En gård för omställning

Etikett: jordbruksverket

Krångligt för fler än oss

För några dagar sedan kom en artikel om byråkratiskt krångel i tidningen Land.

Vi har tidigare skrivit om hur vi som nybörjare upplever det att försöka hänga med i Jordbruksverkets, Länsstyrelsens och andra myndigheters krav på dokumentation och detaljstyrning. Det har varit frustrerande, men vi har hoppats att det kommer att bli bättre, vi är trots allt nya i branschen.

Här är ett exempel på hur det kan se ut hos Jordbruksverket när man letar efter blanketter:

jbv

Artikeln i Land handlar om ett forskningsprojekt som har följt halländska bönders vedermödor i 20 år. Titeln är ”Ny studie: lantbrukets regelkrångel har ökat med 120 procent”.

Det är nog inte så konstigt att krånglet ökat under perioden när EU-reglerna slog genom. Det som är slående är däremot att svenska regeringar aktivt har försökt att minska krånglet i tio år, men misslyckats.

1996 hade lantbrukarna fem olika sorters dokumentation och journaler. Sedan dess har de fått 19 nya, bland annat gödseljournaler, dokumentation av skadedjursbekämpning, journal för farligt avfall, kemikalieförteckning, sprutjournal, läkemedelsjournal och arbetsmiljögranskning.

Det är intressant att alla exemplen på dokumentation ovan är viktiga. De flesta håller med om att det är en bra idé att hålla koll på hur och när man använder farliga ämnen. Syftet är vällovligt men reglerna bidrar till att färre kan arbeta med att producera mat. Balansen mellan matproduktion och miljöhänsyn är inte självklar. Om man eftersträvar ett lantbruk som inte påverkar miljön alls så kommer det inte att ske förrän lantbruket är borta. Vi får då importera maten från områden som producerar mat utan samma detaljregler, vilket ingen egentligen vill. Regelverk växer tills de försvinner, även det är intressant.

Här är artikeln: Land

Mer byråkrati

Idag är det tre dagar kvar innan SAM-ansökan ska vara inne hos Jordbruksverket. Vår plan var att skicka in den i kväll. Nu har förra årets pengar kommit och även om det är med förbehållet att de kanske hade fel och kan ta tillbaka pengarna igen så skickar vi in ungefär samma ansökan som förra året. Det finns inte mycket som kan krångla. Inga speciella åtaganden och den enda gröda vi anger är ”Grödkod 49 – Slåtter och betesvall på åkermark med en vallgröda som ej är godkänd för miljöersättning.” Det låter invecklat men det är den gröda som har lägst krav och minst kontroller knutna till sig, så vi kör på den. Det stämmer dessutom med verkligheten.Grödkoder ingår inte i allmänbildningen och inget smatalsämne på fikarasterna om man inte tillhör den bråkdel av befolkningen som brukar jorden. Så här ser listan ut:

Grödor1

Tyvärr så var listan för lång för att få plats på en skärmbild. Här kommer fortsättningen med vårt val, Nr 49, högst upp.

Grödor2

Det är nästan hela listan. De sista grödorna och tilläggen kommer här. Tilläggen är faktiskt värda att läsas.

Grödor3

Det är ganska komplicerat. Bonden måste veta vilka grödor som ska odlas, var de ska odlas och söka de stöd som passar. Man kan anta att många låter specialister göra ansökan

Hur som helst så var vi nästan klara. Med Grödkod 49 och utan extravaganser skulle det hela gå som en dans. Enda undantaget var ju den lilla biten där vi odlar grönsaker.

Men vi kunde inte skicka in. Vi hade flera fel i vår ansökan. Det fanns även påpekanden, men felen har röd text och när de finns kan ansökan inte skickas in. Ett av felen är att vi har ansökt om ekologisk odling utan att ange viket certifieringsorgan vi använder. Vi har inte ansökt om bidrag för ekologisk odling och ställena i ansökan där det i så fall skulle stå var tomma. Så långt vi begriper i alla fall. Det får bli till att ringa Jordbruksverkets support i morgon.

När de finns på tråden kan vi även diskutera ett annat fel med röd text. Summan av skiftena på ett block är större än blocket. Hur vi än letar så finner vi bara att de två skiftena på 0,86 och 0,14 ha inte är större än blockets 1,00 ha. Det är skumt för så här knäppt var det inte förra året. Om detta gäller alla så har Jordbruksverket problem. Problemet med det är bara att det drabbar oss. Jag lär inte komma fram på telefon i morgon om det krånglar på detta viset för alla.

Att tampas med byråkrati

Det är dags att gå i byråkratisk närkamp med Jordbruksverket igen.

För ett år sedan fyllde vi i vår första ansökan om gårdsstöd med mera. Det var en obehaglig upplevelse och den dränerade oss på kraft och ork. I början av processen tyckte vi att det skulle kunna bli ett bra inlägg på bloggen. När vi var klara var det som om själva livsglädjen hade sjunkit samman. Det blev inget inlägg.

Vi hade lite otur när vi tillträdde gården under hösten 2014. Året efter, 2015, var det första året i en ny period. Det förde med sig att det inte fanns någon att fråga. Inga grannar eller vänner visste något om det nya. Ringde vi Jordbruksverket eller Länsstyrelsen så visste inte de heller hur systemet skulle fungera. Vissa delar av tolkningarna var klara först efter sommaren, trots att de skulle reglera även den odlingssäsong som redan hade passerat. För de som varit med förr var det nog lite oroligt, men för oss nybörjare var det en osannolik upplevelse. Som att vara med i en film där huvudpersonen ska brytas ner genom att uppgiften som ska utföras beror på viktig information som inte går att komma åt trots att den borde vara enkel att finna.

Men nu är det 2016, en ny vår och en ny dust med byråkratin. I år skriver vi innan vi hunnit gå ner oss i det halvt obegripliga.

Att förklara varför något är svårt är inte lätt, men vi ska göra ett försök. För de som är vana av att hantera jordbruksbyråkrati är detta inte svårt att förstå, inte heller för de som arbetar på de myndigheter de berör.

Det sista är vi inte helt säkra på. Ibland tar det enormt lång tid för en myndighet att bestämma sig för hur något ska tolkas och det kan tyda på att de egentligen är osäkra och att deras arbete är svårt.

Om vi har fattat saken rätt är det pengar från EU:s medlemsländer som fördelas till bönder i hela EU. Med pengarna finns en kravlista på vad EU förväntar sig av bönderna för att de ska  få pengarna. Kravlistan förändras med några års mellanrum.

I Sverige ansvarar Jordbruksverket och har hjälp av Länsstyrelserna för att hantera bönder i Sveriges olika landsändar. Det finns säkert en helt logisk och stringent uppdelning mellan de båda myndigheterna. (Om nu Länsstyrelsen är en myndighet på korrekt byråkratiska?) Men när man som ny användare försöker att navigera rätt så stöter man ganska ofta på hänvisningar från den ena till den andra myndigheten. Länsstyrelsen hänvisar till Jordbruksverket som visserligen har informationen men som hänvisar till Naturvårdsverket som har ansvaret och rätten att fatta beslut. När man då tror att man kan arbeta vidare så rör frågan något närliggande och det visar sig att det är Länsstyrelsen som har bollen.

På nätet kallas detta för Sam Internet och det är förmodligen ett samarbete mellan flera myndigheter. Man loggar in med hjälp av BankID. Den av oss som först råkade logga in är den ende betrodde. Man kan skicka in begäran om att bli ombud. Vi ska göra det  så att båda kan bearbeta ansökningen utan att vara beroende av den andres mobil. När det gäller marken råkade Ylva logga in först och när det gäller djuren var det jag. Lika en-persons-knöligt i båda fallen. Dessutom kan man behöva vara inloggad på Jordbruksverkets sidor som inte är Sam Internet. Så det är ytterligare en inloggning med ännu ett ”Mina sidor” och så vidare.

Just nu ligger några dokument på skrivbordet.

Det översta är från Jordbruksverket och har rubriken ”Meddelande om Beslut”. Beslutet rör våra stödrätter, hur mycket de är värda, att några har slutat gälla och hur mycket de kvarvarande kommer att vara värda år 2020.

Dokument två kom samma dag men från Länsstyrelsen och har rubriken ”Meddelande”. Meddelandet handlar om att en automatisk kontroll har visat att delar av vår mark inte uppfyller villkoren för gårdsstöd. Den öppna mark som inte är utarrenderad och vi har sökt stöd för är 8,26 ha. Enligt Länsstyrelsen är det bara 8,19 ha som uppfyller kraven. Skillnaden är så liten att de kan betala ut gårdsstödet till oss för den del de anser är korrekt. Hade diffen varit större än 3 procent eller 2 hektar hade utbetalningen dröjt ytterligare. Den är ju sen som den är. Om allt funkar så kommer stödpengarna för 2015 att betalas ut under april 2016. Om inte diffen varit för stor, då dröjer det ytterligare.

Gårdsstödet är det grundläggande stödet för mark som brukas. För att få det måste man har stödrätter för marken. Det gäller inte skogsmark, utan bara mark som används för jordbruk.

Dokument tre i pappershögen på skrivbordet kommer också från Länsstyrelsen. Rubriken är ”Meddelande om beslut”. Beslutet går ut på att Länsstyrelsen bifaller vår ansökan om förgröningsstöd, men bara för de 8,19 ha som Jordbruksverket bedömt vara korrekt. Pengarna kommer förmodligen i början av april, men bara om Jordbruksverket håller med Länsstyrelsen. Om Jordbruksverket anser att beslutet är fel så kommer ärendet att skickas tillbaka till Länsstyrelsen för en ny handläggning och ett nytt beslut kommer att tas. Det innebär att pengarna för förgröningsstödet kommer senare eller inte alls om det skulle bli ett avslag.

Förgröningsstödet är till för att få bönder att ha mer varierade grödor och att, om man brukar ett rent åkerlandskap, tillåta lite mer biologisk mångfald på markerna. Det kallas att skapa ”ekologiska fokusarealer”. Man skapar ekologiska fokusarealer genom att låta bli att odla, dvs träda, eller att odla vissa grödor.

Ekofokusarealer2

Tabell från Jordbruksverket. Olika grödor räknas om med olika faktorer. Det finns en lista på godkända ört- och baljväxter för just detta ändamålet. Den innehåller 24 stycken arter som får odlas rent eller i blandning plus sex arter som får odlas som mindre andel i en blandning.

Våra marker är så små och vi håller till i ett varierat blandlandskap så vi har rätt till förgröningsstöd utan att vi behöver skapa särskilda fokusarealer. Bönder som odlar certifierat ekologiskt behöver inte heller några fokusarealer.

En obehaglig sida av denna korrespondens med myndighetssverige är att de regelbundet hotar. Förra året var det värre. I alla fall minns vi det så. Då kunde man inte hämta någon information utan att bli påmind om att de kan ta tillbaka stödpengar om bonden har gjort något fel. Om och om igen.

Meddelandet om beslut om gårdsstödet är på fyra sidor. På sida tre står det bland annat:

Du måste följa alla villkor som gäller för gårdsstödet. Om du inte följer villkoren så kan du bli tvungen att betala tillbaka ditt stöd. Vi kan kontrollera ditt stöd upp till 10 år efter att du har fått pengarna.  10
Siffran 10 hänvisar till ett utdrag ur ”Föreskrifter och Förordningar” som skickas med. Vid siffran 10 står en förklarande text:
Beslutet grundar sig på reglerna artikel 7 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 809/2014 av den 17 juli 2014 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet, landsbygdsutvecklingsåtgärder och tvärvillkor och 41 § förordning (2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare.

Naturligtvis kan man bli av med stödpengar om man inte har rätt till dem. Den obehagliga upplevelsen kommer sig av att möta samma slags upplysningar så ofta.  Det är ett tydligt maktspråk även om det är format som upplysningar. Även meddelandet om förgröningsstödet innehåller samma text men med ordet förgröningsstöd i stället för gårdsstöd och annan fotnotshänvisning.

Ännu ett exempel är när ansökningen skickades i digitalt. Då får man veta att:

Att du skickar in din ansökan betyder det här:
– Jag söker de stöd som jag har rätt till. Vilka stöd som finns att söka står i rapporten Krav för ansökan. Där finns också de krav som gäller för att ansökan ska vara giltig. Rapporten finns uppe i SAM Internets högra hörn under knappen Rapporter.
– Jag intygar att uppgifterna som jag har lämnat är fullständiga och riktiga.
– Jag försäkrar att jag har redovisat all jordbruksmark som ingår i företaget.
– Jag försäkrar att jag inte driver permanent sport- eller rekreationsanläggning, fastighetsföretag, flygplats, vattenverk, eller erbjuder järnvägstjänster. Om jag driver sådan verksamhet och uppfyller undantagsvillkor skickar jag in underlag som styrker detta.
– Jag är medveten om villkoren för stöden som jag har sökt. De finns på www.jordbruksverket.se/stöd. Jag vet att om jag inte följer villkoren kan jag få avdrag på stöden eller så får jag inget stöd alls. Jag kan också bli tvungen att betala tillbaka stöd som jag redan har fått.
– Jag godkänner de kontroller som står i rapporten Krav för ansökan.
Har Jordbruksverket dåliga erfarenheter av bönder som försöker tvinga till sig pengar genom att hävda att de inte vet reglerna?
När det gäller att ta fram vilka arealer vi brukar så var det inte så enkelt. Den förre arrendatorn hade helt andra gränser. Marken delas in i ”block” som på en karta visar gränserna för en åker eller ett gärde. Blocken kan delas in i skiften om man vill odla olika grödor på skilda delar av ett block. Så här kan det se ut:
Arealkarta
Kartan kan kompletteras med ett flygfoto. Sedan försöker man efter bästa förmåga följa de verkliga gränserna när de ljusbruna blocken ska fastställas. Det är ingen exakt vetenskap, om man säger så. Så när det ett år senare kommer ett meddelande om att vår markering av ett block är 0,01 ha för stort jämfört med en dators beräkning blir det ingen jätteöverraskning över att något diffade. Hur skulle två beräkningar av något så här ungefärligt kunna komma till samma resultat?
Om vi har tolkat ett av meddelandena rätt så är skifte 7 på bilden inte alls godkänt. Det är kanske för sankt eller för mycket veketåg eller något annat fel. Vi vet inte för vi har inte hittat fram till stället där den informationen finns. Den finns säkert någonstans. Hos Jordbruksverket, eller Länsstyrelsen eller…
Det här inlägget har inte som syfte att beskriva hur Sam Internet fungerar. Syftet är att beskriva hur man kan uppleva det som användare och nybörjare. Vi har lätt för att läsa och förstå instruktioner och har gott självförtroende när det gäller att ta oss genom tunga texter, ändå förblir stora delar av systemet för jordbruksstöd ett mysterium. Hur det är för ovana läsare eller dyslektiker att hantera detta kan man enkelt tänka sig. Vi känner en som varit bonde i drygt 20 år. Han har tidigare alltid skött ansökningarna om stöd själv, men har gett upp under de senaste åren. Det har blivit för krångligt. Han låter en konsult göra ansökningen i stället. Den blir inte bättre, snarare sämre, men han kan ägna tiden åt sin gård i stället för att lägga kväll efter kväll på att föröka hantera det inferno av regler, detaljer och undantag som reglerar jordbruksstöden.
Tillägg: Det har gått några dagar sedan inlägget skrevs. Vi ville inte lägga ut det innan det var klart och vi hade fått med de olika delarna av ansökningsbyråkratin. Sedan dess har vi försökt att logga in två gånger utan att lyckas.
Idag gick det bättre, tjänsten fungerade och vi lyckades logga in. När ”Mina sidor” öppnades fanns ett meddelande:
Fel
Å ena sidan är det ganska kul att rubriken lyder ”Enklare tillsammans” samtidigt som första texten visar hur krångligt och skört systemet är.
Å andra sidan är det bedrövligt att stora pengar betalas för till icke-mat-producerande tjänstepersoner, konsulter, mellanchefer, administratörer, systemtekniker och liknande. Pengarna redovisas naturligtvis som om de bidrar till att hjälpa svenska bönder men så enkelt är det ju inte. Jag vet inte hur stor andel som går till administration men det måste vara ganska stor del. Bonden får visserligen pengar, som för ganska många tydligen är skillnaden på lön eller förlust för året, men får också stå ut med dåliga datasystem, EU-regelverk som är illa anpassat till Sverige, svensk överimplementering och och att leva i en känsla av rättslöshet. Är det värt det?
Vår lilla gård kommer förmodligen (om inte Jordbruksverket ångrar sig under våren) att få 8 184 kr i gårdsstöd och 4 460 kr i förgröningsstöd vilket ger en summa på 12 644 kr. De här pengarna kommer att komma i april men kan återkallas i flera år framåt om det upptäcks något fel. Det är förmodligen bara ett tomt hot, men det är ett obehagligt sätt att hantera människor.
En stor mängd välutbildade och allmänt hyggliga människor på Jordbruksverket, Länsstyrelsen och var de nu är placerade gör sitt allra bästa för att få detta att fungera, men ändå blir det så här. Det kanske inte finns några förutsättningar att bli bra när ett centralt organ ska detaljstyra matproduktionen i hela EU? Det blir inte bättre när alla mellanliggande nivåer ska försöka tolka översatta texter med påtaglig ängslighet för att misshaga de övre skikten. När detta möter svensk tjänstemannatradition som hellre fäller än friar, så går det riktigt illa. Vi upplever EU-stöden som en övning i underkastelse och förnedring och det är tveksamt om det är värt 12 644 kr om året att utsätta sig för det. Vi kommer att söka i år också, sedan får vi se. Vi kanske vänjer oss.

Framsteg

IMG_2540Nu är bädd nummer tio påbörjad! Två till så är hälften av årets beting gjort. Det är bara att inse att utan hjälp så hade vi inte kommit så här långt. Det ger oss hopp och glädje att så många människor vill dela våra vedermödor och komma och hjälpa till på gården. I går hade vi besök av Lesley och Olivia från Omställning Alingsås som var här hela dagen och grävde och luckrade blivande bädd tio. Marken var på vissa ställen så hård så de fick stampa flera gånger på grepen för att över huvud taget komma ner. På många ställen är härvorna av kvickrot så enorma så det nästan är mer rötter än jord. IMG_2534Visionen om 24 bäddar per år i fyra år innefattar, förutom att det ska bli bäddar, att hela området på sikt ska bli en kvickrotsfri zon. Det går inte att uppnå det utan arbete men vår förhoppning är att med idogt grävande och rensande så ska vi klara det på sikt.

När en bädd är färdiggrävd så täcker vi den med ensilage eller halm som vi får av en bonde i närheten. Vi vill inte att jorden ligger bar mer än nödvändigt eftersom det då är lättare för ogräs att etablera sig. Dessutom behöver mullhalten i vår jord ökas. Många år av konventionell drift har packat jorden och utarmat den. Som tur är så är fälten närmast gården inte besprutade på flera år i alla fall.

Problemet hittills har varit att fokus legat på bäddarna och vi kommit efter med gångarna emellan. Där är kvickroten snabb med att återerövra bäddarna från sidan. Det är också så att hur noggrann man än är så missar man alltid små bitar av kvickort som man får efterrensa.

Mitt fokus under gårdagen var därför att rensa bäddar och täcka med tidningar och fårull. Metoden med bäddar och täckodling är en del i strävan att kunna odla relativt mycket grönsaker utan att behöva använda traktor eller andra maskiner. På sikt vill vi att gården ska gå att driva utan fossil energi. Småskalighet, biologisk mångfald och fossilfrihet tror vi är nödvändigt med tanke på att vi inte kommer att ha tillgång till billig fossil energi i framtiden.

Gårdagen bjöd på fantastiskt väder och det kändes enormt positivt att få tillbringa den utomhus tillsammans med intressanta människor. På kvällen var det, som vanligt på måndagar, dags för omställningsfika inne i Alingsås. Där diskuterade vi topplistkupor, alléloppis och Alingsås kommuns livsmedelsstrategi. Viktiga och angelägna ämnen tillsammans med människor som vågar och vill tänka visionärt och framåt.

Idag tillbringas dagen i telefon med jordbruksverket för att försöka förstå oss på stödrätter, regler och lagar för att söka jordbruksstöd. Det ger inte lika positiva känslor.

© 2020 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑