Grönsaksodling

Jag har fått frågor om varför jag inte bloggar mer om själva odlandet trots att det är min huvudsakliga sysselsättning från april till och med oktober. Jag vet faktiskt inte riktigt svaret på det men dels så är det så många som bloggar om odling och som gör det väldigt bra så jag tänker att jag inte har så mycket att tillföra men kanske är den huvudsakliga orsaken just att det är mitt jobb. Det känns lite som att blogga om det man gör på kontoret en vanlig arbetsdag – och vem tycker det är kul att läsa. Jag har dock förstått att det finns läsare därute som vill läsa om odlingen så jag ska göra ett försök att skriva ett odlingsinlägg i veckan från och med nu. Annars tycker jag det är roligare att blogga om byggprojekt och annat nytt som händer här.

Den här grönsakssäsongen kommer att skilja sig från alla tidigare. Vi har aldrig odlat så här stor yta och dessutom har vi blivit med växthus. Problemet är bara att vi i år förmodligen inte kommer att få hit några wwoofare så ytan ska skötas av mig själv. Det kommer att bli tufft. När paniken infinner sig så kommer Jonas självklart att hjälpa till men dels jobbar han halvtid i stan och dels så har vi får, hönor, bin, ankor, åkrar, bete, stängsling, ett musteri och byggnader att ta hand om så i huvudsak kommer odlingen att falla på mig.

Jag har en planering och tänker att jag i år ska följa den… Hittills är jag i fas. Alla försådder är gjorda, alla falska såbäddar är i ordning och även sådderna i bäddarna av morot, spenat och rödbeta är gjorda. Jag försöker göra veckans beting redan på måndag och tisdag för det är mycket annat som ska göras som inte står i planeringen.

Så här ser odlingen ut just nu. Det mesta är täckt av plansiloplast för att vi inte vill ha jord liggande bar. Det gör också att jorden värms upp tidigare vilket gynnar mikrolivet. Helst hade vi velat täcka med organiskt material vilket vi också gör i vissa bäddar men det finns inte på kartan att vi skulle hinna med det i alla bäddar.

Här i kvarter ett kommer vi att ha betor, morötter och palsternacka.

Så här ser en bädd ut när vi täcker av plansiloplasten. Den är relativt fri från ogräs.

Det första vi gör är att bredgrepa hela bädden. Det gör vi med alla bäddar för att luckra jorden utan att störa livet i jorden.

Bredgrepen har samma bredd som våra bäddar och har sju taggar och är inköpt på Knalten. Vi gillar vår bredgrep starkt.

Efter att bädden är bredgrepad så använder vi en vanlig grep för att ta upp de enstaka skräppor och maskrosor som finns kvar.

Här är två bäddar täckta med fiberduk och där under har vi gjort falska såbäddar. En falsk såbädd är en bädd som preparerats som om man hade sått. Den ska vattnas och skötas som om sådden var gjord för att lura ogräset att börja växa. Sedan kan man flamma bort ogräset eller bearbeta bädden mekaniskt innan sådd. Vi täcker även alla sådder med fiberduk så här års eftersom vi vill påskynda groningen.

Här i kvarter fyra har vi vitlök i första bädden som är täckt med ensilage. Nästa bädd har vi satt lök i och hela kvarteret kommer att innehålla lök av olika sorter; gul lök, röd lök, vitlök och purjolök. Löken sätter vi vid olika tillfällen för att ha knipplök fräsch så länge som möjligt.

I denna bädd har vi sått morot. Vi ska sätta i bågarna under fiberduken så småningom men väntar med det tills vi har flammat bädden 18 dagar efter sådd.

I växthuset fungerar vårt bubbeltält bra när det gäller att hålla värmen. Problemet är snarare att det blir för varmt. Därför öppnar vi upp bubbelplasten varje dag som det är solsken.

I våra bäddar gödslar vi med två år gammal ströbädd från fåren. Den är vi inte helt nöjda med. Vi har vänt den med traktorns skopa vid två tillfällen men borde förmodligen gjort det mer. Allt är inte nedbrunnet vilket gör att gödseln kommer i stora klumpar vilket är svårt att mylla ner i bäddarna.

Därför måste vi lassa upp gödseln i skottkärran och försöka slå sönder den med en grep.

I kvarter två ska vi odla 13 bäddar kål. Här är en bädd iordninggjord med bredgrep, ogräsrensning, gödsling och stenmjöl. Den kommer att täckas med mypex-duk med uppbrända hål där vi kommer att sätta broccoli. Just bäddarna med långsida mot gräset är problematiska när det gäller ogräs då kvickroten gärna tar sig in. Då hjälper det att ha bädden täckt med markduk.

Vi gräver alla våra bäddar för att bli av med kvickroten första året. Det är enda gången som bädden grävs men den här bädden tänkte vi slippa gräva. Här har vi haft grisar ett år, odlat potatis år två, lök år tre och år fyra hade vi bädden täckt med markduk. Det skiter kvickroten helt i.

Första året rensade vi en sopsäck kvickrötter per kvadratmeter. Efter behandlingen av bädden enligt ovan är detta kvickrötter ur en halv bädd. Det finns helt enkelt inga alternativ till att rensa bort all kvickrot för hand. Nu för tiden har vi inga kvickrotsproblem förutom från kanterna.

I växthuset har vi satt in en kubikmetertank som vi fyller med vatten. Dels är det skönt att ha vatten till hands och dels tjänar vattnet som temperaturutjämnare. Utanför bubbeltältet har vi gjort ytterligare ett bord, denna gång utan värmekabel med bågar som vi kan täcka över med fiberduk om det är risk för frost. På detta bord förvarar vi alla kålplantor.

I bubbeltältet växer chilli, tomater och persilja. Bordet som såg stort ut när vi byggde det räcker inte till utan tomatplantorna får även stå utefter sidorna på marken.

Det är ganska många av de 62 bäddarna kvar att ta hand om…