Kategori: äpple (Sida 5 av 7)

Cykelmusteriet på REKO-festival

REKO-festival på Nääs. Många spännande och roliga programpunkter, de flesta med anknytning till hantverk.

Handhyvling av spånt på kilsågade golvbrädor. Magnus skulle bara titta på men kunde inte hålla sig från att hjälpa till.

Föreläsningstältet var lagom stort för att rymma de 12 personer som kom för att lyssna på Martin som driver Cykelmusteriet i Partille.

Martin har hållit på i två år och förra året arbetade han sju dagar i veckan under hela mustningssäsongen. Efterfrågan är stor. Martins mobila musteri får plats på en aluminiumsläpvagn som han drar med en elcykel. Efter föredraget visade han hur han mustar. Utrustningen han hade med sig har han skaffat för att hyra ut. Den består av en handdriven kross som var förvånansvärt tung att veva. Han fick dessutom pressa ner äpplena med ett litermått. Kändes läskigt. I vanliga fall har han en eldriven kross.

Knivarna som krossar äpplena syns i botten på tratten. 

Det var naturligtvis köpta äpplen eftersom det är utanför säsong men det fungerar ju naturligtvis också. 

Äpplekrosset fylls i pressen som är liten och söt. Det är en klassisk modell som man vevar med gängstång. Han behövde inte ta i hårt alls när han vevade. Martin berättade att det är en fördel att inte ta i eftersom man då pressar ut även beska smakämnen från kärnorna.

P1200886

När man pressat klart så tömmer man pressen genom att öppna den. Vi fick smaka på musten och färskpressad äpplemust är verkligen gott!

Det fanns mycket roligt att titta på på REKO-festivalen. Det blir nog att besöka festivalen nästa år igen.

Arbetsdag i äppellunden

Idag var det den första arbetsdagen inom projektet ”Gårdssamverkan och mobilt musteri”. Vi samlades på Östäng för att plantera äppleträd. För två och ett halvt år sedan beställde vi 125 äppleträd varav 75 anlände i år. Det är tre sorter ympade på svagväxande stammar så det kommer att bli låga träd som man kan plantera tätt. Sorterna är Åkerö, Holsteiner Cox och Ingrid Marie (men en röd variant som heter Karin Schneider). Alla sitter på en grundstam som heter B9. Den har små klena rötter vilket i sin tur ger ett litet träd, ca 35% av originalet. Mellan B9-roten och ädelveden med de olika sorterna är en dryg halvmeter som i sin tur är en egen sort, Summer Red.Efter mycket funderande valde vi att ha en och en halv meter mellan träden och två meter mellan raderna. Stammarna gör att det blir frukt redan första året och att de hamnar i lagom plockhöjd. Nackdelen är att stammarna är veka så de behöver stöd av en vajer för att inte ta illa vid sig vid kraftiga vindar eller stora skördar. Vi grävde hål efter en linje. Grässvålen skalades av i en cirkel med diametern 80 cm. Sedan grävdes ett 40 cm stort hål i mitten. Det kläddes med sorknät och sedan lucker jord ovanpå det. Efter ett tag såg hela ytan ut som om en sorkkoloni flyttat in. I vissa hål stötte vi på oväntat motstånd i form av stora stenar. Med hjälp av stockar och spett fick vi upp dem ur groparna. Äppleträden som stått i blöt sedan igår hämtades i skottkärra. Vi började med 25 träd av sorten Åkerö. Träden är barrotade, dvs de står inte i jord i en kruka. Det tar mycket mindre plats att transportera dem liggande i buntar än att ha dem stående i krukor. De barrotade träden sattes ner. När jord skyfflats i hålet så att det nästan var uppe vid ytan så veks sorknätet in igen för att sedan täckas med ett tunt lager jord till. Vattning av träden är viktigt dels för att de ska etablera sig men också för att jorden ska fylla ut hålrum som vi kan ha missat. Efter vattning fick vi fylla på mer jord. För långa rötter klipptes av så att de kan fortsätta att växa utåt. Viker man in rötter så riskerar man att de börjar växa runt istället för att breda ut sig. Långa rötter som hamnar i cirkel gör att trädet blir mindre stabilt och att det kan strypa sig själv efter några år. Mitt i arbetsdagen dök säsongens första wwoofare André upp och sattes genast i arbete med grävning och plantering. Skönt att ha många människor i arbete så det händer mer än vanligt. Samtidigt som alla hål grävdes så höll några på att slå ner stolpar i jorden för att fästa ett två meter högt viltstaket runt hela odlingen. Alla jobbade hårt så gemensam sopplunch var välbehövligt. När stängselstolparna slagits ner fästes en vajer högst upp. I den hängdes sedan viltnätet. Från början hade vi tänkt att bara använda en remsa i ena kanten av skiftet till fruktodling men efter en del mätande och dividerande beslutade vi oss för att stängsla in hela skiftet. Vi tänker att det är bättre att redan nu ha gott om plats ifall vi vill plantera fler träd hellre än att behöva stängsla om. I den instängslade delen tänker vi förutom äppleträd eventuellt sätta några bärbuskar. Hönsen ska få gå där också och hjälpa oss att hålla ohyra borta. Förr bodde man ofta flera generationer på varje gård. Alla gårdar brukades och man kunde samla mycket folk när stora jobb skulle göras. Idag försöker många gårdsägare sköta allt själva ofta samtidigt som de lönearbetar samtidigt som de ska sköta gården. Vi behöver hitta nya vägar att få till samarbeten så att stora jobb inte blir övermäktiga. Alla gårdar borde ingå i en gårdssamverkan. Tack alla snälla människor som kom och hjälpte till idag. Så mycket som blev gjort! Projektet Gårdssamverkan och mobilt musteri har fått stöd ur EU:s jordbruksfond via Leader Göteborgs insjörike. Projektet drivs av Studiefrämjandet i Alingsås.

Elevbesök

Idag har vi haft god hjälp av årskurs fyra från Långareds skola. Vi började med att göra i ordning odlingsbäddar. Eleverna rensade bäddarna från ogräs. Det viktiga är att få bort allt ogräs som förökar sig via rötterna. Vi hittade både kvickrot, skräppor, revsmörblomma och maskros. Vi täckte gångarna runt omkring med tidningspapper och halm för att hålla ogräset borta. I varje bädds strödde eleverna ut två skopor stenmjöl för att tillföra viktiga mineraler. De kramade också sönder jordkokor för att det ska bli lättare för fröernas rötter att växa. Sedan jämnades bädden till och rader märktes ut för sådd. Vi anlade två morotsbäddar, fem bönbäddar, två rödbetsbäddar och i en bädd planterade eleverna Nyzeeländsk spenat. Det är mycket jobb innan man kan så. Några elever fick också pröva på bredgrepen som vi använder för att luckra jorden utan att behöva vända på den. Vi pratade om hur viktigt det är med maskar och vad man kan göra för att få många.

Efter hårt jobb var det dags att hälsa på fåren. De var rätt skygga så det var svårt för eleverna att få klappa dem. Till slut tog jag upp ett lamm så alla elever skulle ha fått klappa ett. Sedan hälsade vi på hönorna och gav dem lite mat. Hönorna verkade gilla uppmärksamheten men det är inte helt lätt att få tag på en så man kan få klappa.

Till lunch stekte vi korv på triangakök. Det smakade mycket bättre ute i skogsträdgården än vad det gör i skolans matsal trots att det var samma korvar. Efter lunch gick eleverna tillbaka till djuren. Som avslutning på dagen hälsade vi på kattungarna. Fem stycken små som just öppnat ögonen. Sedan planterade vi ett äppleträd i den äppellund som vi ska anlägga i morgon. Det blev ett melonäppleträd som så småningom ska få en skylt som berättar vilka som planterat trädet. I morgon ska ytterligare 75 träd i jorden.

Studiebesök Saras Must

I lördags var vi på studiebesök igen. Denna gång på Saras Must i Mörteryd utanför Björköby utanför Vetlanda. Sara har haft sitt mobila musteri i tre säsonger. Sara arbetar med att beskära fruktträd och musteriet kommer som en naturlig fortsättning.

Musteriet är fast monterat på en släpvagn som är cirka fyra meter lång, det vill säga något större än ett vanligt bilsläp.

Sara hade köpt hela musteriet från Rink i Tyskland.  Priset med vagn var i saftigaste laget så hon valde att köpa en vagn i Sverige och montera delarna själv.

För att inte behöva göra hål i golvet sitter de olika delarna på hemmagjorda ramar av vinkeljärn som är monterade med mellanlägg så att golvet går att få rent. Smart!

Efter att äpplena har tvättats i vanlig vattenbalja utanför vagnen så krossas de i äpplekrossen.

Krossen är en modell vi inte har sett tidigare. I stället för en vertikal roterande axel med knivar så har den en horisontell axel med många knivar. Suddig bild tyvärr. Sara berättade att hon kunde hälla i en korg i taget men att hon behövde dra och knuffa i det svarta handtaget som sitter på ett plastblock för att äpplena skulle rivas bra.

Krossen stänker en hel del så den har fått en bit gummiduk runt sig. Det satt dock inte på nu.

Än så länge har Sara använt manuella mustpressar. Två stycken i olika storlek. Man lägger äpplemassan i sildukar med plastblock över och under.

Ovanpå flera lager äpplemassa placeras sedan en domkraft som pumpas för hand. En enkel konstruktion som inte kräver el eller vattentryck. Anledningen till att hon har två storlekar är att kunderna kommer med olika mycket äpplen. Vissa dyker upp med tio bärkassar och andra bara med två. En oväntad detalj är att det är bökigt och tar en del tid att få ner kolven i domkraften efter att man pressat.

Efter pressning samlas musten i en tank som har en sil i öppningen.

Från tanken pumpas musten upp till pastöriseringsmaskinen. Det följde med en hel del kopplingar och slangar så Sara kan välja om hon vill filtrera i ett eller två eller inget filter innan musten pastöriseras. Pumpen kan även gå baklänges vilket säkert är användbart i något sammanhang.

De kunder som vill ha med sig opastöriserad råmust kan köpa 1- eller 5-liters engångsbehållare av plast som kan förvaras i frysen.

Det vita skåpet till höger på bilden är en gasbrännare som värmer vatten som cirkulerar i det rostfria pastöriseringskärlet. Kärlet rymmer 120 liter och är isolerat som en termos. Musten ska pastöriseras en viss tid beroende på mustens temperatur och det tar lite tid. Sara behöver dessutom röra om i musten för att få jämn temperatur.

Hetvattnet från gasbrännaren cirkulerar i spiralen och värmer musten i behållaren. Musten tappas sedan ut i botten.

Den pastöriserad musten tappas på bag-in-box-behållare medan den fortfarande är varm. Påsen ligger på en våg så det ska vara möjligt att få rätt mängd i påsen. För lite ger missnöjda kunder, för mycket gör att påsen inte får plats i kartongen.

En gasolflaska i bruk och en i reserv. Den lilla genomskinliga behållaren är ett filter som kan användas för att få klar must. Men i de flesta fallen använder hon inte det.

Sara har ett ganska stort förvaringsskåp som kan nås från båda sidor. Där förvarar hon burkar, bag-in-box-förpackningar, plastflaskor och annat man kan behöva.

Det behövs en hel del pinaler och pinaler måste förvaras. Hängare och skåp är viktiga att få med. Till höger syns en del av en trätrall som Sara använder för att lägga på marken och stå på. Annars tenderar det till att bli kladdigt och geggigt efter ett par timmars mustning. Inte av produkterna men utav att folk trampar omkring på samma ställe på gräsmattan.

Efter en timmas intensiv utfrågning tog vi en promenad till ”Två röda hus” som är ett bead-and-breakfast och ett mysigt café. Otippat att hitta så här mitt ute på landsbygden och värt en omväg om ni passerar denna del av Småland.

Nu gick vi över till att diskutera affärsmodeller, prissättning, ruttna äpplen och vad Sara vill förbättra och byta ut när det gäller utrustning. Flaskhalsen i Saras och många andras produktion verkar vara pastöriseringsmaskinen. Det tar helt enkelt tid att pastörisera. Det stoppar upp flödet. Men eftersom man också kan sälja råmust så känner Sara ändå att det inte är pastörisören som ska bytas ut i första hand utan hon vill byta krossen och pressarna mot en bandpress med inbyggd kross.

Det var ett mycket givande studiebesök. Sara var driven och bra på att berätta om sin verksamhet. Hon bjöd på många detaljer och har nog hållit på lagom länge. Det gör att hon kommer ihåg hur det var att starta upp och har ändå några säsonger att jämföra.

Stort tack till Sara! Hennes sida om musteriet finns här.

 

Projektet Gårdssamverkan och mobilt musteri har fått stöd från EU:s jordbruksfond genom Leader Göteborgs insjörike.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2024 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑