En gård för omställning

Etikett: potatis

Potatis

Förra året odlade vi för första gången potatis för försäljning och det gav mersmak. Vi satsade på tidiga sorter som Swift och Montreal men odlade även två delikatesspotatisar som heter Amadine och Cherie. Det vi var allra gladast för var att vi lyckades få färdig potatis en vecka innan midsommar. Det är dyrt att köpa utsäde till potatis – speciellt om man vill ha ekologiskt utsäde så vi tog undan några lådor av vår egen skörd förra säsongen för att ha som sättpotatis. Vi har en jordkällare under huset som är relativt stor. Där blir det aldrig frost och det är ju bra. Tyvärr verkar det som om det inte är tillräckligt kallt.

Swift som ska vara den allra tidigaste sorten tyckte redan i januari att det började bli vår. Då sköt den skott där nere i jordkällaren och eftersom där är helt mörkt blev skotten långa och vita. Det är inte bra. Vi har försökt googla på hur man då bäst gör för att rädda sättpotatisen. Det råder delade meningar om det. En del säger att man ska ta bort skotten och andra säger att man ska låta dem vara kvar. Vi förgror potatisarna i lådor på ett tunt lager jord för att de ska sätta rötter och utveckla skott. Det gör att de etablerar sig snabbare när de kommer ut. Den metoden prövade vi redan förra året och det var nog det som gjorde att vi fick fram potatis så tidigt. Många av potatisarna i Swiftlådan har inte skjutit skott och dem la vi direkt i lådorna. De potatisar med långa skott delade vi i två grupper. En grupp där skotten fick vara kvar och en grupp där vi tog bort skotten. Ska bli spännande att se vilken grupp som utvecklas bäst. De  potatisar som hade längst skott och var små och mjuka kasserade vi.

Vi har ett gästrum som är svalt och där har vi satt upp tre fällbord som vi lagt plast på. Ovanpå borden ställer vi brödbackar som vi bottnar med tidningar och sedan häller jord på. Jorden fuktas och sedan lägger vi ut potatisarna. I dag har vi lagt ut alla swiftpotatisar men vid kontrollen i jordkällaren ser vi att även Montreal har börjat skjuta skott så de får vi nog lägga ut så snart vi hinner under veckan. 11 backar med Swift redo att planteras ut i mitten av april. Då kommer vi att täcka dem med fiberduk och hålla tummarna för att det inte blir frost. Sedan är de förhoppningsvis klara till årets första Nolbygårds matmarknad veckan innan midsommar. Få saker slår god färskpotatis med salt och smör. 

Övriga senare sorter kommer vi inte att förgro eftersom det inte är bråttom med dem. Vi har i år köpt ekologiskt utsäde från Larsviken. Vi valde Orla som är en tidig sort som ger stor skörd och även ska tåla att lagras vilket ju är bra om vi ska spara sättpotatis till nästa år. Vi prövar också Sarpo Mira som är den enda mjöliga sorten vi odlar. Det blir dyrt både med själva utsädet och med transporten. Förhoppningsvis så blir vi bättre på vinterförvaring efter hand så vi slipper köpa utsäde i framtiden. I år kommer vi odla sju olika sorters potatis plus fyra gamla sorter som vi beställt från NordGen men de räknas nästan inte för där har vi så små kvantiteter än så länge.

Sättpotatis i hink

De här fyra hinkarna har stått framför huset hela sommaren. De har inte fått särskilt mycket kärlek och de ser ut därefter. Vi beställde gamla potatissorter från Nordgen förra året med tanke att uppförstora antalet så att vi kan testa att odla dem på riktigt.

Sorterna från vänster:  Tylva  –  Gula islenskar  –  Röda krokar  –  Tärendö, Karl Krekula

hinkpotatis2

Vi valde att odla dem i hinkar med hål i stället för i ett vanligt potatisland. Vi ville undvika att blanda ihop de fyra sorterna. De har utvecklats lite olika under sommaren.

hinkpotatis1

Potatisbladmögel knäcker de flesta potatisplantor förr eller senare. Bladmögelangripna blad bör skäras av eftersom det annars kan påverka potatisarna. Eftersom plantan blir av med allt grönt så växer inte potatisarna mer. Vissa ”moderna” sorter är resistenta, men hur är det med de gamla?

Tärendö, Karl Krekula gav upp så tidigt att ogräs hann invadera hinken men det blev ändå en del potatis.

hinkpotatis3

Gula islenskar och Röda krokar dukade under ungefär samtidigt, tillräckligt sent för att slippa ogräsinvation.

hinkpotatis4

hinkpotatis6 hinkpotatis5

Tylva verkar vara mer eller mindre resistent mot potatisbladmögel. Den ser grön och frisk ut även i slutet av oktober.

hinkpotatis7

Tittar man efter noga så finns det några döda blad. Kanske är det bladmögel, kanske inte. Det kan lika gärna vara katterna som jagat insekter eller något annat.

hinkpotatis8

Det blev ingen stor skillnad på antalet eller storleken mellan de fyra sorterna. Kanske kan man ana att Tylva har presterat lite präktigare potatisar med hjälp av den längre tiden med levande blast?

hinkpotatis9

Nu återstår bara att lagra dem mussäkert under vinter. Och framför allt att hålla ordning på sorterna till nästa år…

Var är potatisen?

Den absolut viktigaste lärdomen man kan göra när man odlar, enligt mig,  är att man aldrig kommer ihåg någonting. Den kommer jag ihåg i början av varje säsong och är jätteduktig med att sätta ut skyltar, lappar och märka upp det jag gör. Sedan brukar verkligheten komma ifatt och lärdomen är som borta. Det blir sporadiska skyltar med förkortningar som inte går att förstå senare eller slarvigt skrivna skyltar som är helt oläsliga efter ett tag. I våras satte vi fyra sorters potatis. Det var i början av säsongen och där varje sort började stack vi ner en tydlig lång pinne där det stod sortnamn och hur många rader av sorten som satts. Vi odlade Cheri, Amadine, Montreal och Swift. Cheri och Amadine hade vi eget utsäde sedan tidigare och de andra två köpte vi in 25 kilo av varje sort. Potatis visade sig vara väldigt lätt att sälja och till nästa år vill vi odla mer. Eftersom det är svårt att få tag på större mängd utsäde till rimligt pris på nära håll så är det lite krångligt. Tanken var därför att spara tillräckligt så att vi kunde dubbla mängden potatis till nästa år.

Den sort som vi skördade först var Swift som är en extremt tidig potatis. Vår var skördeklar en dryg vecka innan midsommar. Det var fortfarande i början av säsongen. Skördade rader täcktes med markduk och de rader där nästa års sättpotatis fanns var väl synliga däremellan.

Övriga tre sorters potatis har blivit skördade lite här och var. Det beror delvis på att vi och våra wwoofare har skördat allteftersom vi har velat ha potatis att äta. Vid några tillfällen har det blivit en större skörd till någon marknad eller för försäljning men då har det ofta varit bråttom så man har varit glad när man hittat en rad att börja skörda på. Inga markeringar längre, inget system. p1170923Frågan som inställer sig är då. Var är potatisen? Det går inte att se vad som är rader med potatis eller rader utan potatis. Ogräset har trimmats regelbundet men inte rensats så allt hade förvandlats till en grön matta. Här har jag nu legat i två dagar och letat potatis.

Ofta har sorken hunnit före mig. I kanten av fältet har kvickroten vuxit rätt igenom potatisar och vissa har knäpparlarver krupit in i. Greptag efter greptag har långsamt tömt fältet. Första sorten, Swift, var lätt att få upp och där fick vi ihop 50 kilo sättpotatis precis som beräknat. Andra sorten, Montreal, skulle också ha varit 50 kilo men det visade sig bara finnas cirka 25 kilo kvar. Övriga två sorter fanns så vi har att äta i vinter plus en del till utsäde men det fanns inte alls lika mycket som vi trodde. Så kan det gå. Till nästa år ska allt märkas upp noga. Igen.

En glädjande upptäckt var i alla fall att kvickroten har fått ge sig på de flesta ställen. Det är bara utefter kanterna som den är ett stort problem. Därmed ser vi fram mot att gräva nästa års beting på 24 bäddar.

Potatisen lagrar vi i vår jordkällare under huset. Den finns bakom den här vackra  dörren. p1170946Innanför dörren finns en lång gång som leder in till två ”bås”.

p1170947

Därinne är det lågt till tak så det är jobbigt att bära in lådor eftersom man inte kan gå rak. p1170945En smal stenvägg delar av källaren i de två båsen. p1170951

Taket är gjort av väldigt stora stenar på över en meter i längd. p1170953

Tanken är att jordkällaren ska fyllas med morötter, rödbetor, lök medan grönkål, palsternackor och purjo får stå kvar i landet. Så småningom kommer vi att bygga någon form av hyllsystem här inne men det får bli ett annat år.

Det slår mig så här i efterhand att det kanske inte är så krångligt att köpa sättpotatis ändå.

Tidig potatis

Idag har vi levererat vår första potatisskörd. Swift heter sorten som ska vara extra tidig. Vi köpte 25 kilo utsäde och satte åtta rader. De närmaste åtta raderna är Swift, sedan kommer åtta rader Montreal som också ska vara ganska tidig. Därefter följer Amadine och Cherie. Det blir mycket potatis i år. P115060220 kilo per rad blev resultatet så 160 kilo totalt bör det bli. Det är rätt tungt att gräva upp potatis för hand men då får man också med de där små som är så speciella och goda. Det var länge sedan vi hittade sådana i affären. Kanske beror det på att i princip all potatis är maskinskördad nu för tiden. Nu finns det i alla fall handskördad färsk potatis att köpa på Planetens ekobutik i Alingsås. P1150606Vi har hittills skördat fem rader så vi kunde leverera 100 kilo. Två rader ska få ligga kvar i jorden till hösten för att bli utsäde nästa år. P1150609Vi har också levererat en del sallat så nu är skördesäsongen igång även om det är ett begränsat utbud än så länge.

Potatis

Idag var det dags för potatissättning. Alla lådor som stått på golvet i gästrummet bars ut. P1140626De har legat ljust och svalt på ett tunt lager jord ett tag nu för att få rötter och blast. Vi har i huvudsak satsat på två tidiga sorter. Swift och Montreal och kommer att komplettera dem med eget utsäde av Amadine och Cherie. Vi tänker sätta potatis i hela område tre. Där ska vi gräva bäddar nästa år och då känns det bra med ett potatisår innan det. Tidig potatis kanske dessutom möjliggör att vi sår in någon gröngödsling innan hösten kommer. Vi får se vad vi hinner med.

Grisarna har bökat ytan tidigare men där finns kvickrot kvar så vi får se hur det går. För att jämna ut ytan har vi harvat och sedan  kört med en potatiskup som har blivit kvarlämnad på gården. P1140601

Det är skönt att få fårorna gjorda tre åt gången för det är rätt tungt arbete.

Men hur ska kupen vara inställd? Efter en del googlande var det bara att ge upp. En potatiskup är tydligen ett så uråldrigt redskap att alla bara vet hur det ska användas. Det är en enkel konstruktion, men med ett par frågetecken. Vilken vinkel ska kupen ha när den är i arbete? Toppstaget går att justera i längd och olika längd ger olika arbetsvinkel för bladen. Vilket läge ska hydrauliken vara i? På vår traktor är det inte så lätt att urskilja texterna men när den var ny har det sett ut så här.

Hydraulik

Det kan mycket väl vara så att vi skulle använt ”Tyngdöverföringsläget” och sänkt kupen med ”Djupregleringen” istället för att sänka och höja med ”Lägesregleringen som vi nu gjorde. Massey Ferguson uppfann trepunkten och nöjde sig inte bara med att något kan höjas och sänkas. Det är en mycket raffinerad och helt mekanisk och hydraulisk  apparat som än så länge är fiffigare än vad vi har kunskap att använda fullt ut.

P1140610Traktorn fick nästan inte plats mellan bäddarna i skifte ett och potatisskiftet. Det är ju inte aktuellt att backa tillbaka i fårorna så det blev en del trixande fram och tillbaka med ohjälp av en servo som inte var på humör. Kanske dags att fylla på lite olja?

Vi kommer dock inte köra mer med traktor i skifte tre. Från och med nu är det handkraft och  från och med nästa år är det fasta bäddar som gäller. P1140628

Först ut för plantering var 25 kilo Swift. Det är en extremt tidig sort och tanken är att dessa ska ge skörd till midsommar. Det är därför vi har försökt få dem att få både blast och rötter. Vissa potatisar har utvecklat båda men vissa har knappt fått blast. P1140629Vet inte vad det beror på och vi vet inte heller hur stor betydelse det kommer att ha för utvecklingen. Tidigare har vi bara groddat potatis så det ska bli spännande att se hur det här fungerar. Åtta rader med Swift som skulle täckas med jord. P1140633

Ibland hade fårorna blivit djupa och då var täckandet lätt men på vissa ställen hade potatiskupen inte lyckats gå ner i jorden och där blev arbetet mycket tyngre. Nästa år ska vi försöka få djupare fåror – om vi nu väljer att odla potatis på samma sätt då. Ni som läst bloggen länge kanske minns att vi förra året la potatisen på tidningar som vi täckte med halm. Vi får se efter detta år vilken metod som passar oss bäst. Efter Swiften var det dags för nästa sort som heter Montreal. Det ska inte vara en lika tidig sort men trots det hade dessa potatisar både fler rötter och mer groddar. Får se om det betyder att de utvecklas tidigare även i fortsättningen.

P1140635Potatis bör inte sättas i jord om det är under åtta grader i jorden. Vår jordtermometer visar 15 grader. Potatisblast mår inte bra av frost så alla potatisarna grävdes ner så att ingen blast kommer ovan jord. Dessutom täcktes Swiften av fiberduk för att skynda på växandet. Eftersom vi hade en del lönearbete att sköta idag också så blev det bara 16 potatisrader satta. Amadine och Cherie får ligga kvar i förodlingskammaren ett tag till.

Potatis

I år tänker vi odla en del potatis. Förra året odlade vi Cherie och Amadine och dem har vi kvar utsäde av. Eftersom vi vill ha extra tidig potatis så har vi beställt 25 kg Montreal och 25 kg Swift. thumb_P1130676_1024

Säckarna såg inte så stora ut när de levererades men om man sprider ut potatisarna i lådor så blir det väldigt många potatisar av en 25 kilos säck. Vi lägger dem på ett tunt lager med jord som ska hållas fuktigt så att potatisarna utvecklar groddar, rötter och till och med blast innan vi sätter ut dem i landet.thumb_P1130677_1024

Där kommer vi att täcka dem med fiberduk för att de ska få en så bra tillväxt som möjligt. Förhoppningsvis blir det en bra vår så att vi kan leverera färsk potatis innan midsommar – men det återstå att se. Potatisarna får bo på verandan där det förhoppningsvis kommer att hålla sig frostfritt fram tills det är dags att sätta ut dem. thumb_P1130679_1024

Både Montreal och Swift är tidiga sorter, Swift är nog tidigast av alla. Vi har aldrig odlat dem förut så vi vet inte om de är goda. De sorter vi hade förra året Amadine och Cherie är väldigt goda potatisar men inte riktigt lika tidiga. Därför får de vänta lite till i jordkällaren innan vi tar i tur med dem.

Misslyckad lagring av rotsaker

I vår jordkällare har vi lagrat palsternackor, morötter, lök och potatis. Idag gick vi ner för att hämta till söndagsmiddag. Potatisarna och löken har vi lagrat i brödbackar och de håller sig fint. Palsternackorna och morötterna har vi lagrat i sand i plastbackar. Det behöver vi träna mer på. Morötterna var ganska fina men … lite skrumpna får man erkänna att en del av dem var. Förra årets morötter var i bättre skick. Frågan är om det beror på sorten eller om vi har gjort på något annat sätt i år. Det är svårt att veta.

Glitter2001Palsternackorna var en sorglig historia. Alldeles mjuka och inte något att ha alls. Palsternackan som stått kvar ute i tjälen (högst upp nedan) hade definitivt klarat sig bättre. Glitter2004Kanske är det bättre att inte ta in palsternackor utan att lägga ett lager halm över så att inte tjälen tar dem och sedan hämta in när man behöver fram till våren?

Hämtade även några bortglömda betor ute i landet. Fick spätta loss dem i det tunna lagret tjäle. Sedan fick de ligga och tina på diskbänken. Glitter2003Delar av dem var lite mjuka och fick skäras bort men på det stora taget har de hållit sig bra. Lagringen av rotsaker verkar vara svårare än odlandet. Vi har varit så pass tidspressade i höst så vi har inte riktigt kunnat förbereda oss och läsa på ordentligt. Det får bli bättring till nästa år för nu har vi inte några palsternackor eller morötter kvar. Det känns lite trist även om vi kan glädjas åt potatis och lök.

Potatisexperimentet

Ibland startar man upp saker som man inte riktigt orkar fullfölja. Speciellt händer det när man slarvat med förarbetet så projektet inte blir riktigt som man tänkt sig. Det blir liksom ett dåligt samvete som man helst tittar förbi och glömmer av. Ju mer man förtränger desto värre blir det och så har man till slut inte någon lust kvar alls. Vårt tydligaste sådant exempel denna första säsong är potatisexperimentet. Vi hade varken maskiner, kunnande, tid eller ork att plöja upp en potatisåker i våras. Vi hade läst om folk som istället odlade potatis under halm så det tänkte vi prova. Vi har beskrivit starten på experimentet och så här såg det ut då.IMG_2492

Vi la ut tidningar och sedan potatis uppe på för att sedan täcka med ett tjockt lager halm. Ganska snart växte kvickroten igenom täckmaterialet och i början var jag där och rensade och la på mer halm men insåg rätt snart att jag hade naturen emot mig. Så här såg det ut till slut. P1110366

Helst hade vi velat släppa på grisarna så de fick böka undan vårt misslyckande för all blast har försvunnit och det finns bara ogräs kvar. Vi kände oss dock tvungna att kolla lite under växtligheten innan vi släppte på grisarna. Halmen har förvandlats till en geggig sörja och den är tung att ta sig igenom. P1110365Vi började med en potatisgrep, som är en bred grep utan vassa spetsar för att inte man ska spetsa potatisen. Det visade sig inte vara rätt redskap. Det fungerar förmodligen utomordentligt bra i en sandig ogräsfri vanlig potatisåker men den här sörjan rådde den inte på. P1110368Det slutade med att vi la oss på knä och grävde med händerna. P1110367

Där under bland all kvickrot fanns det trots allt potatis. En del med kvickrotsrötter rätt igenom sig men de flesta helt ok. Första raden röda potatisar. Skylten har gått förlorad bland ogräset men det kan ha varit Cherie vi planterade.
P1110371

En del var riktigt stora om än konstiga i formen. P1110373

Vissa stånd bestod mest av väldigt små potatisar som det inte kändes så meningsfullt att ta upp. Men många var de. En rad bärgad.P1110378

Potatisarna i hinken är grismat men de i backarna är helt klart människoföda och ska lagras i jordkällaren. P1110526

Andra raden tror jag är Amadine men även där är skylten borta. De potatisarna var större och potatisarna fina. Till nästan varje stånd går en sorkgång. Det är som om åkersorkarna har inspekterat potatislandet underifrån. De har inte ätit så mycket utan snarare konstaterat att här finns det gott om mat i vinter. De kommer nog att bli förvånade när de upptäcker att deras vinterförråd är borta och ersatt av bökande gristrynen. P1110531

Potatisen sorteras i tre fraktioner; grismat, utsäde och lagringspotatis. Men det är jobbigt att gräva upp potatis för hand i en sörja av kvickrotsrötter och halm så än är vi inte klara. Trots att det var ett jobbigt arbete kom jag på mig själv med att le fånigt för varje stånd jag hittade. Ett experiment som jag avskrivit som misslyckat visade sig ge väldigt bra utdelning trots allt. Vi har potatis så det räcker till oss själva hela vintern och förmodligen så det även räcker till utsäde nästa år. Frågan är då bara om vi ska välja att plöja eller att odla i halm även nästa år? Väljer vi halmodling så blir det definitivt med tjockare lager tidningar under så kvickroten får det värre.

 

© 2020 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑