Nu har stängslingen av grönsaksodlingen kommit en bit på väg. 
Härom dagen började vi att spetsa och slå ner långa ekstolpar. Det är ett rätt tufft jobb eftersom stolparna är så höga så man får slå över axelhöjd även om vi använde stege. När man har slått ett antal slag går det bättre eftersom höjden minskar. Stolparna ska helst ner 60 centimeter i marken. Hörnstolparna är tjockare och sedan har vi satt smalare stolpar var tionde meter för att kunna sträcka nätet. 210 centimeter över marken fäster vi en stållina. I hörnena gräver vi ner en så kallad död man som är ett T av ekstolpar. 
Guillaume var här härom dagen och hjälpte oss att tillverka åtta stycken ”dödman”. 
Han och Jonas hjälptes sedan åt att gräva ner och fästa dem i hörnstolparna och i stolparna vid portarna så de inte ska vika sig inåt. Det var en kall och blåsig dag, men ska odlingen stängslas in så blir det att jobba på öppna fältet.
En sak som är irriterande med stängsel är att de ofta hindrar en från att gå där man vill. Det är bra att djur inte kan gå dit de vill men vill vill kunna röra oss utan att behöva ta omvägar. Därför har vi gjort ganska många öppningar för människor med skottkärra. En på varje långsida och en i hörnet som vetter mot huset. Därutöver kommer vi att ha tre portar för traktor. Vi vill inte använda traktor i grönsaksodlingen när vi väl har gjort fasta bäddar men vi inser att vi kommer att tycka det är jobbigt om vi inte kan köra in om vi skulle behöva det. Kanske behöver vi ett lass gödsel eller också kommer vi på att vi behöver flytta något tungt. Jätteskördar?
Idag började vi hänga på nätet. Ett alloxnät som är 200 centimeter högt. Det är lätt att jobba med och vi har tidigare använt det i skogsträdgården. Den största fördelen är att det är svårt att se det så det stör inte ögat. 
Nätet fäster vi i stålvajern med svarta buntband. I hörnen och i skarvarna mellan två nät trär vi in glasfiberpinnar som vi fäster mot ekstolparna med längre buntband.
Det blåste rätt friskt även idag så nätet stod rätt ut och fastnade i det mesta som fanns att fastna i. 
Till slut kom vi på att vi kunde fästa det nedtill med hjälp av gamla tältpinnar som vi hade liggande.
Nätet är till för att skydda odlingarna mot rådjur. Det är därför det är två meter högt. Rådjuren är dock inte något större problem så här års till skillnad från våra hönor.
De älskar när någon jobbar i grönsakslandet eftersom det då kommer upp diverse kryp. När vi satte jordgubbsplantor häromdagen var de raskt där och grävde upp dem igen. Det känns inte så meningsfullt att sätta igång med sådder när det finns risk för hönsbesök.
Naturligtvis räckte inte nätet, det fattas några meter, så sådderna får vänta ett par dagar till.
Det innebär att han har två gammeltackor kvar att betäcka. I år var det just de två tackorna som lammade sist. En vecka efter de andra. Det kanske blir likadant nästa år. 
Jonas och så Svinto. Hon försöker alltid att följa med alla bilar som är på besök och vill gärna klättra in och vara med överallt där en motor finns. När Jonas började köra framåt insåg hon dock att hon inte borde åka med längre. Efter två vändor så gick fästöglan sönder på harven så den blev stående medan traktorn åkte en bit och därmed drogs även hydraulslangen sönder. Suck. 
Rullade ut ytterligare en ”bädd” av majsstärkelseduk. 
