Stora potatissättardagen

Igår satte vi all potatis. Det var inte alls enligt plan. Planen var att vi skulle ha satt hälften redan för två veckor sedan men våren har varit så kall så det har inte varit någon idé. Förra året satte vi den tidiga potatisen för två veckor sedan och täckte med fiberduk. Det gjorde att vi kunde skörda våra första färskpotatisar en vecka innan midsommar. Planen var att upprepa det i år eftersom det är stort sug efter potatis just veckan innan midsommar. Vi får se hur det går. I år ökar vi på odlingsytan för potatis rejält.

Förra året hade vi potatisen på förgroning på kallverandan till att börja med. Det var för kallt så det hände inte någonting. Sedan flyttade vi in den i gästrummet så den tog fart. Rötterna han bara utvecklas lite. I år har vi förgrott potatisen i förodlingskällaren och i gästrummet. Rötterna var därför mer välutvecklade än förra året så kanske får vi till det till midsommar i alla fall. Några plantor hade till och med utvecklat små färskpotatisar redan nu.

Vår tidigaste sort Swift sköt skott alldeles för tidigt redan nere i jordkällaren. Hälften av dem var ok och hälften hade väldigt långa skott när vi la dem på förgroning. Av de med väldigt långa skott bröt vi av skotten på hälften av potatisen och på hälften lät vi dem vara kvar. De såg verkligen inte kloka ut nu. Vi satte dem ändå så får vi se hur det blir.

Vi har haft potatisarna på brickor med ett tunt lager med jord. Frågan är om det är bra eller dåligt för dem att de satt potatisar redan innan de kommer i riktig jord. Det får vi se. Nu hoppas vi att vädret håller i sig så att de kan få en jämn fin tid i jorden med lagom mycket värme och lagom mycket regn.

Vi har sått 50 kilo Swift, 25 kilo Montreal och 50 kilo Orla som tidiga sorter. De ligger nu under fiberduk. Sedan har vi satt 40 kilo Amadine, 10 kilo Cherie och 50 kilo Sarpo Mira som senare sorter. Alla är fasta förutom Sarpo Mira som ska vara något mjölig. 225 kilo potatis i jorden på en dag. Det tog på kroppen. Tur att Milú var här och hjälpte till. De första 125 förgrodda kilona fick försiktigt lossas från övriga på brickan och läggas ner i fåran. De sista 100 kilona gick lättare för de kunde bara släppas ner. När alla 225 kilona var i jorden skulle fårorna skottas igen och det var då det började bli rejält slitit på kroppen. Sen skulle fiberduken ut och tyngas ner av sandsäckar.  Allt i kvällssolen vackra ljus.När vi var klara med alltihop var klockan halv nio och vi var helt slut.  Tur att det är ljust länge på kvällarna så man hinner med det man ska.