Idag var det dags för frisören. Alla tackorna skulle klippas så jag började morgonen med att göra i ordning en fålla att samla fåren i, ett utrymme för själva klippningen och halmade upp fårens vinterbostad dit färdigklippta får fick vara tills alla var klara. I klipputrymmet städade jag golvet ordentligt och gjorde i ordning ett bord att sortera ullen på. I vinterfållan blev det ett tjockt lager halm samt lite hö på foderbordet så de skulle ha något att sysselsätta sig med efter klippning. Hämtade fåren i hagen med hjälp av havrehinken. Glitter är inte så van vid havrehink som våra tackor men han följde med flocken så det blev inte några problem. Tackorna är så vana att följa hinken så jag drar mig inte längre för att flytta fåren själv. I början såg vi alltid till att vi var flera hemma när vi skulle flytta eftersom vi kände oss osäkra på vad som skulle hända men nu känns det helt tryggt. Kanske dumt för rätt som det är kanske det kommer en bil eller en hund som skrämmer dem. De gick snällt in i fållan och var nyfikna på vad som skulle hända. Jag hann sedan göra i ordning en ny beteshage av flyttbara nät och hann ta hand om alla andra djur innan Magnus Gustavsson kom som avtalat halv tio. Magnus klipper många får varje år och är ganska upptagen men eftersom han bor i en grannby så passar det ganska bra att han klipper våra får. Fårklippare kan man hitta på fåravelsförbundets hemsida. Förutom att klippa får så är Magnus författare som skrivit två böcker. Den första ”En liten del av världen” har jag läst och rekommenderar. Det är en trevlig och tänkvärd bok. Hans andra bok har jag ännu inte läst. Jag har svårt att få tiden att räcka till bokläsning i år.
På golvet i klipputrymmet vill Magnus ha en skiva att klippa på eftersom det skadar saxen om han kommer emot cementgolvet. Vanliga fårsaxar ser ut ungefär som en hårtrimmer fast större men Magnus som är proffs har en sax med fristående motor som hängs upp i taket. Det spar ryggen och motorljudet blir en bit ifrån djuret och klipparen. Så småningom vill vi lära oss att klippa själva. VI har prövat både med handsax och med maskinsax och det är inte jättesvårt även om det tar väldigt mycket längre tid när man är ovan.
Får ska klippas minst en gång om året. När man klipper på våren så är ofta ullen full med halmströ och smuts så den ullen brukar de flesta inte ta till vara men höstull från gotlandsfår som gått ute kan man till och med sälja även om det inte är mycket pengar man får. Toarps säteri tar emot men då behöver man åka med ullen till något av deras uppsamlingsställen och det kostar tyvärr mer än vad de betalar. Man kan också lämna in ullen till t.ex. Ull i väst som ligger här i Loo. Då får man betala 450 kronor per kilo för att få ullen bearbetad och spunnen. Just nu är det inte en utgift vi vill ta på oss men så småningom vore det trevligt att få tillbaka sin egen ull som garn. Vi vet inte vad vi ska göra med ullen våra tio tackor har givit oss men något blir det.
Ullen på magen och nederst på benen lägger man åt sidan men ullen på sidor och rygg tas om hand och rensas från skräp. Eftersom fåren gått ute så är det inte mycket skräp i den. Sedan läggs ullen i en papperssäck eftersom den är fuktig. Mellan varje tackas ull läggs tidningspapper och när säcken är full knyts den igen. Den ska sedan förvaras torrt och svalt och inte stående på cementgolv.
Magnus klipper snabbt och hanterar tackorna varsamt men bestämt. Ankorna kom och tittade på. Gammeltackorna tar det lugnt medan de små som fötts i år är vildare. De har ju inte varit med om denna behandling förut så de är nog lite rädda. När en tacka var klar släpptes hon in i vinterstallet tillsammans med baggen. Det var väldigt smidigt att ha en fålla utanför, ett utrymme för klippning och sedan en fålla där klippta kunde vara. Förra gången vi klippte så försökte vi fösa ut den klippta tackan till de andra igen och sedan hämta in en ny men då var det svårt att få någon att vilja bli klippt. Nu fanns det ju kompisar på andra sidan så många gånger var det bara att öppna grinden så ville någon komma in.
Ullen är helt fantastisk. Vågiga skimrande lockar som det ska bli roligt att göra något av. En del är mörkgrå och andra nästan silverfärgade. En del är smålockiga och andra storlockiga. Vi lät bli att klippa Glitter. Han är så liten i jämförelse med några av tackorna och enligt flera forum på nätet kan det påverka hur de ser på honom. Jag vet inte om det stämmer men så fick det bli. Det såg lite roligt ut med honom full med ull bredvid alla tackor. Man ser så olika färg tackorna har när de är nyklippta. De små tacklammen på bilden är nästan silverfärgade. När alla var klippta var det dags att gå ut i hagen igen.
Nytt bete är alltid gott men frågan är hur länge det räcker. Kan bli dags att stödfodra med hö snart. Man märker att återväxten är mycket sämre nu när det börjar bli kallare.
Lämna ett svar