Vi har köpt en ledningstalsmätare. Det är absolut inte något man behöver ha som odlare – men det är rätt intressant om man vill lära sig mer om näringsämnen och gödsling. Vi använder vår mätare framför allt för att mäta halterna i gödselvatten men man kan även mäta ledningstal på jorden om den är fuktig.
Ska man gödselvattna till exempel gurka och kålplantor kan ett ledningstal på 2 – 2,5 vara ett lämpligt riktmärke. För tomater gäller något högre så där kan du sikta på ett ledningstal på 4.
Jag har odlat i många år på vår kolonilott utan att ha en aning om vad ledningstal betydde eller ens att det fanns ett sådant begrepp. När jag började odla till försäljning så hörde jag talas om ledningstal flera gånger. Människor nämnde det i förbigående men jag hade svårt att få riktigt bra svar på vad det egentligen var eller vad det mätte. Några verkade använda begrepp som ledningstal utan att själva ha riktig koll på vad det betyder.
Jag vill förstå och vill inte ge mig förrän jag förstått på riktigt. Svar som att “det kan ge en indikation på hur mycket näring det finns” duger inte riktigt tycker jag.
Nu har jag köpt en ledningstalsmätare för att förstå mer. I början blev jag förvirrad över att den visade så ojämnt och att det inte var så stor spridning på siffrorna. Men efter många mätningar känner jag att jag faktiskt har hjälp av den – i alla fall när det gäller att mäta i vätskor.
En ledningstalsmätare skickar ström genom jorden/vattnet och mäter hur väl det leder strömmen. Joner leder ström och ju fler joner det finns i jorden desto bättre leder jorden ström.
Men vad har det med näringsämnen att göra? Jo, alla näringsämnen som våra växter behöver tar de upp i form av salter och salt är helt enkelt ett begrepp för jonföreningar. I dagligt tal använder vi ordet salt om bordssalt (NaCl) men i kemin har salt en bredare betydelse och syftar till gruppen salter, där natriumklorid, NaCl är ett exempel och magnesiumsulfat, MgSO4 ett annat. Salter är alltså ett annat namn för jonföreningar. Det går inte att mäta i torr jord eftersom salterna måste vara lösta i vatten för att ledningstalsmätaren ska kunna fånga upp strömmen.
Jag använder regelbundet nässelvatten och vallörtsvatten. Jag brukar lägga i en säck med nässlor i en stor tunna med vatten där jag har monterat en tappkran i botten. Jag har tidigare tappat upp nässelvatten och spätt med tio delar vatten för att få en lämplig lösning – för det är det jag har lärt mig. Men jag har inte riktigt haft klart för mig vad det innebär. Hur vet man att det är just tio delar vatten man ska späda med. Om tomater och gurka vill ha olika ledningstal så kanske det inte är optimalt att alltid späda med tio.
Mäter jag ledningstalet på mitt nässelvatten så brukar det ligga på mellan 6-7 men en gång i början av säsong så kom det inte upp till mer än 2,5. Mäter jag hönsbajs utblandat i vatten ligger det också någonstans på 6-7.
Nu när jag har köpt en ledningstalsmätare kan jag ta nässelvatten, hönsgödsel, vallörtsvatten eller något annat och mäta ledningstalet för att därefter späda till önskad koncentration. Det ger mig lite bättre möjlighet att gödsla på ett mer effektivt sätt.
Ledningstal kan också mätas i jorden om den är fuktig. Det blir inte lika exakt så man behöver mäta på flera ställen och ta ett medelvärde.
Ledningstalet i utomhusjord brukar enligt de flesta ställen jag hittat information på ligga mellan 1 och 2. Men ledningstalet talar alltså inte om vilka näringsämnen/joner marken innehåller utan endast den totala halten joner. I såjord brukar ledningstalet ligga på 0,8-3 och i plantjord ligger det mellan 2-4. Man vill ofta ha en magrare (mindre näringstät) jord till sådderna, därav det lägre ledningstalet i såjord. Många odlare, även vi, använder dock plantjord även till sådderna utan problem.
Ledningstalet kan alltså ge dig en fingervisning kring hur näringsrikt ett gödselmedel eller din jord är och hjälpa dig att inte gödsla med för stark eller för svag lösning.
Jag pratade med en odlare härom veckan som hade beställt en pall plantjord till plantuppdragningen för några år sedan men inget växte som det skulle. Det visade sig att ledningtalet (halten joner/näring) var alldeles för lågt och något hade blivit fel i produktionen. Ledningstalet som angavs på påsen stämde absolut inte med påsens innehåll.
Eftersom vi har påbörjat ett arbete med att skapa vår egen plantjord för att slippa köpa industriproducerade torvbaserade substrat tänker vi oss att vi kommer att ha stor nytta av ledningstalsmätaren framöver så inte vi också producerar jord som innehåller alldeles för lite näring. Så ledningstalsmätaren kommer förmodligen att komma till användning en hel del.
Vår ledningstalsmätare heter EC-8801 och finns att köpa på diverse olika siter.
0 kommentarer
1 pingback