Några julmarknader så har vi sålt brysselkålsstockar hela. Det är en bra sak att ha på sitt försäljningsbord eftersom det lockar människor till oss. De flesta har inte någon aning om hur brysselkål växer så blir det en snackis. De flesta blir fascinerade över utseendet och tycker att de ser häftiga ut.

En del köper en stock bara för att ha som dekoration men vi försöker propagera för att de gärna ska ha dem som dekoration först men att de sedan dels ska äta själva brysselkålen och dels hacka och steka toppskotten i vitlök och smör eller olivolja. De säljer bra och vi har nästan aldrig med oss några hem. Innan julmarknaden på Nääs så fick vi tips om att man även kan äta själva stocken vilket vi tipsade våra kunder om utan att kunna tala om hur det smakade.

Det är alltid roligt att hitta nya saker Det är roligt att fundera ut vad man kan göra med det man odlar. Matsvinnet på egenodlad mat måste vara mycket lägre än på köpt mat. Man vill helt enkelt inte slänga något som man lagt ner så mycket jobb på. Nu i veckan när vi hade lite mer tid så tog vi oss för att pröva att ta tillvara hela brysselkålsstocken.

Först tog vi av alla de små huvudena som vanligt. De går att äta både tillagade och råa. Ska man äta dem råa så vinner de på att serveras med en god dippsås.

Stockarna delades så de fick plats i botten av en kastrull.

Toppskotten rensades och hackades ner i en stekpanna.

Egentligen är det blad utefter hela stjälken. De små brysselkålshuvudena växer i varje bladveck. Eftersom brysselkål tar lång tid på sig så hinner många av bladen att bli gula och tråkiga så de tar vi helt enkelt bort direkt i landet. Det är bra om vi lämnar så mycket skörderester som möjligt vid skörden så det kan återgå som organiskt material till jorden.

När alla stockarna var rensade hade vi en kastrull med rengjorda stockar, en kastrull med brysselkålshuvuden, två burkar med de allra minsta huvudena som vi ska pickla, en stekpanna med fina toppskott och en hög rens i diskhon som vi bar ut till hönorna. Det är bra om de kan få grönt i hönsgården även på vintern och de omvandlar raskt en sådan här hög till hönsbajs som sedan kan återgå till odlingen.

Toppskotten är inte lika grova som resten av bladen och blir väldigt goda när man steker dem. De behöver inte mycket kryddning. Vi använder en vitlöksklyfta, svartpeppar och lite salt och steker i olivolja.

Vi har aldrig picklat brysselkål förut så det vet vi inte hur det blir och kan inte heller rapportera idag eftersom de bör stå några dagar.

Stockarna är stenhårda och lite skeptiska var vi allt när vi fyllde vatten i kastrullen och satte dem på långkok.

Brysselkålshuvudena ska inte koka länge. Vi brukar koka dem ungefär tre minuter i lättsaltat vatten. Sedan kan man äta dem som de är eller fräsa upp dem i stekpannan. Vi tycker det blir gott om man fräser dem ihop med lite bacon och sedan hyvlar över lite parmesan.

Vi glömde ta tiden på brysselkålsstockarna men kände med en sticka då och då tills innehållet kändes mjukt. Man får sticka in stickan i de fästen där brysselkålshuvudena har suttit för yttre delen av stammen är för hård.

Stjälkarna klöv vi sedan på längden. I mitten finns en mjuk märg som man lätt får ut när stjälkarna är kokta.

Eftersom vi inte hittade något recept på nätet så prövade vi tre olika smaksättningar. En med smör, salt och peppar. En med smör, salt, peppar och vitlök och en med sambal oelek, salt och peppar.

Smakmässigt vann den som bara var smaksatt med smör, salt och peppar. Brysselkålsstocken har så mycket smak i sig själv så det behövs inte något annat. Vi prövade också att använda stavmixern så vi fick en slät puré och det blev det vinnande konceptet. Det blev kanongott!

Nytt recept från Östängs gård blir därför Brysselkålsstocksmärg med smör, salt och peppar. Det kommer att läggas till vår receptsida när vi hinner.