Vi har ”tilläggsisolerat” golvet i blivande badrummet. Det är ett gammalt fint trägolv som vi absolut inte vill förstöra. Vi vill heller inte lyfta upp alla brädorna för då skulle vi behöva ta bort de gamla golvlisterna. Golvet är ursprungligen isolerat med sågspån och som alltid så har spånet sjunkit ihop så det bildats ett tomrum ovanför spånet där kalla vindar blåser in.

Vårt blivande badrum har två ytterväggar. Det var tidigare vårt kontor och vi satt nästan alltid och frös när vi jobbade trots att vi satt vid elementen. Gamla hus är ofta dragiga och vårt är inte något undantag. Nu när vi har lerklinat väggarna och drevat ordentligt runt fönstren så har draget minskat betydligt men utefter golvet drar det fortfarande.

Under golvlisten ovanför golvbrädorna finns glipor som vi drevat med lin. Det har gått åt ganska mycket lin för springorna är ganska djupa på vissa håll så det har gått att få in en hel del.

I hörnen där golvlisterna möter varandra finns också dragiga springor som vi tätat med lindrev och som nu ska spacklas innan de målas klart. Men värst är draget ur golvet som beror på att sågspånet sjunkit ihop.

Ibland var mellanrummet en centimeter men på vissa ställen var det fem centimeter som fattades. Problemet är att det blåser in i springor i väggen och draget fortsätter in genom hålrummet under golvplankorna. Det gör inte något om det är hålrum mitt i rummet så länge det är tätt runt sidorna. Vi behöver alltså inte ta upp hela golvet utan kan isolera så det blir ordentligt tätt längst ytterväggarna.

Med hjälp av ett multiverktyg sågade vi av sponten på båda sidor om den näst yttersta brädan. Den yttersta sitter under golvlisten så den ville vi inte störa. Golvet består till allra största delen av hela plankor men just den näst yttersta var avsågad på två ställen vilket gjorde valet enkelt.

Det går ganska lätt att såga av sponten genom att sticka ner multiverktygets blad mellan brädorna.

Det finns inte några synliga spikar i golvet utan alla är spikade i sponten. Multiverktyget kan dock användas till att såga av metall också så det var inte några större problem.

När vi fått upp hela raden knökade vi in ekofibrer åt båda håll samt la ett buktande lager ovanpå sågspånen. Fördelen med ekofibrer jämfört med sågspån är att det är spänstigare än sågspån så risken att det sjunker ihop är inte lika stor.

Ovanpå bjälkarna kände vi också vinddrag så även där knökade vi in ekofibrer med en tunn spackelspade för att få det tätt överallt. Sedan la vi tillbaka golvbrädorna och så spikade vi fast dem med synliga spik eftersom vi inte kunde spika i någon spont. Golvet ska sedan målas så det gör inte så mycket. Dessutom kommer det att stå skåp och en duschkabin efter den väggen så några spikar kommer inte att synas.

Vi behöver göra samma manöver längst den andra ytterväggen men där är det inte lika enkelt. Kanske kommer vi att gå in underifrån eller också får vi såga av brädorna vid första bjälken och lägga några avslutande brädor åt andra hållet längst ut. Det är inte någon lösning vi gillar men det är väldigt svårt att komma åt underifrån. Ett annat alternativ är att gå in under några brädor där vi t.ex. ska ha duschkabinen och tekniktanken för solvärmen men det får vi fundera vidare på. Skönt i alla fall att minska draget efter golvet.

Efter att det här inlägget skrevs för ett par månader sedan men inte blev klart har vi öppnat lite mer i golvet. Det blir ganska ofta så med inlägg. Vi skriver men det saknas några bilder eller också hinner en av oss inte med att läsa. Därför börjar detta inlägg med omålat golv och avslutas med avloppsdragning…

Vi vill ha en golvbrunn trots att vi hoppar över allt som påminner om tätskikt. Här ska avloppet gå ner. Vi började med vårt största dosborr, 11cm i diameter.

Golvbrädorna är ganska tjocka, ca 33mm, kanske har det beställt som ”en o en kvartstum” eller något liknande. Här var glappet mellan sågspån och golvbrädorna inte alls lika stort.

Eftersom vi skulle vidare nedåt för att komma genom blindbotten så var det bara att börja gräva och dammsuga.

Här syns två intressanta detaljer. Den ena är att på blindbotten ligger ett lager som verkar vara en blandning av sågspån och lera. Det måste ha lagts dit för att motverka drag genom golvet. Den andra intressanta saken är att efter 120 år så har det tätande lagret krympt lite och släpper upp ganska kall luft i springan mellan golvbjälke och tätningen av lera/sågspån. Det verkar finnas många anledningar till att gamla golv blir kalla.