veckan. Använd den makt du har genom att placera dina matinköp där de gör nytta. Handlar du i de stora butikerna är det bara en liten del av dina pengar som når producenten. Staten, handeln och livsmedelsindustrin tar alla större del av kakan än den som producerar råvarorna. Bonden får endast 9 procent. Handlar du direkt av producenterna så går det mesta av dina pengar till den som gör din mat. Du kan vara en del av det som gör att en producent orkar fortsätta. Du är viktig.

Och alla i närheten av Alingsås är välkomna till Nolbygård på lördagar!

Artikel i Alingsåskuriren

17 mars, 2022 / Ylva Lundin / Inga kommentarer

Härom dagen var Gittan Öhman från Alingsåskuriren ute och gjorde ett reportage. Anledningen var egentligen att vi erbjuder kunder att prenumerera på våra grönsakskassar men artikeln kom allt mer att handla om vår sårbara livsmedelsförsörjning och placerades under Aktuellt.

En hel sida med en trevlig artikel. Vill man läsa artikeln och tidningen så finns den på webben på https://www.alingsaskuriren.se/
Där ligger alltid senaste numret uppe för läsning. Artikeln hittar du på sidan 12.

Sveriges självförsörjningsgrad är 0!

2 mars, 2022 / Ylva Lundin / 10 kommentarer

Vi behöver tala om mat!

Alla kan vi vara överens om att vi behöver mat. De flesta av oss kan nog också vara överens om att maten är viktig, inte bara som energi- och näringskälla utan också att samlas kring och att njuta av. Vi tar maten för självklar då vi inte har lidit brist i Sverige på många år. Någon gång har det varit tillfällig brist på t.ex. smör i butiken och då blir det mycket skriverier men inte sedan andra världskriget har vi haft en situation där mat behövts ransoneras.

Enligt beräkningar från Jordbruksverket är Sverige självförsörjande på spannmål men allt annat som vi äter måste importeras i olika utsträckning.

Tittar man på just spannmål så räcker det dock med ett torrår som 2018 för att vi inte ska vara självförsörjande på det heller.

Det brukar hävdas att vi är självförsörjande på mat till 50%. Det är dock viktigt att tänka på att maten som produceras i Sverige till största delen produceras med en maskinpark som drivs av diesel som importeras.

2020 uppgick den ekologiska jordbruksarealen i Sverige till 19 % vilket innebär att 81% bedrivs konventionellt där den mesta av gödslingen sker med handelsgödsel som också importeras.

Skulle importen till Sverige strypas så blir det inte mycket mat producerad i vårt land. Även vi på Östäng skulle ligga pyrt till. Vi använder diesel för att slå hö till våra får. Det skulle vi kunna göra med lie om vi var fler vuxna på gården men funderar man vidare inser vi att även vi är beroende av importerade insatsvaror. Vi köper t.ex. alla våra fröer från Svenska firmor men de i sin tur köper mycket av frömaterialet utomlands.

Efter första världskriget blev det kravaller i Sverige när människor inte hade tillräckligt med mat. Då började man bygga upp beredskapslager för att det inte skulle hända igen. Efter andra världskriget fortsatte man att lagra mat, gödsel, diesel och bensin i bergrum. Lagren var tänkta att räcka i flera år om det skulle bli krig.

Lagren var dyra att upprätthålla och 2002 såldes det sista av beredskapslagren ut vilket visade sig problematiskt när Corona gjorde att det var svårt att få tag på sjukvårdsutrustning, något som tidigare hade funnits i beredskapslagren.

Det finns en myndighet som ska se till att vi i Sverige är beredda om krisen kommer. Den heter MSB och står för Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. De gav för några år sedan ut en broschyr som skickades hem till alla hushåll. De flesta slängde den nog för det var innan Corona och tanken på att vi skulle drabbas av en kris var främmande för många. Nu i dagarna efter Rysslands anfall har nedladdningen av pdf-en på MSBs sida ökat markant.

Kanske är det ett tecken på att medvetenheten om vår sårbarhet äntligen börjar öka. Klimatförändringarna kommer att innebära fler störningar i form av torka och översvämningar som gör böndernas liv svårare. Sedan 1990 har antalet jordbruksföretag minskat med 39 %. Var tredje jordbruksföretagare som drev enskild firma var 65 år eller äldre år 2020 och bara drygt en fjärdedel av jordbruksföretagarna var under 50 år. En yrkeskår där ca 75% är över 50 år som dessutom är hårt drabbad av skador och anses vara ett av de farligaste jobben man kan ha. Det sliter på kroppen och arbetstimmarna är många.

Högre bränslepriser, elpriser och konstgödselpriser gör att många funderar på att lägga av. Just nu är det dags att söka jordbruksstöd hos Jordbruksverket. Det är stöd som bönderna får för att de håller marker odlade och betade så att de inte växer igen. I ansökan måste man ange vilka grödor man tänker odla och på vilka fält. Hushållningssällskapet hjälper många bönder med ansökan och i Blekinge rapporterar de att bönderna planerar att lägga sig på en ovanligt låg nivå när det gäller odling på grund av det höga kostnadsläget. Hushållningssällskapet går nu ut och uppmanar bönderna att odla mer eftersom de bedömer att det kan bli brist på livsmedel på grund av kriget i Ukraina.

Ibland hör man i debatten att det inte spelar så stor roll varifrån vår mat kommer – lägger bönderna i Sverige ner så kan vi ju alltid köpa från andra länder. Med klimatförändringarna kommer dock många områden som idag producerar vår mat att få svårt att göra det i framtiden. Lägger vi till oroligheter och krig i världen så blir bilden än dystrare. Titta till exempel på vad Ryssland och Ukraina producerar.

Det är inte svårt att tänka sig att den här produktionen kommer att bli svår att upprätthålla. Tittar man på vilka som är de största köparna av de här varorna så kan man fundera över vad det skulle kunna innebära i oroligheter i världen om produktionen rubbades.

Även om Sverige inte är en stor importör av dessa varor så kommer det ändå att drabba oss i form av ökad oro i världen men också av att priserna går upp på den mat och den konstgödsel som finns till salu. Ryssland är den största producenten av konstgödsel i världen.

Sveriges självförsörjningsgrad är 0. Vi har inga beredskapslager och inte ens någon plan för hur vi ska hantera det här problemet i händelse av kris. Var och en ska ta hand om sig själv de första sju dagarna – vad som händer därefter – det är det ingen som vet.

Just nu införs diverse sanktioner mot Ryssland men ingen har än så länge vågat röra gasen och oljan. För några år sedan fick Sverige över 40 % av vår olja från Ryssland. Den andelen är nu nere i 8% men det betyder inte att vårt beroende av att Ryssland levererar olja egentligen är så mycket mindre eftersom det är det totala utbudet på världsmarknaden som avgör om det finns olja för oss att köpa. Vårt beroende av fossil energi gör att vi inte kan ställa de krav vi skulle behöva på de länder som producerar olja. Genom att köpa olja och gas från Ryssland så är vi med och finansierar kriget.

Vi vet alla att världen behöver ställa om från fossil drift till något annat men att tänka sig hur vår matproduktion då ska gå till är svårt. Idag går det åt tio energienheter för att producera en energienhet mat. Det är ett enormt slöseri med energi som vi har kunnat hålla på med tack vare olja. Om vi inte kan använda den energin så måste maten framställas på något annat sätt. Det kommer att innebära att fler händer måste producera mat och att mer arbete behöver göras utan maskiner. Politiken i Sverige har under många år gått ut på att gårdar ska slås ihop och bilda större enheter för att produktionen ska bli mer rationell. Men kanske är det så att det småskaliga jordbruket är en förutsättning för att vi ska kunna producera mat utan fossil energi?

Vad händer med oss och vårt samhälle om vi redan till hösten får en störning i livsmedelskedjan? Är du beredd? Är din kommun beredd? Vi behöver tala om mat!