Kategori: odling (Sida 9 av 78)

I helgen var det odlardagar för femte året. I två år har det varit digitalt på grund av pandemin men nu träffades vi på plats på Redbergsteatern i Göteborg. Jag var med och arrangerade så det har varit en ganska intensiv helg.

Först på plats var alla utställare. Det är en tradition som är mycket uppskattad både av företagen som säljer fröer och odlingstillbehör och av besökarna. Det är stor skillnad på att köpa en produkt efter att ha sett den på bild eller att köpa den efter att ha klämt på den på plats. Semenco hade många roliga prylar med sig.

Lindbloms hade med sig fröer, termonät, bredgrep, sekatörer och skördeknivar.

Från Runåbergs kunde man köpa en av våra favoritböcker Runåbergs fröer och så fröer såklart.

Yngste säljaren på plats var Nico som odlat fram fröer från Lokförare Bergfälts jätteärt.

Jonas, Sanna och jag sålde våra böcker på ett bord. Det är roligt att höra hur väl mottagna böckerna har blivit. De används på utbildningar men köps också direkt av odlare. Hittills har vi inte hört ett enda negativt omdöme om böckerna och det känns väldigt bra.

Utställarlokalen började fyllas på med allt fler deltagare och till slut blev det dags att gå till den första föreläsningen. Deltagarna kunde välja mellan att lyssna på Martin Berg från Göteborgs stad, fortsätta gå på utställartorget eller att lyssna på Elisabet Ögren som pratade under rubriken Hur får vi våra jordar att må bra.

Elisabet, hortonom och rådgivare, och har jobbat på Jordbruksverket i många år där hon också varit med och tagit fram den senaste versionen av häftet Växtnäringsförsörjning. Ända sedan jag läste den skriften har jag velat höra Elisabet tala om detta. Hennes föredrag handlade om att skapa så optimala förhållanden vi kan för våra odlingar genom att arbeta MED mikroliv och maskar i jorden. Att gödsla med måtta utifrån vad vi har för status på våra jordar så att vi inte tillför för mycket t.ex. fosfor vilket missgynnar mykorrhizan. Det handlar om att:

• Variera växtföljden
• Tillför organiskt material
• Maximera tiden med växande rötter i jorden
• Ha skyddande marktäckning
• Minimera jordbearbetningen

Det är råd som ges för att vi inte ska fortsätta att förstöra för mikrolivet som försöker hjälpa oss. Många av våra grönsaker är beroende av att det finns ett aktivt mikroliv bestående av svampar och bakterier men mycket av det moderna jordbruket har missgynnat och förstört livsbetingelserna för livet i jorden. Samarbetet mellan växter och livet i jorden är viktigt att förstå för att fatta hur vi ska jobba med gröngödsling, växtnäringsförsörjning och jordbearbetning. Ibland måste vi störa jorden när vi till exempel ska ha upp morötter men vet vi att det stör mikrolivet så kan vi göra det så skonsamt som möjligt och inte riva runt i onödan. Att köra med jordfräs blir allt mer ointressant och att jordbrukare använda gifter och konstgödsel blir allt mer obegripligt.

Efter föreläsningen hade publiken chans att ställa frågor och Elisabet är duktig på att dela med sig av sitt kunnande.

Efter första passet samlades vi alla i teatern för invigning av odlardagarna och för att gå igenom en del praktisk information. Nina från Jordad hand, Olle från Lilla Jordbruket och jag är de som har arrangerat själva programmet med hjälp av Vuxenskolan i Göteborg och med stöd av Göteborgs stad.

Nästa pass var det dags för Fredrik Sahlin från Godis Grønt i Danmark som talade om att knäcka koden för en framgångsrik grönsaksodling. Han har medvetet flyttat till en kommun med närhet till Köpenhamn där intresset är stort för hållbart och ekologiskt och där startat en grönsaksodling med sikte på att bli så stora så lönsamheten gör att de kan vara lediga och tjäna hyfsat med pengar. Han delade frikostigt med sig av sina ekonomiska siffror och berättade hur han själv allt mer gått från att odla grönsaker till att vara den som säljer grönsakerna. Idag har han en delägare och tre anställda som har var sitt ansvarsområde när det gäller driften.

Han levererar grönsaker till flera olika restauranger inne i Köpenhamn. Bland annat är Nova en av hans kunder. Bäst är de restauranger som har en personalmatsal med egna kockar då de är mindre priskänsliga. Två stora advokatkontor är hans bland annat hans kunder.

Därutöver har han andelskunder som kan prenumerera på 4, 6, 8 eller 10 grönsaker i veckan. Vid utlämningen lägger han upp alla grönsaker som det finns att välja på och sedan hämtar kunde 4, 6, 8 eller 10 grönsaker där de själva bestämmer vilka grönsaker de vill ha. Ett smart och lockande system men det kräver ju att man skördar mer än vad kunderna ska ha så att även de som kommer sist har något att välja mellan. Fredrik löser det genom att han levererar till restaurangerna efter det att andelsägarna hämtat sitt så då kan han kylförvara det överblivna fram tills det att det är dags för restaurangleverans.

Fredrik var mycket intressant att lyssna på och många blev nog sugna på att jobba mer i hans riktning även om flera konstaterade att det blir lättare om man har nära till en stor stad.

Sedan var det dags för utställartorg och lunch. Utanför teatern fanns Hallant med sina gröna tvåhjulstraktorer. Vanligast i Sverige i odlarvärlden hittills har de blå BCS-erna varit men Hallant tar in de gröna Ferrari som är exakt samma maskin fast med annan färg. Här rör det sig om direktimport så priset ska vara lägre. Vi har en ständig fundering på om vi ska köpa en tvåhjulstraktor eller ej men hittills har vi stått emot. Kanske blir det en så småningom men då blir vi också beroende av drivmedel och många av redskapen bearbetar jorden på ett sätt som vi känner oss lite tveksamma till. Samtidigt skulle det vara fantastiskt att kunna köra över majsbäddar och kålbäddar med en slaghack så allt material sönderdelades och kunde direktkomposteras på plats.

Biodynamiska föreningen var på plats. Bossgården har sedan några år certifierat sin odling med Demeters biodynamiska märkning.

Waterboys hade med sig bevattningsutrustning och erbjöd en generös mässrabatt. Många odlare köper bland annat droppbevattning från dem.

Under eftermiddagen hade vi fokuspass där deltagarna kunde välja att fokusera på växthus, teknik eller fröer. Jag ledde fröpasset och där var intresset stort. Vi delade sorttips och diskuterade diverse frörelaterade frågor. Bland deltagarna fanns följande favoriter:

• Gurka: Shintokiwa, Richmond green apple, Xintai, Suyo Long, Crystal Apple, Adam F1, Diamond och Katrina F1
• Tomat: Brads atomic, Pink princess, Mei wei, Artican blush, Matina, Marglobe, Naranja, Black cherry, Goldiana, Cheramy F1, Sakura F1, Sungold, Paul Robson, Ruthje
• Rödkål: Rodyna, Klimaro, Amarant
• Vitkål: Kalorama, Donator, Nigel früwise, Castello
• Knippmorot: Milan, Finn, Mokum
• Lagringsmorot: Dolciva, Norway F1
• Morötter för leriga svåra förhållanden: Oxella, Paris Market

På kvällen fortsatte diskussionerna på Hagabions restaurang där vi åt en god middag. Vi var nog alla rätt möra och trötta efter dagen men det var ändå intensiva diskussioner runt borden.

Dag två inleddes med en föreläsning av Magdalena Hermelin följt av ett samtal med Ellen Rönnblad. Många småskaliga odlare kommer in i jordbruket utan närmare bekantskap med storskalig odling. Hur gör man egentligen när man vill rationalisera och skala upp sin odling – och går det att kombinera med en ekologiskt hållbar verksamhet? Det var ämnet för passet. Oavsett var man själv står i frågan är det tydligt att småskaliga odlare kan lära sig mycket av större verksamheter. Det är också tydligt att vi behöver alla former av odling för att öka vår självförsörjningsgrad. Själv kunde jag inte lyssna på det föredraget då jag och Jonas Ringqvist samtidigt pratade om hur vi tänker att man kan planera och starta upp sin småskaliga odling. Inte har jag några bilder från passet heller…

Därefter var det dags för en workshop ledd av Helena von Bothmer med temat Vart är vi på väg? Kan jag som odlare bidra till resiliensen i samhället?

Där fick vi i grupper diskutera våra drivkrafter och hur vi ser på oss själva som odlare i samhället. Mycket nyttigt och intressant.

För att stötta nätverksbyggande mellan odlare lät vi alla ställa sig på teaterns golv utifrån var de hade sin odling. Norr i ena änden och söder i andra, öst åt ena hållet och väst åt andra. Förhoppningsvis ledde detta till att besökarna både fick nya framtida samarbetspartners men de fick också möjlighet till nya lunchkompisar.

Efter lunch var det dags för Ylva Andersson på Hushållningssällskapet som visade hur man gör en växtnäringsbalans och sedan fick deltagarna möjlighet att räkna ut sina egna balanser. Själv valde jag att gå på Hans Gaffke som talade om att Ta eget frö med aktiv selektion. Vi planerar inte att ta frö i någon större utsträckning i dagsläget då vi har nog med projekt på gång. Idag tar vi bara fröer från vissa bönor och tomater men det sker inte på så medvetet sätt. Hans berättade att om man ska göra en selektion så ska man basera den på det genetiska urvalet och försöka hålla urvalet brett. Tar du t.ex. frö från tomat så ska du välja de bästa friskaste plantorna och inte välja fina tomater. Väljer du ut tio fina plantor och tar en tomat från varje så får du ett bredare och bättre urval än om du tar tio tomater från samma planta.

Det är också så att om man odlar en gröda i en bädd och bädden varierar i hur väl plantorna trivs så blir det lätt så att man tar fröer från den änden av bädden där plantorna ser finast ut. Men då selekterar man inte ut de bästa plantorna utan man väljer efter odlingsbetingelserna. Det finns många fällor att gå i om man ska börja odla fröer men vi behöver verkligen få fram svenska fröer anpassade för våra förhållanden. Runåbergs efterlyser svenska fröodlare och det gör även Nordfrö. De flesta andra fröfirmorna odlar inte fram egna fröer utan köper in fröer från andra firmor i andra länder. Det gör också att vi får en sårbar situation.

Sista passet diskuterade Helena von Bothmer kompost med Ossian Tidblom och Paulina Jonsson under rubriken Slut kretsloppet – ta hand om ditt eget organsika avfall och gör eget odlingssubstrat. Det byggde på frågor och inspel från publiken kring vad vi har att tillgå för resurser och vad vi kan förvänta oss för slutprodukter.

Att ta oss ifrån torvbaserad påsjord är en annan viktig fråga i odlingsvärlden om vi ska kunna skapa en småskalig livsmedelsproduktion som är resilient och hållbar på riktigt.

Därefter var det avslutning och sen väntade bara disken.

Tack alla deltagare som kom och deltog så aktivt i dessa dagar. Jag har mycket att smälta och jag hoppas att några andra odlare ute i landet tar tag i stafettpinnen så vi får träffas om ett år igen.