Biokol på Essunga plantskola

Idag har jag varit på ett mycket intressant studiebesök på Essunga plantskola. De jobbar för att ersätta torven i sin plantuppdragning så mycket som möjligt. Istället för att dra upp buskar och träd i torv blandad med gödsel gör de nu olika försök med bland annat inblandning av biokol som de tillverkar själva.

Titeln på dagens studiebesök var ”Minska klimatpåverkan i trädgårdsodlingen med biokol” och arrangör var Länsstyrelsen i samarbete med Essunga plantskola.

Biokolspannan har de dels för att värma sina lokaler och dels för att tillverka biokol som de blandar sitt odlingssubstrat med.

De tar emot träflis som de värmer upp i en syrefri miljö till 750-900 grader en så kallad pyrolysprocess. De har köpt in en biomacon-panna men sedan har de låtit tillverka en tork och en automatiserad process som laddar pannan med biokol.

Fördelen med biokol är att när den grävs ner så blir det en stabil kolsänka som har en porös struktur som bidrar till en syrerik miljö där vatten och näring hålls. Det främjar mikrobiologiskt liv och kan utgöra ett alternativ till torv.

Biokolets användning är det som i huvudsak skiljer det från vanlig grillkol. Båda är framställda via en pyrolysprocess men grillkolets användning gör att all bunden koldioxid återgår till luften. Att biokolet grävs ner gör att koldioxiden istället binds i jorden, en så kallad kolsänka.

Biokolspannan i sig är en dyr investering som går på över en miljon kronor men därtill kommer lager, flistork, matningsutrustning och mycket annat men bidrag från Klimatklivet har hjälpt till att finansiera satsningen.

På Esssunga plantskola har man testat att göra sitt odlingssubstrat av torv, biokol, hampa, biogasgödsel, rörflen, pimpsten, skumglas, leca, träpellets, hampa, träull och fårull.

Det som gör att torven är svår att ersätta är dels priset och dels att pH-värdet blir för högt när man inte använder torv. Det odlingssubstrat som Essunga plantskola tillverkar kan ligga på över 8 i pH. Torv kan kosta 400 kronor per kubikmeter men när de använder andra ingredienser som de ovan i sitt odlingssubstrat så hamnar kostnaden i stället på 1000 kronor.

Nackdelen med att använda torv å andra sidan är framför allt att det är miljömässigt tveksamt, att det inte kan hålla kvar näring, att det kräver långa transporter och att det snabbt bryts ner vilket är ett stort problem när man säljer krukade plantor. I Sverige bryts varje år två miljoner kubikmeter torv för att användas i odling. Essunga plantskola har lyckats ersätta 80% av sin torvanvändning.

De har i ett försök gjort sex olika blandningar för att testa sig fram till vad som fungerar

	1	2	3	4	5	Referens
Biokol	33%	33%	33%	33%	33%
Torv	33%		42%	33%		100%
Halm	33%	33%	25%		16%
Kogödsel		33%		33%	33%
Skumblas					16%

Försöken resulterade i en mängd data och intressanta observerbara resultat hos växterna. Där biokol ersatt torv var utvecklingen ovan jord det första året sämre än i torvsubstratet. Däremot utvecklades rötterna bättre. År två satte biokolsväxterna fart och hade en mer gynnsam utveckling.

Resultatet har gjort att de kommer att arbeta vidare med nummer fyra och fem.

Vi fick sedan gå ut till anläggningen. Här fylls säckar med biokol. De använder biokolet oladdad (utan att tillföra näringsämnen) då de har svårt att hitta en process för att ladda biokolet på ett effektivt sätt.

Här torkas flisen i en stor torkanläggning. De experimenterar sig fram och med erfarenhet av den vinter som varit kommer de att försöka torka mer flis inför vintern än vad de gjort i år. De gör åt fyra kubikmeter flis per dag och av det får de en kubikmeter biokol plus värme för att värma flera byggnader.

Själva pannan är stor och måste vara extremt väl isolerad. Där inne är det 800 grader varmt och vi stod precis utanför och hade vinterkläder på oss och det blev inte för varmt. Processen är mycket effektiv och på en hel månad blir det bara 15 liter aska. Det mesta som kommer ut ur pannan är vattenånga och bara två procent av den koldioxid som går in i processen släpps ut igen. Resten finns kvar i biokolet eller förbränns och blir värme i processen.

Ett mycket intressant studiebesök som satte igång många tankar. Tack Länsstyrelsen och Essunga plantskola!