Kategori: Uncategorized (Sida 28 av 47)

Elräkningen för februari kom för någon dag sedan. Vi har valt att få räkningen månadsvis för att få en påminnelse om hur mycket el vi gör av med. Och det gör vi – av med för mycket. Det är inte helt lätt att veta var elen används. Gården drar sitt och huset drar sitt, på räkningen är de i samma summa.

Jag skulle tro att de flesta elleverantörer har lika enkel service som vår har. Man loggar in på deras sida (eller ”Mina sidor”…) och hämtar data för valfri period. Man kan få ut sin förbrukning per timma, dag eller månad. Timalternativet kan vara intressant om man vill skärskåda en kall period eller en helg när ingen var hemma. Ett detektivarbete för att finna vad som drar onödigt mycket el.

Här är vår elförbrukning förra helgen, lördag och söndag. En eller två timmar i början föll bort, vet inte varför. Enheten är kWh ( 1000 W under en timma). Eftersom det finns en stapel för varje timma så visar staplarna hur hög medeleffekt vi använde den timman.

Man kan se att lördag morgon/förmiddag hade en hög förbrukning. Det ger två bekymmer. Dels måste vi betala för elen, dels så avgör det högsta timförbrukningen under månaden hur hög Effektavgift vi får för den månaden. Effektavgift är ganska nytt för privatpersoner. För inte så länge sedan hade alla en viss storlek på huvudsäkringen och betalade efter det, den varianten är på väg bort och ersätts av Effektavgift. Det är nätägarnas sätt att ta betalt för det som eventuellt tvingar dem att bygga ut elnäten. Hög effekt kan kräva kraftigare ledningar. Vi betalar 108 kr och 75 öre för varje kW för vår högsta effekt under en timma. Inkl. moms. Under februari var högsta förbrukningen 10 kW, dvs Effektavgiften blev 1087,50. Under samma månad köpte vi el för 1321 kr.

Så om vi kan undvika att ha igång storförbrukare samtidigt så kan vi spara tusenlappar under ett år. De misstänkta förbrukarna är elbilsladdaren, tvättmaskinen, diskmaskinen, spisen och kanske framför allt två varmvattenberedare och pannans värmepatron. De flesta i listan har en vanlig kontakt och nöjer sig med 10A säkring. 10A betyder att de inte kan dra mer än 2,3 kW och det gäller även billaddaren. Varmvattenberedarna och elpatronen i pannan går på tre faser och har högre effekt, 4-6kW vardera . Vi bör kunna planera några aktiviteter så att de inte sker samtidigt. Om två personer duschat på lördag morgon kan vi vänta med att starta tvätt- och diskmaskinen tills varmvattenberedarna har kommit upp i temperatur.

Vilket för oss till 2015 som var vårt första hela kalenderår på Östäng.

Våren 2015 var kall. I alla fall hos oss. Veden som följde med vid köpet av gården räckte inte riktigt. Det kan bero på att vi värmer fler rum, på att vi eldar på annat sätt eller något annat. Men nu skyller vi på vädret.

Så veden tog slut. Våra kontakter med närboende var små, vi hade bara bott på Östäng under mörka årstiden. Det blev inte av att köpa någon ved utan vi lät elpatronen värma huset. I efterhand kan man med hjälp av diagrammet konstatera att det var alldeles i början av april.

Det blev dyrt.

Naturligtvis så vill vi på sikt inte bara förbruka elen smartare för att få billigare elnota. Vi vill minska förbrukningen för den är för hög. Första steget är vattenpumpen. Den är av injektortyp och får slita för att hålla uppe trycket. Vi har känslan att den arbetar många timmar per dygn så vi behöver byta den till en modern sänkpump. På lite längre sikt vill vi köpa en ackumulatortank till huset. Då kan vi ha solfångare som ger varmvatten sommartid och så kan vi koppla till kökspannan som kan ge varmvatten vintertid. Det skulle vara perfekt att ersätta elen med sol och ved. Det kanske låter enkelt men kräver ganska många små steg och en del stora investeringar.

Det vi gör just nu för att undvika framtida effekttoppar är att arbeta med nästa vinters ved. Vi vill ha tillräckligt med ved, gärna med marginal. På sikt ska vi ha två vinterförbrukningar ved kluven. Det ger en trygghetskänsla och ved som torkat två säsonger är bättre att elda. Det kan få ta ett par år att nå dit men målet är klart. Fälla, kvista, släpa, kapa, hugga, stapla. Fälla, kvista, släpa, kapa, hugga, stapla. Fälla, kvista, släpa, kapa, hugga, stapla…

Idag kom det riktiga våren med flera plusgrader, nästan vindstilla och sol. Dags att titta till bina.

Vi vill inte störa bina under vintern. Eftersom de inte sover utan äter en del för att kunna hålla värmen så behöver de bajsa, men det gör de inte förrän utetemperaturen är tillräckligt hög. Så de håller sig från november till mars. Om man stör dem under den tiden så är det alltid några som bajsar inne i kupan. Då sprids sjukdomar på ett sätt som inte sker om de bajsar ute som de vill göra. På biodlarspråk kallas det att bina har ”utsot” när de bajsar inne. Det låter gammaldags och det är ganska tydligt att utsot inte är bra.

En kupa står på en lastpall  med gräs under. Gräset döljer det mesta av det som bina kastar ut, men de andra två kuporna står på berg. Där syns det tydligt.

Bin som föds under hösten är tänkta att överleva till våren men alla gör inte det. Hundratals, förmodligen tusentals bin, dör under vintern. De döda bina faller ner och får ligga tills vidare. Bina sitter samlade i ett klot  för att hålla värmen. Drottningen finns mitt i klotet. Att lämna klotets värme för att städa på golvet är livsfarligt när det är kallt, så det byggs upp ett lager med bi-lik på golvet. Det blir ett par centimeter under vissa samhällen. Ofta har fukt fått de döda bina att bli en kaka som inte luktar så gott. Det känns bra att hjälpa bina att bli av med kakan men det kan ju inte ske innan de har vår-bajsat.

Samma kupa ur annan vinkel. Det är uppenbart mer sprätt i det här samhället än i det längre bort. Det syns både på antalet flygande bin och på antalet döda bin som har städats ut.

På våren är det riskfritt att vara framför flustret. Bina är vårglada och flyger omkring. Det kan ju till och med vara så att det är första gången de är utomhus i livet. Klart man är glad.

När locket är av kan man se ana hur starka samhällena är. Bilden längst till höger är samhället med lite dålig sprätt.

Jag har inte hjälpt dem med städningen än men eftersom de har genomfört det som kallas rensningsflykten så är det bara att djupdyka i kuporna för att städa och se hur de mår. Vilken dag som helst när lufttemperaturen är hög nog, ca 15 grader är bra.