Vi odlar Svinmålla. Inte med avsikt, men det behövs inte. Svinmållan hittar till oss ändå.
När vi sådde de nyplöjda åkrarna så blev resultatet lite blandat. Fröerna hamnade på vissa ställen men inte på andra. Det blir gärna så när man sår för hand för första gången. På de ställen där det blev lite glest mellan fröna passade Svinmållan på att etablera sig. Den växer snabbt och när den har blivit knähög så tar den ljuset för de eventuella sådda fröer som försöker växa i närheten.
Svinmålla, kvickrot och andra ogräs dominerar denna änden av åkern. Svinmålla är gott, godare än både Kirskål och ”Gode kung Henriks målla” men det hjälps inte. Det ser frodigt ut men vi vill att våra inköpta grässorter ska få en chans.
Så det var dags att betesputsa, denna gång före betet.
Så här blev det. De ljusgröna partierna är områden med gott om köpta fröer.
De bruna partierna är jord. Det beror dels på att det på några områden nästan är tomt. Inga ängsväxter, inga ogräs så vi får kompletteringsså. Det beror också på att rotorslåtteraggregatet ibland skrapade upp i ytterkant, ibland i innerkant. Ena handen justerade hela tiden höjden på trepunkten men det fungerade inte som det borde. Det är nog dags att läsa i manualen.
Lämna ett svar