Under högsäsongen har vi wwoofare boende hos oss. De kommer oftast från andra länder och här här för att de vill pröva på hur det är att vara på en gård. För många blir det också ett sätt att se landet och uppleva kulturen då de som wwoofare kommer närmare inpå svenskar än vad man gör som vanlig turist. De är med oss i arbetet under de dagar de är här för att lära sig. Eftermiddagar och helger är de lediga och kan göra vad de vill. Vi kan då också tipsa dem om olika utflykter och saker att göra. I morgon åker två av våra wwoofare, Luke och Melanie från USA. De har varit här i lite drygt två veckor. I dag kom Lydia från Tyskland som ska stanna i drygt tre veckor. Vi träffas klockan 8 på morgonen och går igenom dagens sysslor. Sedan tar wwoofarna hand om djuren medan vi förbereder det som ska göras under dagen. Här har de grävt början på vår blivande ankdamm. Vi har stora problem med mördarsniglar i år, så på söndag ska vi åka och hämta våra ankor för att få lite hjälp att hålla sniglarna stången. 
Vi brukar börja med något tungt som att gräva eller kupa potatisarna. Sedan blir det dagens viktigaste händelse – svensk fikarast. 
Därefter brukar vi så, plantera eller rensa ogräs fram till lunch som vi äter tillsammans. 
Efter lunchen väljer wwoofarna vad de vill syssla med. Vi vill gärna att alla våra wwoofare gör något som vi kan ha kvar på gården som minne av dem. De flesta väljer att göra en fågelholk. Luke och Melanies skapelse är en tvåvåningsholk i svenska färgerna blått och gult. 
Lydia valde att pröva trimmern för att bekämpa skräppor. Vi försöker att ta av dem innan de sätter frö och blir ett ännu större problem. 
Sedan började hon kalkmåla ladugården. Det är ett tröstlöst jobb som tar massor med tid. Ett lager syns inte ens. Först efter femte lagret kan man ana att det blir vitt. 
Melanie och Luke hann med att bygga några av de 600 biramar som är årets beting. 
Ramarna ska sedan trådas och vaxas innan de sätts ner i binas lådor. 
Sista arbetsdagen för Luke och Melanie avslutades med att de satte upp fågelholken. 
Vi samlades på Östäng för att plantera äppleträd. För två och ett halvt år sedan beställde vi 125 äppleträd varav 75 anlände i år. Det är tre sorter ympade på svagväxande stammar så det kommer att bli låga träd som man kan plantera tätt. Sorterna är Åkerö, Holsteiner Cox och Ingrid Marie (men en röd variant som heter Karin Schneider). Alla sitter på en grundstam som heter B9. Den har små klena rötter vilket i sin tur ger ett litet träd, ca 35% av originalet. Mellan B9-roten och ädelveden med de olika sorterna är en dryg halvmeter som i sin tur är en egen sort, Summer Red.
Efter mycket funderande valde vi att ha en och en halv meter mellan träden och två meter mellan raderna. Stammarna gör att det blir frukt redan första året och att de hamnar i lagom plockhöjd. Nackdelen är att stammarna är veka så de behöver stöd av en vajer för att inte ta illa vid sig vid kraftiga vindar eller stora skördar.
Vi grävde hål efter en linje. Grässvålen skalades av i en cirkel med diametern 80 cm. Sedan grävdes ett 40 cm stort hål i mitten. Det kläddes med sorknät och sedan lucker jord ovanpå det. 
Efter ett tag såg hela ytan ut som om en sorkkoloni flyttat in.
I vissa hål stötte vi på oväntat motstånd i form av stora stenar. Med hjälp av stockar och spett fick vi upp dem ur groparna. 
Äppleträden som stått i blöt sedan igår hämtades i skottkärra. 
Vi började med 25 träd av sorten Åkerö. Träden är barrotade, dvs de står inte i jord i en kruka. Det tar mycket mindre plats att transportera dem liggande i buntar än att ha dem stående i krukor. De barrotade träden sattes ner. 
När jord skyfflats i hålet så att det nästan var uppe vid ytan så veks sorknätet in igen för att sedan täckas med ett tunt lager jord till. 
Vattning av träden är viktigt dels för att de ska etablera sig men också för att jorden ska fylla ut hålrum som vi kan ha missat. Efter vattning fick vi fylla på mer jord.
För långa rötter klipptes av så att de kan fortsätta att växa utåt. Viker man in rötter så riskerar man att de börjar växa runt istället för att breda ut sig. Långa rötter som hamnar i cirkel gör att trädet blir mindre stabilt och att det kan strypa sig själv efter några år. Mitt i arbetsdagen dök säsongens första wwoofare André upp och sattes genast i arbete med grävning och plantering. 
Skönt att ha många människor i arbete så det händer mer än vanligt. 
Samtidigt som alla hål grävdes så höll några på att slå ner stolpar i jorden för att fästa ett två meter högt viltstaket runt hela odlingen. 
Alla jobbade hårt så gemensam sopplunch var välbehövligt. 
När stängselstolparna slagits ner fästes en vajer högst upp. 
I den hängdes sedan viltnätet. Från början hade vi tänkt att bara använda en remsa i ena kanten av skiftet till fruktodling men efter en del mätande och dividerande beslutade vi oss för att stängsla in hela skiftet. Vi tänker att det är bättre att redan nu ha gott om plats ifall vi vill plantera fler träd hellre än att behöva stängsla om. I den instängslade delen tänker vi förutom äppleträd eventuellt sätta några bärbuskar. Hönsen ska få gå där också och hjälpa oss att hålla ohyra borta.
Förr bodde man ofta flera generationer på varje gård. Alla gårdar brukades och man kunde samla mycket folk när stora jobb skulle göras. Idag försöker många gårdsägare sköta allt själva ofta samtidigt som de lönearbetar samtidigt som de ska sköta gården. Vi behöver hitta nya vägar att få till samarbeten så att stora jobb inte blir övermäktiga. Alla gårdar borde ingå i en gårdssamverkan. Tack alla snälla människor som kom och hjälpte till idag. Så mycket som blev gjort!
Projektet Gårdssamverkan och mobilt musteri har fått stöd ur EU:s jordbruksfond via Leader Göteborgs insjörike. Projektet drivs av Studiefrämjandet i Alingsås.
Det har inte känts säkert och man har varje gång man passerat funderat på om det ska hålla. Idag tog vi äntligen tag i problemet och sågade till lagom långa brädor av vårt egenproducerade virke. 
En spann med överbliven spik kom till användning och efter en halv dags arbete var hela golvet lagat. Det kändes bra. 
Mellan den nya väggen och ytterväggen fäste vi sedan två hyllor. En för skor längst ner och en högst upp för backar med arbetshandskar och diverse andra saker. Under översta hyllan fäste vi en klädstång så att vi kan hänga alla overaller. 
Projektet blev nästan klart. Nu fattas bara fler galgar så vi kan hänga upp alla kläderna.
